Jump to content

Bishọp Petros na Saint Peter the Apostle

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Bishọp Petros na Saint Peter the Apostle ( Polish </link> ) bụ ihe osise ike Ndị na-ahụ Nubian sitere na mkpa iri na ise ikpeazụ nke mfe nke 10. [1] [2] Emere ya na tempera na plasta silt site na iji iji.  usoro al secco fresco, ọ na-egosi Petros, bishọp nke Faras n'etiti 974 na 997. Achọpụtara ọrụ a na-egosi aha na mkpọmkpọ ebe nke Katidral Faras, bụ ebe mkpa dị mkpa nke Nubia, na Sudan nke oge a.  Na pụtara site na idei mmiri mgbe e kere Lake Nasser, ebe ọ bụ na 1964 ọ bụ nke nke Faras Gallery nke National Museum na Warsaw. [2]

Ihe osise a, nke na-abụ nke nnukwu ihe egwu, na-anya anya Eze Georgios II nke Makuria na Virgin na Nwatakịrị, na-ese na-ama egwuregwu nke ụlọ ụka dị na ebe ndịda nke katidral.  E debere nhọrọ nke bishọp n'aka nri nke ihe oyiyi eze.  Nnɔchite anya nke ndị isi mgba mgba elu nke steeti ahụ yana ndị nsso ha na-akwado ha ngosi sitere n'ike nke ike nke ndị isi ma ,nne n'otu nke ndị ndú na ndị ndú ụwa. [3]

E kere ihe oyiyi ahụ na ndụ Petros, nke a na-atụ aro site na ihe odide na Grik na-esote eserese, na-achọ ya "ọtụtụ afọ [ndụ]". [2] A na-ewere eserese a dị ka otu n'ime ihe oyiyi kachasị ọnụ ahịa nke ndị ọrụ Nubian achọtara na Katidral nke Faras [2] ma bụrụkwa otu n'ime ihe osise isii nke ndị bishọp echekwabara n'ebe ahụ. [4]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Eserese ahụ, dị ka ọtụtụ ụgwọ Nubian art ndị ọzọ na Faras Gallery [ pl ] nke National Museum na Warsaw, bụ nke ndị ọkachamara ihe ochie nke Poland, n'oge egwu a na-akpọ Nubian Campaign, onye mba ụwa nke UNESCO duziri.  tupu e wuo mmiri mmiri Nasser .  Ihe ndị e gwupụtara n’ala, bụ́ ndị e mere n’agbata 1961 na 1964, ihira ọchịchị ndị n’obodo Faras (Pachoras oge ochie), nke dị nso n’ókè Sudan na Ijipt ọgbara ọhụrụ.  Mkpọmkpọ ebe e chekwara nke ọma nke nnukwu katidral Ndị mgbaàmà na-adọ na apụ nke asaa ruo nke 14 nwere ihe ndị agha e chebere nke ọma na ozi [5]

Ebe ọ bụ na mmiri nke Ọdọ Mmiri Nasser wuru ewu ga-e iwu n’ ahụ, e kwere ka mị ndị ọkà ihe ochie nke Poland bụ nke Kazimierz Michałowski duziri ka ha nwetara ihe ndị ahụ.  E bugara arọ dị ukwuu na National Museum of Sudan, bụ́ ebe otu ndị na-achị nhọrọ Polish nke Józef Gazy duziri mere their conservation [ pl ] .  A na-ebuga ihe dị ka 40 na National Museum of Warsaw, na-aghọ isi ihe dị n'ihu nke Faras Gallery n' ịrịba ama. [5]

Ihe onyonyo a n'onwe ya bụ onye omenkà na-amaghị aha sere ya oge ụfọdụ n'oge bishọp Petros, n'etiti 974 na 999 AD.[6]  Ọ na-anọchi anya ihe a na-akpọ ụdị edo edo na ọbara ọbara, nke a na-ahụkarị n'oge mgbanwe n'etiti ụdị ọcha nke narị afọ nke 9 na mgbe e mesịrị ụdị multicolour ewepụtara na narị afọ nke 11 na ụdị ihe osise niile e mesịrị na mgbidi na Faras ruo mgbe a gbahapụrụ ya na narị afọ nke 14.  Ihe oyiyi ndị ọzọ na-anọchite anya ụdị edo edo na uhie nke a chọtara na Faras na-anọchi anya Eze Georgios, Nwa agbọghọ na-amaghị nwoke na Nwatakịrị, Ndị ikom atọ n'ime ọkụ ọkụ, nakwa dị ka Passion Cycle.  A na-ewere ihe osise na-acha uhie uhie na nke edo edo dị ka ihe na-adọrọ mmasị, ma anya na maka ozi nkà mmụta okpukpe ha [6.

Na-arụ ọrụ na nchekwa na mweghachi nke fresco na Warsaw's National Museum, 1964-1966


[2]A na-egosi bishọp ahụ gbara akara ka o yi uwe mwụda ya, juputara na mmachi aka ọcha ( encheiron ) dị warara dị n' clip ekiri aka nri ya.  O ji ya aka n'akwụkwọ Oziọma o ji n'aka nke ọzọ

Petros na-eyiri uwe mwụda dị ogologo ( sticharion ) nke nwere eriri akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ kwụpụta.  phelonion odo ya (ụdị chasuble ), na nke elongated ellipse, na-eji ụlọ nke ụgbụ na-acha uhie uhie uhie ya mma, na nkume dị oké ọnụ ahịa na-akpa n'ime njikwa.  A na-ori akwa akwa na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na-acha uhie uhie nssotụ chasuble mma.  A na-eji wiil odo odo nwere sekit akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na aka a na-acha uhie uhie epitrachelion nke Bishop mma.  [7] Omophorion, otu n'ime akara ngosi nke ugwu nke episcopal, na-acha ọcha na mkpuchi nke mkpuchi na anọ.  [8] Onye isi nke bishọp ji njiri mara mma nke ndị isi ụka Coptic kechie, nke nwere ike ịpụta na Petros bụ onye miaphysite. [9]

N'azụ bishọp ahụ guzoro Saint Peter Onyeozi, yi uwe okpueze na-acha ọcha na-egosi ọnwụ nke okwukwe. Onye-nsọ nwere aka abụọ n’ubu nke bishọp. [2] Ngosipụta a, nke a na-ahụkarị na eserese Nubian nke oge, na-egosi eziokwu ahụ na onye nsọ na-echebe ma na-akwado bishọp, [10] ma na-atụkwa aka na àgwà karịrị ike nke bishọp. [2]

N'akụkụ isi nke Saint Peter e nwere ihe odide ojii n'asụsụ Grik: SAINT PETER THE POSTLE MARTYR OF CROSS ABBA PETROS BISHOP NA METROPOLITAN OF PACHORAS [ka ọ dịrị ndụ] ọtụtụ afọ. [1]

Isi mmalite[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]