Jump to content

Blondell Cummings

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Blondell Cummings (October 27, 1944 - Ọgọst 30, 2015) bụ onye na-agba egwu ọgbara ọhụrụ na onye na-agụ egwu America.  A mara ya maka choreography, ọka ya ma bụrụ onye ama ama na egwu egwu New York na Harlem ruo ọtụtụ iri afọ.

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

Blondell Cummings njikọ na Florence, South Carolina na October 27, 1944. Mgbe ọ bụ nwa ọhụrụ, nne na nna ya, Roscoe na Oralee (née Williams) Cummings, si na South Carolina kwa Harlem .  Na South Carolina, nne na nna ya bụ ndị na-eketa ihe, na-eto owu na ụtaba, [1] na mgbe ha kwagara New York, nna ya nke ọrụ dị ka onye ọkwọ ụgbọ ala na nne ya dị ka onye ndú ụlọ  mgbe ahụ.  [2] Mgbe Cummings dị afọ iri na ụma, ya kwagara Queens .

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

[1] Cummings ikike nzere bachelọ na ịgba egwu na njikọ site na Mahadum New York yana nna ukwu na nka nka na-amu Lehman .  [1] Ọ akụkọ akwụkwọ na Martha Graham School of Contemporary Dance .

[1] Ọ bụ onye guzobere ụlọ ọrụ Meredith Monk "Ụlọ ahụ".  Cummings pụtara na Monk's 1973 opera Education of the Girlchild na ihe nkiri Yvonne Rainer nke 1976 Kristina Talking Pictures.[1]  Ka ọ na-erule 1978, o mepụtara mkpokọta nka nke ya, Cycle Arts Foundation, nke kwalitere imekọ ihe ọnụ.[2]  Ọ nọrọ afọ abụọ (1978–79) dị ka onye na-ese ihe-nchịkwa maka Cultural Council Foundation CETA Artists Project na New York City, na-ahụ maka ndị na-agba egwu ndị ọzọ yana ịgba egwu na ịgba egwu iberibe nke ya.  Cummings gara n'ihu ịrụ ọrụ ya na ebe ndị gụnyere The Kitchen, New York Live Arts, Danspace Project, 92Y, na ndị ọzọ.[3]  Ọ gakwara njem nlegharị anya n'ofe Africa na Eshia, yana n'ofe obodo ahụ gaa ebe egwuregwu gụnyere mmemme ịgba egwu Jekọb Pillow ebe ọ bụ onye na-ese ihe n'ụlọ.[4]  N'ime oge ọrụ ya niile, Cummings so ndị nka gụnyere Jamaica Kincaid, Jessica Hagedorn na Ishmael Houston-Jones jikọrọ aka.

[2]Ọ Mahadum ihe na mahadum, Wesleyan, Cornell University, na New York University

Cummings gburu site na ọrịa kansa pancreatic na August 30, 2015, n'ike ya na Manhattan, New York City mgbe ọ dị afọ 70 [1]

Họrọ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ofe ọkụkọ (1981)[dezie | dezie ebe o si]

Otu n'ime ọrụ Cummings kacha mara amara bụ Chicken Soup, solo 1981 dabere na nwata ya nke nne ya na kichin, na-egosi egwu Meredith Monk, Collin Walcott na Brian Eno .  [1] Na 1982 mgbe Ishmael Houston-Jones ụzọ usoro Parallels na Danspace, ofe Chicken bụ ihe a mkpa. [3]

Na ndị na-adịbeghị anya na Ishmael Houston-Jones, Joan Acocella nke New Yorker , dere akwụkwọ mpempe ahụ,

Naanị ihe ọ na-eme bụ iguzo n'akụkụ akpa ịzụ ahịa, nọdụ ala n'oche kichin, na-asacha ala ma jiri ite frying gbaa egwu. Ma ọ na-etinye onye na-ekiri ya n'ime oge na ebe a na-echeta, mgbe ụmụ nwanyị nke agbata obi nọdụrụ na tebụl kichin dị ka ihe ọ bụla Walker Evans na-ese foto na-ekwu maka "ụmụaka, ndị enyi, ọrụ, ọnwụ na ego." [4]

Na ndị na-adịbeghị anya na Ishmael Houston-Jones, Joan Acocella nke New Yorker , dere akwụkwọ mpempe ahụ,

N'afọ 1981, Blondell Cummings mere egwu, "Ofe ọkụkọ," nke, mgbe ọ na-ehichapụ ala n'aka ya na ikpere ya - omume nke ezi ihe nlereanya - ọ ga-agbaji ugboro ugboro, na-ebuli elu, ma maa jijiji, na-emegharị ahụ, na-emegharị ahụ. dị ka a ga-asị na ọ nọ n'ìhè strob. Mgbe ahụ, na-enweghị nkwenye nke nkwụsịtụ a, ọ ga-alaghachi azụ, jiri nwayọọ, na-ehicha ala. Nke a iju azụ na apụta mere ibe na-akpali nnọọ mmasị psychologically: n'ala-scrubbing otú homey na ncha na mma (Cumings yi a na-acha ọcha uwe), na convulsions mere ihe ike na weird. Nwanyị a ọ̀ nwere obi ụtọ ịrụ ọrụ a n’ụlọ, ka ọ̀ kpọrọ ya asị nke ukwuu nke na ara na-agba ya? [5]

The National Endowment for the Arts na-egosi Chicken Soup ka ọ bụrụ ihe osise America na 2006. [1] ihe nke nhọpụta a, arụ ọrụ ahụ ma me ya na onye nwe ihe nkiri Joyce na 2007 site n'aka ụlọ ọrụ ịgba egwu Urban Bush  Ụmụ nwanyị .[6]

Ụmụ nwanyị nọ na dunes (1995)[dezie | dezie ebe o si]

Ndị otu Japan Society nyere ya ọrụ, ibe a na-enyocha isi ihe atụnyere na ọdịiche dị n'etiti ahụmịhe nke nwanyị Africa America na nwanyị Japan. [7] Mpempe a bụ mmekorita ya na Junko Kikuchi wee dabere na akwụkwọ akụkọ 1962 nke Kōbō Abe kpọrọ The Woman in the dunes. [8]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

Cummings amụma sitere na National Endowment for Arts, The New York Foundation for Arts, US-Japan Friendship Commission, wee nata mbụ Guggenheim na Robert Rauschenberg. [9]

Ihe nketa[dezie | dezie ebe o si]

Cummings gụnyere na akwụkwọ akụkọ Mweghachi nzọụkwụ: American Dance From Postmodernism (1988) na usoro PBS Free to Dance: The African American Presence in Modern Dance (2001). [1]

Ihe nri maka aha ya na mpaghara ịgba egwu na obodo na-arụ ọrụ, Cummings nọ na Kọmitii Nhọrọ nke Bessie n'ime ọtụtụ afọ[10]

Anyị chọrọ mgbanwe: Black Radical Women, 1965–85[dezie | dezie ebe o si]

Cummings ngosi na nnukwu ihe ngosi nke Catherine Morris nke Brooklyn Museum Elizabeth A. Sackler Center for Feminist Art na Rujeko Hockley, onye na-ahụ maka ihe ugbu a na Whitney Museum of American Art .  [1] Ebu ụzọ gosi ihe ngosi a na Brooklyn Museum (April 21, 2017 - September 17, 2017) [2] wee gaa na Institute of Contemporary Art, Boston n'oge akwụkwọ nke 2018 (June 27, 2018 - 30)  .  2018) [11]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Perron. "Remembering Blondell Cummings (1944–2015)", Dance Magazine, September 2, 2015.
  2. Albright (2010-06-01). Choreographing Difference: The Body and Identity in Contemporary Dance (in en). Wesleyan University Press. ISBN 9780819569912. 
  3. Houston-Jones (January 1, 2016). "Of Blondell Cummings". Contact Quarterly. 
  4. Dunning. "Food Suite by Blondell Cummings", The New York Times, February 17, 1983. Retrieved on 30 September 2017.
  5. Acocella. "A History Lesson", The New Yorker, 2012-02-21. Retrieved on 2018-03-08. (in en)
  6. Dunning. "Soaring for the Most Important Women in Their Lives", The New York Times, May 8, 2007. Retrieved on 30 September 2017.
  7. 1995 New Works Residencies – Harvestworks Digital Media Arts Center (en-US). www.harvestworks.org. Retrieved on 2018-03-08.
  8. Fox. "Blondell Cummings, Dancer of Life's Everyday Details, Dies at 70", The New York Times, 1 September 2015. Retrieved on 9 October 2015.
  9. Cooper, Princess Mhoon. "Cummings, Blondell." African American National Biography. Ed. Henry Louis Gates Jr. and Evelyn Brooks Higginbotham. New York: Oxford UP, 2008. Oxford African American Studies Center
  10. BWW News Desk. "2015 Bessie Award Winners Announced!", BroadwayWorld.com. Retrieved on 2018-03-08. (in en)
  11. We Wanted a Revolution: Black Radical Women, 1965–85 | icaboston.org (en). www.icaboston.org. Archived from the original on 2018-02-21. Retrieved on 2018-03-08.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]