Buglere

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Buglere
asụsụ, modern language
obere ụdị nkeChibchan Dezie
mba/obodoPanama Dezie
ụmụ amaala kaVeraguas Province Dezie
Ọkwa asụsụ UNESCO3 definitely endangered Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue5 Na-etolite Dezie

 

Buglere, nke a makwaara dị ka Bugle, Murire na Muoy, bụ Asụsụ Chibchan nke Panama nke nwere njikọ chiri anya na Guaymi. E nwere olumba abụọ, Sabanero na Bokotá (Bogota), nke Ndị Bokota na-asụ.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụ okwu
Akpụkpọ ahụ Ezé / Alveolar
Palatal Velar Mkpịsị aka
Plosive/Africate
enweghị olu t k
kwuru okwu b d ɡọ
Ihe na-esiri ike s h
Ụgbọ imi m n ŋ
Rhotic ɾ
N'akụkụ l
Ihe atụ w j
  • Enwere ike ịnụ ụda olu /b, d, ɡ/ dị ka fricatives [β, ð, ɣ] na ọnọdụ intervocalic.
  • A pụkwara ịnụ /dʒ/ dị ka [ʒ] n'ọnọdụ intervocalic.
  • /ŋ/ mgbe tupu ụdaume dị n'ọnọdụ mmalite okwu nwekwara ike ịnụ dị ka [ɲ].
Mkpụrụedemede
N'ihu Central Ịlaghachi azụ
N'akụkụ i u
Ihe dị nso ɪ Ọ bụ n'oge ahụ ka a na-akpọ
N'etiti na o
Emeghe a
  • Ụda ụdaume /e, o/ nwekwara ike ịnwe mkpirikpi allophones nke [ɛ, ɔ].
  • [1] pụkwara ịnụ ụdaume dị ka nasalized mgbe ha nọ n'ọnọdụ ụdaume imi.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Quesada (2012). Gramática del buglere. Quito, Ecuador: Abya-Yala. 

Àtụ:Languages of Costa RicaÀtụ:Chibchan languagesnjikọ chiri anya na Guaymi. E nwere olumba abụọ, Sabanero na Bokotá (Bogota), nke Ndị Bokota