Bussa language

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Language name
Spoken in: — 
Region:
Total speakers:
Language family: Default
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3:

Bussa, ma ọ bụ Mossiya, bụ asụsụ Cushitic a na-asụ na Dirashe pụrụ iche woreda nke Southern Nations, Nationalities, na People's Region dị na ndịda Etiopia. Ndị mmadụ n'onwe ha, nke dị puku iri na asatọ dịka ọnụ ọgụgụ 2007 si dị, na-akpọ asụsụ ha Mossittaata.

Blench (2006) weghachiri Bussa site na Dullay gaa na alaka Konsoid nke Cushitic, mana ọ hapụrụ Mashole, Lohu, na Dobase (D'oopace, D'opaasunte) dialects na Dullay dị ka asụsụ Dobase. Ọ na-ewere Mashile (Mashelle) dị ka asụsụ dị iche n'ime Konsoid.[1]

Asụsụ Kushitic na Omotic gbara ya gburugburu na-emetụta Bussa na ekwesịrị ka e were ya dị ka ihe egwu dịka Gurmu (2005) siri kwuo. Ndị na-ekwu okwu nke North Bussa dị iche iche na-atụgharị gaa na Oromo, Dirasha ma ọ bụ Amharic, ebe ndị na-asụ ụdị West Bussa dị iche iche na-atụgharị gaa na asụsụ Omotic Zargulla, Zayse na Gamo. Ihe ndị dị mkpa maka mgbanwe asụsụ na-aga n'ihu gụnyere ịlụ di na nwunye na agbụrụ ndị ọzọ na mmekọrịta siri ike na ndị agbata obi.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  • Gurmu, Alemayehu [2005] 'Ụfọdụ ndetu na akụkụ mmekọrịta ọha na eze nke Bussa' (akwụkwọ a na-ebipụtabeghị nke e gosipụtara na International Conference on Endangered Ethiopian Languages, Addis Ababa 27–30 April 2005); Wedekind, Klaus (ed.) (2002) 'Akụkọ nyocha gbasara mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke mpaghara Gawwada (Dullay), Diraasha (Gidole), Muusiye (Bussa). Akụkọ nyocha eletrọnịkị SIL 2002-065
  1. Blench, 2006. The Afro-Asiatic Languages: Classification and Reference List (ms)