Cécile Guéret

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Cécile Guéret
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịCentral African Republic Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1954 Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie

Cécile Guéret-Séreguet (amụrụ n'afọ 1954) bụ onye na-eme ihe ike na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Central African Republic . Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi obodo Bangui site na 2000 ruo 2003.[1]

Onye na-ahụ maka ọrụ na onye na-akwado ikike ụmụ nwanyị, ọ bụbu onye isi oche nke General Union of Central African Workers na nzukọ ụmụ nwanyị OFCA.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ na ọrụ ụmụ nwanyị[dezie | dezie ebe o si]

Guéret sonyeere ndị ọrụ Central African na 1979 wee ghọọ onye ndú a ma ama.

Dị ka onye otu ụlọ ọrụ mba nke Union of Central African Workers (USTC), e jidere ya ma jide ya n'ebughị ụzọ kpee ya ikpe na July 9, 1991, maka ọrụ ya n'okpuru ọchịchị onye isi ala André Kolingba. Ọ ghọrọ onye isi oche nke General Union of Central African Workers (UGTC) n'afọ 2000. Ọrụ ọrụ Guéret gụnyere ịgagharị na mba ahụ niile iji gbaa ụmụ nwanyị na-arụ ọrụ ume ịhazi.[1][2][3][4]

Mgbalị ya maka ụmụ nwanyị mere ka a họpụta ya dịka onye isi oche nke Organisation des Femmes de Centrafrique (OFCA) n'afọ 2015.[5][6] N'otu afọ ahụ, Onye isi ala Catherine Samba-Panza họpụtara ya na kọmitii nkwadebe nke Bangui National Forum.[1]

Onye isi obodo Bangui[dezie | dezie ebe o si]

Onye isi ala Ange-Félix Patassé họpụtara Guéret ka ọ bụrụ onye isi obodo Bangui, isi obodo Central African Republic, na Febụwarị 2000, na-esonyere naanị ụmụ nwanyị ole na ole ruru ọkwa ahụ na mba ahụ.[2][7] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi obodo ruo afọ atọ, ruo n'afọ 2003, mgbe Onye isi ala François Bozizé malitere ọrụ ma họpụta nwa nwanne ya nwoke Jean-Barkès Gombé-Ketté [fr] n'ọnọdụ ya. A tụrụ Guéret mkpọrọ ọnwa ole na ole mana a tọhapụrụ ya.[1]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Bradshaw. Historical Dictionary of the Central African Republic, Fandos-Rius, Juan, 1971-, New. ISBN 978-0-8108-7991-1. OCLC 930059134.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 Marsaud (2002-03-19). Au nom du Maire (fr-FR). Afrik.com. Retrieved on 2021-01-15. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  3. Rapport où le comité demande à être informé de l’évolution de la situation - Rapport No. 281, Mars 1992 (fr). International Labour Organization (March 1992).
  4. Bayalama (1991). "Pluralism and Political Change in Central Africa". Africa Today 38 (3): 66–71. ISSN 0001-9887. 
  5. Ouverture du symposium des dfemmes centrafricaines a Bangui (fr). UNFPA Central African Republic (2016-10-06). Archived from the original on 2021-01-21. Retrieved on 2021-01-15.
  6. Murphy (2015-03-16). Weekly Media Monitoring report for the Central African Republic (en). Concordia University. Retrieved on 2021-01-15.
  7. AFP (2000-12-22). Police, Troops Deploy Ahead of Demo in Central African Republic (en). Al Bawaba. Archived from the original on 2021-01-21. Retrieved on 2021-01-15.