Jump to content

Calamis (narị afọ nke ise BC)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Omphalos Apollo, akwụkwọ Roman, ebe ngosi ihe mgbe ochie Capitoline .

Calamis (fl. Afọ nke ise BC) bụ onye na-ese ihe na Gris oge ochie .  O nwere ike ịbụ na Boeotia, ma ọ dịghị ihe ọ na-akọrọ a maara ndị ndụ ya n'agbanyeghị na a na-ekwu na ọ bi na Atens, na ihe ọkpụkpụ ya bụ ihe nke ọkpụkpụ Atens.  Ọ bụ ebe na ọ dịghị nke ọ ALA n'ime ọrụ ya dị ndụ, a maara ya maka nkà na nkà ya n'ịkpụ anụmanụ, agha, ọgụre ahụ mmadụ.  [1] A mara ya na onye ọrụ na marble, ọla kọpa, ọla edo na ọdụ, ma bụrụkwa onye ma ama maka ihe oyiyi ahụ, bụ nke Pliny kwuru na ọ dịghị onye na-awụ mpi.. [1]

Dị ka Pausanias (9.16.1) si kwuo, Calamis ibu ihe oyiyi nke Zeus Ammon maka Pindar, ma kwuo okwu Hamis Criophorus maka Tanagra (9.22.1), bụ nke e nwere ike na ike Rom nke obodo ahụ.  Ihe oyiyi ya nke Apollo Alexikakos guzoro n'ihu Ndị Mmụọ Nsọ Apollo Patroos na Athens .  Ọ rụpụtara ọrụ ya kacha nwee nnukwu agụụ, ihe oyiyi Apollo dị kubit 30 maka Apollonia Pontica (na St. Ivan Island nke oge a, Bulgaria ; Pliny the Elder 4.92, 34.39, Strabo 7.6.1, p. 319).  Lucian toro Sosandra ya, ọ ịbụ na e depụtapụta ya maka Aspasia, nke n'aka nke ya bụ ndị Rom depụta mmepụta ya..

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. The National Cyclopaedia of Useful Knowledge, Vol.IV, (London) Charles Knight, p.21