Canis Obere

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Canis // ˌ k eɪn s ˈmàɪnər / bụ obere mịkọ na mpaghara ugwu nke .  Na wahala afã abụọ, e-egosi ya dị ka ndị abụọ dị n'ìgwè 48 nke Ptolemy, a na-agụkwa ya n'etiti mịgịda 88 nke oge a .  Aha ya bụ Latin maka "nkịta dị ụgbọ", n'ụzọ dị iche na Canis Major, "nkịta ka ukwuu";  A na- ọnụ ọgụgụ ọnụ ọgụgụ dị ka ahụ dị ka ndị na-eso mkpà nke Orion onye dinta.

Canis Minor nwere ikike ndị na akụkụ- ụfọdụ akụkụ ogo nke anọ, Procyon (Alpha Canis Minoris), nke nwere oke 0.34, na Gomeisa (Beta Canis Minoris), nwere oke nke 2.9.  Ndị mmadụ dimmer nke akwụkwọ ahụ bụ Johann Bayer, bụ onye sere ozi egwuregwu Alfa na Beta, na John Flamsteed, onye dị iri na anọ.  Procyon bụ ọrịa nkebẹ na- Kamara na mbara igwe , yana otu n'ime ndị kacha nso .  Kpakpando isi nwere usoro nke odo-acha ọcha, o enyi dwarf ọcha .  Gomeisa bụ ndị na-acha ụzọ na-acha ọcha.  Kpakpando Luyten bụ dwarf na-acha uhie uhie nke iteghete yana onye agbata obi kacha nso na mbara igwe na-esote Procyon.  Na mgbakwunye, Procyon na Luyten's Star dị naanị afu 1.12 ìhè site na ibe ha, [1] na Procyon ga-abụ eje ozi na mbara igwe Luyten's Star.  Nke anɔ-oke HD 66141, nke ihe ihe nkiri nnukwu okwu kwupụta njedebe nke usoro ndụ ya, ihe na ọ nwere mbara ala na 2012. Enwere ihe abụọ dị omimi na mbara igwe n'ime oke igwe.  Canis-Minorids 11 bụ mmiri mmiri meteor nke ike ịhụ na nke December.

. [1]Ọ bụ ebe na eji ngwaọrụ ya na omenala uranographic Greek oge gboo, Canis Minor sitere na Mesopotamia oge ochie.  A na-akpọ Procyon na Gomeisa MASH.  TAB.  BA ma ọ bụ "ejima" na Stars atọ ike nkume, ihe na gburugburu 1100 BC.  N'ime afọ gara aga MUL.  APIN, tinyekwa aha a na ụzọ abụọ nke Pi 3 na Pi 4 Oronis na Zeta na Xi Orionis .  Ihe MASH.TAB.  BA asụsụkwara, na-aghọ chi ejima Lulal na Latarak, ndị nọ n'ụdị nke ọzọ nke mbara igwe site na Papsukal, Ezi Onye Ọzụzụ Atụrụ nke Eluigwe na ozugbo ifo mgbochi .  E nso Canis Minor aha ahụ DAR.  LUGAL , ọnọdụ ya dị ka "kpakpando nke guzo n'azụ ya [Orion]", na MUL.  APIN ;  mgbịrị na- anya ọkpa .  Aha a foto ike na-ezo aka na ike Lepus .  [1] DAR.  A kpọkwara LUGAL DAR.  MUŠEN na DAR.  LUGAL.  MUŠEN na Babilon.  A na-akpọ Canis Minor mgbe ahụ tarlugallu na mbara igwe nke Akkadian

. Canis Minor bụ otu n'ime ike 48 mbụ Ptolemy chepụtara na ike afụ nke abụọ ya Almagest, bụ nke a ike ya dị ka otu mgbasa ( asterism ) nke iko;  Ptolemy kwuru na ọ bụ naanị ọnụọgụ abụọ, n'ihi ya, ọ dịghị ihe ngosi ọ gbala ga-ekwe omume.  [1] Ndị Gris oge ochie ochie na-akpọ mgbọm προκυων/ Procyon, "na-nhụhụ n'ihu", ụdị ya n'asụsụ Latịn dị ka Antecanis, Praecanis, ma ọ bụ ụzọ ya, site na Cicero na ndị ọzọ.  .  Ndị edemede Rome ti klaasị ọkara parvus, obere ma ọ bụ minusculus ("obere" ma ọ bụ "obere", maka ike ịkpọ ya), septentrionalis ("n'ebe ugwu", maka ọnọdụ ya n'ihe Canis Major),  primus (ebili "nke mbụ") ma ọ bụ njọ njọ.  (na-ebili na "aka ekpe") n'aha ya Canis .  [1] Na ndị ifo ndị Gris, Canis Minor na-akpata mgbe ụfọdụ na Teumessian Fox, anụ ndị na- መሪ nkume na dinta ya, Laelaps, site na Zeus, bụ onye na-egosi ha n'ebe dị ka Canis Major (Laelaps).  ) na Canis Minor (Teumessian Fox).  [2] [3] Eratosthenes so Orion Little Dog, ebe Hyginus n'mgbo na Maera, ụdị nke Icarius nke Athens nwere.  [4] [5] Mgbe ha merụrụ nke ikpeazụ, ahụ ahụ na ada Icarius bụ́ Erigone gburugburu ha ma tinye ha atọ na mbara igwe—Erigone dị ka Virgo na Icarius dị ka Boötes .  [5] Dị ka ọrụ maka ikwesị obi ya, e debere, ahụ n'ụdị "kpọda" nke Milky Way, nke ndị oge ochie na ọ bụ osimiri nke onye, ​​ebe ọ na-ahụ ata ikike site na agbara ata ikike site na agbara  nkụ.

  1. Reiner (1995). "Astral Magic in Babylonia". Transactions of the American Philosophical Society 85 (4): i–150. DOI:10.2307/1006642.