Capricornus

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Capricornus / ˌkæprɪ ˈkæːrnəs / bụ otu n'ime m'iji nke zodiac .  _ _ Aha ya bụ Latin maka "mkpi nwera mpi" ma ọ bụ "mpi ewu" ma ọ bụ "nwere mpi dị ka ewu", a na-amịkwa anya ya n'ụdị ewu oké osimiri : anụ anụ ifo nke bụ ọkara ewu  , ọkara azụ .

Capricornus bụ otu n'ime m ike 88 nke oge a, ma bụrụkwa otu n'ime 48 ụyọkọ nke ndị nke abụọ pụtara onye na-egosi mbara igwe nke ike awụ nke Claudius Ptolemy .  Akara mbara igwe ochie ya bụ</img> (♑︎).  N'okpuru oke ya ọgbara ọhụrụ, Aquila, Sagittarius, Microscopium, Piscis Austrinus na Aquarius gbara gburugburu.  Otu asụsụ dị na mpaghara mbara igwe a na-akpọ Oké ifufe ma ọ bụ mmiri, nke nwere ọtụtụ mịkọrọ mgbasa ozi mmiri dị ka Aquarius, Pisces na Eridanus .  Ọ bụ ndị kacha nta na zodiac.

Kpakpando kacha pụta ndị na Capricornus bụ δ Capricorni, nke a na-akpọ Deneb Algedi, nke nwere oke 2.9, dị 39. ìhè apụ site na ike.  ka ọtụtụ ndị mgbasa ozi dị ka Denebola na Deneb, a na-akpọ ya maka okwu Arabic maka "ọdụ" ( deneb );  aha egwu ya egwu “ọdụ ewu”.  Deneb Algedi bụ mgbanwe na- agbanwe agbanwe Beta Lyrae ( ọnụọgụ abụọ nke chi na-ekpuchi anya ).  Ọ dị ihe dịka 0.2 ogologo oge na oge nke 24.5 awa.  [3]

Kpakpando ndị ọzọ na- Mamamihe na Capricornus dị n'ogo site na 3.1 ruo 5.1.  α Capricorni bụ ọtụtụ ugboro.  Nke mbụ ( α2 Isi ), 109 ìhè afọ site na ikike, bụ nnukwu ike nwere odo 3.6;  nke abụọ (α1 Afọ), 690 afọ-ìhè site n'Ụwa, bụ nnukwu ike nke nwere odo 4.3.  A na-amata abụọ ahụ site na anya gba ɔtɔ, ma ha abụọ bụ onwe ha ọtụtụ ugboro.  nke 1 Capricorni na-nisere ya na akwụkwọ nke ukwuu 9.2;  nke 2 Capricorn na-sonere ya na akwụkwọ nke ukwuu 11.0;  Aha a dara ada bụ n'onwe ya ọnụọgụ abụọ nwere ihe nke abụọ nke nnukwu 11. A na-akpọkwa Algedi ma ọ bụ Giedi, aha ọdịnala nke α Capricorni sitere na okwu Arabic maka "nwatakịrị", nke na-ezo aka n  'photo ifo nke m'.  [3]

. [3]β Capricorni bụ akwụkwọ abụọ dị ka Dabih.  Ọ bụ nnukwu nwere oke odo odo 3.1, 340 ìhè apụta site na ike.  Nke abụọ bụ nke na-acha ụzọ na-acha ụzọ nke ogo 6.1.  A na-amata ugboro ahụ na binoculars.  β Aha omenala Capricorni sitere na nkebi ndị Arabic maka "kpakpando nwere chi ọma nke onye na-egbu anụ," ntụaka maka ememe nke ndị Arab oge ochie ochie na ịrị elu nke Capricornus.  [1] Kpakpando ọzọ a na-ahụ na anya gba ɔtɔ bụ γ Capricorni, mgbe ụfọdụ a na-akpọ Nashira ("na-eweta ozi ọma");  ọ bụ nnukwu nwere oke ocha 3.7, 139 ìhè apụta site na ike.  Capricorni bụ nke abụọ nwere nnukwu nnukwu agba na-acha na-eso ụzọ na-acha ọkụ 5.1 na nke abụọ na-acha ọcha hued nke nnukwu ibu 8.3.  Ọ bụ 670 afọ-ìhè site na m na ihe ọmụmụ ya bụ ihe iche iche na obere teliskop.

Otu nsogbu dị na Capricornus bụ HCG 87, otu mkpirisi nke ọ na-achọ ala eji atọ dị 400. nde apụ ọkụ site na mgbọ ( redshift 0.0296).  Ọ nwere nnukwu ohere elliptical, mkpọ gbara gburugburu, yana mgbochi, ịgba.  The face-on spiral galaxy na-enwe ọtụ̀tụ̀ dị elu nke nguzobe, na-egosi na ya na otu ma ọ bụ ndị òtù abụọ ahụ na-eme mmetụta ihe .  , nnukwu ike elliptical na nssotụ-on spiral galaxy, nke abụọ nwera nuclei na-arụ ọrụ, ihe na-egosi nke ike na uzuzu, na-egosi na ha onwe ha na-eme ihe.  Ndị na- na-egosi mbara igwe na-ebu ngwo na mfụmpụta atọ ahụ nwere ikike ọtụtụ nde awụ n'akpa wee nnukwu iwe ozi elliptical.

Ebu ụzọ ụzọ nke ahụ n'ihe ọrụ dị na akara cylinder si gburugburu 21st narị afọ TOA, [1] e dekọrọ ya nke ọma na katalọgụ akwụkwọ tupu 1000. BC N'oge oge Bronze Age oyi solstice mere na m ike,  ma n'ihi ụzọ nke equinoxes, December solstice na-ewere ọnọdụ ugbu a na m ike Sagittarius .  [2] unit nọ ugbu a na mkpà Capricorn (dị ka ihe dị iche na akara akwụkwọ) site na Janairu ruo etiti February.  [3]

N'agbanyeghị ike ọgwụgwụ ya, ìgwè kpakpando Capricornus nwere otu n'ime mkpakọrịta akụkọ ifo kasị ochie, ebe a na-anọchi anya ya dị ka ngwakọ nke ewu na azụ kemgbe Middle Bronze Age, mgbe ndị Babilọn jiri MUL SUḪUR. MAŠ</link> "Ewu-Azụ" dị ka ihe nnọchianya nke chi ha Ea . [1]

.HA Rey atụpụta echiche ọzọ, nke na-egosi ewu na ụzọ.  [1] A na-ebe isi ewu site na triangle ι Cap, θ Cap, na ζ Cap .  Mpi ewu na- na-agụ γ Cap na δ Cap.  Star δ Cap, n'ọnụ ọnụ mpi ahụ, bụ nke atɔ.  Ọdụ ewu ahụ nwere ikike β Cap na α 2 Cap: iko β Cap bụ oke nke atọ.  Ụkwụ nne ewu nwere ψ Cap na ω Cap.  Kpakpando abụọ a dị nha nke anọ

Na Society Islands, a na-akpọ ọnụ ọgụgụ nke Capricornus Rua-o-Mere, "Ọgba nke agụụ nne na nna". [11]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Makemson (1941). The Morning Star Rises: an account of Polynesian astronomy. Yale University Press. 
  •  
  •  
  •  
  •  
  1. Rogers (1998). "Origins of the ancient constellations: I. The Mesopotamian traditions". Journal of the British Astronomical Association 108: 9–28.