Center maka ọmụmụ nke akụ na ụba n'Africa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Center for Study of African Economies (CSAE) na-eme nchọpụta banyere mmepe akụ na ụba na mmekọrịta ọha na eze n'Africa kemgbe 1986. Ụbọchị ndị a, otu nnukwu ìgwè ndị ọkachamara na-ahụ maka akụ na ụba na-eme nchọpụta ọ bụghị nanị na mba Africa, kamakwa na mpaghara ndị ọzọ na-emepe emepe nke ụwa. CSAE bụ akụkụ nke Social Sciences Division na Mahadum Oxford, ya na ndị na-eme nchọpụta na Ngalaba Economics, Blavatnik School of Government, na Oxford Department for International Development.

Ihe gbasara CSAE[dezie | dezie ebe o si]

  • Publishing significant theoretical and empirical findings;
  • Establishing itself as a focus of collaboration between researchers and policymakers;
  • Engaging with policymakers and academics;
  • Engaging in the training of postgraduate students.

Ebumnobi Center a n'ịkwalite mpaghara ndị a bụ iwulite akụrụngwa nyocha nke ga-enye anyị ohere ịchụso ebumnuche nyocha anyị bụ isi - mmepụta nke nyocha mara mma nke agbadoro maka mmụba na arụmọrụ akụ na ụba Africa.

Ụlọ ọrụ ahụ na-emepụta Journal of African Economies, nke Oxford University Press (OUP) bipụtara, yana usoro akwụkwọ ọrụ nke ndị otu ya.

Nnyochata[dezie | dezie ebe o si]

Nnyocha e mere na CSAE bụ ma microeconomic na macroeconomic. Nke a pụtara na ọ na-eleba anya n'okwu ndị na-eche ndị mmadụ n'otu n'otu ihu, ndị ọrụ ugbo, ndị ọchụnta ego ma ọ bụ ụlọ ọrụ, dị ka okwu metụtara akụ na ụba zuru oke dị ka onu oriri na mgbanwe mgbanwe mgbanwe.

Ndị ọrụ etiti na-ekere òkè na mmemme dịgasị iche iche n'ime Africa, gụnyere nchịkọta data maka ezinụlọ na ụlọ ọrụ, ọzụzụ, na mkparịta ụka na ma ndị azụmahịa na obodo na-eme amụma. Ụlọ ọrụ ahụ na-arụkwa mmemme nke ọmụmụ ihe oge nri ehihie n'oge oge, ma na-agbakwa ogbako kwa afọ nke ezubere iche maka ndị ọrụ ya dị iche iche. Ntọala data dị mkpa nke Centerlọ Ọrụ na-ahụ maka ịnakọta dịkwa na webụsaịtị a.

A na-arụ ọrụ ugbu a n'ụwa niile. Ndị otu CSAE nwere ike ikwurịta ọrụ ha na ekwentị ma ọ bụ site na ozi ịntanetị.

Akwụkwọ akụkọ nke African Economies (Oxford University Press)[dezie | dezie ebe o si]

Journal of African Economies (JAE) bụ ụgbọ ala iji mee nyocha akụ na ụba siri ike, lekwasịrị anya kpamkpam na Africa, maka ndị Afrịka na onye ọ bụla nwere mmasị na kọntinent ahụ - ma ha bụ ndị ndụmọdụ, ndị na-eme iwu, ndị ọkà mmụta, ndị ahịa, ndị na'ahụ maka ego, ndị ọrụ mmepe ma ọ bụ ndị ọrụ enyemaka.

Ọ bụ Oxford University Press (OUP) na-ebipụta JAE, na-achịkwa na CSAE, ma nwee netwọk mba ụwa nke ndị na-ahụ maka njikwa na ndị na-ede akwụkwọ na ndị na'etiti.

Enwere ike ịchọta ntụziaka maka ndị nwere mmasị itinye akwụkwọ na ebe nrụọrụ weebụ OUP.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

Njiko Mpuga[dezie | dezie ebe o si]

  • Official website