Christopher Magadza

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Christopher Magadza
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịZimbabwe Dezie
Aha enyereChristopher Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1939 Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Auckland Dezie
ogo mmụtaDoctor of Philosophy Dezie
academic thesisComparative limnology of six hydroelectric dams on the Waikato River, New Zealand (1970-72) Dezie
Ihe nriteFellow of the African Academy of Sciences Dezie

Christopher Magadza (amụrụ n'afọ 1939, na Burma Valley, Zimbabwe) bụ onye mba Zimbabwe gụrụ Limnology na onye na-ede uri. O meela nnyocha na w:Planning and Management Models of Lakes and Reservoirs (PAMOLARE) dị ka ngwaọrụ iji buo ka amụma na ijikwa mgbanwe ndi na-eme na ọdọ mmiri gasị. Ọ bụ onye na-ede uri nke so n'ọgbọ nke ndị na-ede uri dị ukwuu mana ndị a na-amachaghị nke ọma, ndị nkà ha pụtara ihe site n'ụzọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị na-enweghi ndị zụrụ ha, nke a mụrụ site n'ijigidesi ike, mkpali mmụọ, nakwa ọchịchọ ijide ọnọdụ ọchịchị, ọha na eze, na nke onwe ha. Ọ bụ onye guzobere ma African Academy of Sciences na Zimbabwe Academy of Sciences.

Ndụ na Ọrụ Ya[dezie | dezie ebe o si]

Mmalite Ndụ na Agụmakwụkwọ Ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Christopher Magadza n'ime obodo dị na mpaghara Chief Kaswa, nke a na-akpọ ugbu a Burma Valley, na Manicaland, Zimbabwe n'afọ 1939. Ezinụlọ ya rụrụ ọrụ dị ka ndị ọrụ n'otu ugbo ma ọ bụghị nke ha.[1] Ọ gara akwụkwọ na St Augustine's Mission, Penhalonga, dí nso na Mutare, ya na Fletcher High School dị na Gweru.[2] Mgbe ọ gụchara akwụkwọ nta ya, ọ chụrụ inweta nzere B.Sc na M.Sc na Mahadum Rhodesia na Nyasaland[2] Magadza mechara ma nweta nzere Ph.D ya na Mahadum Auckland, New Zealand.[2] n'isi ọmụmụ Limnology Àtụ:Scholia na Ngalaba Biology na Mahadum Zimbabwe, ebe ama ya ama nke ọma maka ọmụmụ gburugburu ebe obibi ya na ngalaba zoology na climatology.[3] O meela nnyocha na Nlereanya Atụmatụ na njikwa nke Ọdọ mmiri na ọdọ(PAMOLARE) dị ka ngwá ọrụ na-ebu amụma na ijikwa mgbanwe na ọdọ mmiri.[3]

Magadza bụbu onye òtù International Lake Environment Committee na Intergovernmental Panel on Climate Change,[4][5] onye merelakwa nchoputa gbasara mmiri dị n'ime ala na New Zealand, Zambia, na Zimbabwe.[6][7] N'afọ 2012, Magadza mere ka amata na ọkara mmiri niile a na-ewebata na Harare bụ mamịrị emegharịrị emegharị n'ihi ụkọ mmiri mmadụ mere [8][9][10] nke bụ akụkụ nke iyi egwu ala mmiri dị na mba niile [11][12] Na Febụwarị 2017, ọ kwadoro ka Zimbabwe machibido iji plastik mee ihe [13] nke enyere ka ọ bụrụ iwu gbasara Styrofoam na Jun nke otu afọ ahụ [14][15] N'agbanyeghị na o sila na Mahadum Zimbabwe laa ezumike nka n'afọ 2007, ọ ka na-akụzi ihe. Ọ na-arụsi ọrụ ike na mmemme ezumike nka gacharala, gụnyere mweghachi nke Lake Chivero[16][17] na Ọdọ Mmiri Kariba,[18][19] na iguzobe Middle Zambezi Biosphere Reserve na ezinụlọ ụwa niile nke UNESCO Biosphere Reserves.[2] Magadza ehiwela ọmụmụ ihe na ihe mejupụtara inorganic elements dị na ọ̀dọ́ mmiri ndị dị n'Africa,[2] mmejupụta ndụ gburugburu ebe obibi nke ázụ̀, [20] ịtụ ógó ọdịmma mmiri, [21] na mgbanwe ihu igwe.[22][23] Magadza bụ otu n'ime ndị malitere African Academy of Sciences n'afọ 1985 [24] na osote onye isi oche ya site n'afọ 1987 ruo 1990.[25]

Ide Uri Ya[dezie | dezie ebe o si]

Magadza bipụtara ọtụtụ akwụkwọ uri [26] mere ka amara ya dị ka olu pụtara ìhè na uri Zimbabwe .[2] eji too ya maka iweghara ọnọdụ ọchịchị, ọha mmadụ, na nke onwe ya.[27][28] Uri Magadza na-atụgharịkarị uche na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na okwu ọha mmadụ Zimbabwe, tinyere ụfọdụ n'ime ọrụ ya na-ezo aka n'akụkọ ihe mere eme ihe ike nke mba ahụ ma mebie olileanya maka mgbanwe.[3]

Ọ bụ ezie na e nyeghị nkọwa kpọmkwem banyere nnabata uri dị egwu nke Magadza na nsonaazụ ọchụchọ, a na-achọpụta na e bipụtara ọrụ ya na Poetry International Web forum, ọ nọwokwa na-arụsi ọrụ ike ruo ọtụtụ iri afọ.[29] Ọzọkwa, a kọwara Magadza dị ka onye nke ọgbọ ndị na-ede uri nke nkà ha pụtara "ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ onye na-agụghị akwụkwọ, nke a mụrụ site n'ike, na-akpali akpali. , na ọchịchọ ijide kpọmkwem ọnọdụ ọchịchị, ọha mmadụ, na nke onwe ha."[27]

Ihe Nrite na Nkwanye ùgwù Ya[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2007, e nyere Magadza ihe nrite Nobel Peace Prize jikọrọ ọnụ na Intergovernmental Panel on Climate Change na onye bụbu osote onye isi ala Al Gore maka ọrụ ha na nyocha mgbanwe ihu igwe.[30] Ọ bụ onye guzobere ụlọ akwụkwọ sayensị nke Africa Academy of Sciences ya na Zimbabwe Academy of Sciences.[24]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. /2014/05/magadza-research.html Olileanya bu nrọ teta: Magadza Research (2014-05-13).
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 -poems/poets/poet/102-6529_Magadza Chris Magadza.
  3. 3.0 3.1 3.2 Onye na-eme mgbanwe ndụ ndụ ndụ Chris Magadza on Abụ Zimbabwe na ụmụ akwụkwọ UZ na-agụghị akwụkwọ » Zimbabwe na-agụ.
  4. google.com/books?id=HqNTDAAAQBAJ&dq=%22Christopher+Magadza%22+-wikipedia&pg=PA77 Ịghọta Mkpebi Ndị Migrant: Site na Sub-Saharan Africa ruo na mpaghara Mediterranean. 
  5. Àtụ:Cite webụ
  6. The power of digital media in wildlife conservation (en).
  7. Programme, United Nations Environment (2007). Global Environment Outlook: Environment for Development, GEO 4 (in en). UNEP/Earthprint. ISBN 978-92-807-2836-1. 
  8. Radio, Nehanda (2012-12-07). Harare residents drinking urine (en-US).
  9. Harare drinking water polluted - UZ. Archived from the original on 2023-04-13. Retrieved on 2023-12-09.
  10. NewsDay, The. Multimedia:When water taps run dry (en).
  11. Zimbabwe's Wetlands Threatened, as Illegal Development Goes Unpunished (en-US) (2018-09-03).
  12. Wetlands: Constructing ourselves out of water (en).
  13. Zimbabwe's styrofoam ban – DW – 10/02/2017 (en).
  14. Zimbabwe amachibidoro ihe eji eme ụfụfụ rọba iji chebe gburugburu (en).
  15. [https:// mg.co.za/article/2017-10-03-cleaning-up-zimbabwe-with-a-styrofoam-ban/ Jiri mmachibido Styrofoam na-asachapụ Zimbabwe] (2017-10-03).
  16. Staff Reporter (2018-02-18). Onye omebe iwu chọrọ ibibi Long Cheng Plaza.
  17. NewsDay, The. Ụjọ ọgbụgbọ ọgbụgbọ ọhụrụ adakwasị Harare. Archived from the original on 2013-08-07. Retrieved on 2023-12-09.
  18. Àtụ:Cite akwụkwọ
  19. Theroux, Paul (2011-08-04). Fresh-air Fiend: Travel Writings, 1985-2000 (in en). Penguin Books Limited. ISBN 978-0-241-95055-5. 
  20. Tsiko, Sifelani. Zimbabwe: Lake Chivero - a Polluted Lake.
  21. Redirect Notice.
  22. (1996) Toward Environmentally Sustainable Development in Sub-Saharan Africa: A World Bank Agenda (in en). World Bank Publications. ISBN 978-0-8213-3599-4. 
  23. Falola, Toyin (2004). Nationalism and African Intellectuals (in en). University Rochester Press. ISBN 978-1-58046-149-8. 
  24. 24.0 24.1 [https:// www.aasciences.africa/fellow/magadza-christopher Magadza Christopher | The AAS].
  25. Àtụ:Cite webụ
  26. Nchịkọta uri ọhụrụ nke Christopher Magadza na Weebụ International Poetry | Ike Omenala. Archived from the original on 2012-01-25. Retrieved on 2023-12-09.
  27. 27.0 27.1 [https 2023-04-07 Atụle uri Chris Magadza].
  28. / music-motivated-the-fighters/ Egwu kpaliri ndị agha.
  29. Nchịkọta uri ọhụrụ nke Christopher Magadza na Weebụ International Poetry | Ike Omenala.
  30. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named : 0