Christopher Switzer

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Christopher Switzer (fl c1593-1611) bụ onye na-ese ihe na onye na-egbu osisi na Switzerland nke a maara ma ka inye ihe osise, ma ka Stirpium adversaria nova nke Matthias de l'Obel (1571), John Norden (dị ka ya nke Sussex na afọ 1595), John Speed's History of Great Britaine (1611) na John Parkinson's Paradisi in Sole Paradisus Terrestris (1629).


Speed kwetara, ọ bụ "aka kachasị mma na nke na-achọ ịmata ihe n'oge anyị" ma ka ihe osise ya nke ebe ịchụàjà, akara na mkpụrụ ego na mpụga nke Speed's History of Great Britaine na afọ1661, ọ bụ ezie na John Jackson kpebiri otụ ihe osise ahụ "na-agba aka ebe nke ukwuu na ya [Switzer] bụ onye ọrụ nkịtị" na Treatise on Wood Engraving na 1839.

Switzer nwere ogologo ọrụ na ụfọdụ n'ime ọrụ ya bipụtara mgbe ọ nwụsịrị (dị ka na Parkinson's Paradisi na Sole Paradisus Terrestris), ma ọ bụ ọrụ nke nna na nwa nwoke ya nwere mgbagwoju anya. 'afọ 1662, John Evelyn dere na ihe osise ndị e sere na Parkinson na l'Obel bụ nke nna ya, na ọrụ ndị ọzọ a na-akpọghị aha nke nwa ya nwoke. John Jackson kwetara na Evelyn, agbanyeghị na n'afọ 1839 o kwusiri ike na "n'ime ikike Switzer nke obere enweghị m ụzọ ikpe ikpe, n'enwetụbeghị mgbe ọ hụrụ otu ihe ọkpụkpụ nke a mara na ọ bụ ihe osise ya".


Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

a.  Arthur M. Hind dekọrọ ọdịiche ndị a nke aha nna Christopher; Schweitzer, Schweytzer, Schweizer, Schwytzer, Schwyzer, Shwytzer,Schwitzer, Schwitzer, Swytzer, Switzer, Switser na Swister. 

Edemsibe[dezie | dezie ebe o si]