Climate-Alliance Germany

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Climate-Alliance Germany (German: Klima-Allianz Deutschland) bụ netwọk nke ihe karịrị otu narị mmadụ na iri abụọ, gụnyere otu gburugburu ebe obibi, otu mmepe, ụka, otu sitere na ngalaba ntorobịa, agụmakwụkwọ, omenala na ahụike, yana otu ndị ọrụ. , na mkpakọrịta ndị ahịa.[1][2] Tọrọ ntọala na 2007, ebumnuche nke Alliance bụ inye otu n'ihu iji tinye nrụgide na ndị na-eme mkpebi German ka ha were usoro nchebe ihu igwe.[3] Ndị otu a ma ama gụnyere WWF, BUND (ma ọ bụ ndị enyi nke ụwa Germany), na otu ndị ọrụ ver.di.

Nhazi nke Climate Alliance Germany, ihe karịrị òtù 50 bipụtara "Atụmatụ Nchekwa Ihu Igwe 2050 nke German Civil Society" na Nọvemba 2016 n'ihi usoro nsonye sara mbara.[1] N'ime ya, ha na-akpọ maka ebumnuche nchebe ihu igwe na-achọsi ike na ike iwu kwadoro. Dịka nzaghachi mba na nkwekọrịta ihu igwe nke Paris, gọọmentị German ebipụtalarị atụmatụ nchekwa ihu igwe ya 2050, nke Climate Alliance Germany katọrọ dị ka ezughị oke.

Kemgbe Nọvemba 2015, Climate Alliance Germany anabatala mkparịta ụka ihu igwe nke Berlin na-agbanwe isiokwu ọtụtụ oge n'afọ. Ihe omume a na-eme na nkwado ya na ndị otu ya. Ndị ọbịa ọgbakọ a etinyelarị ọtụtụ ndị minista gọọmentị etiti, ndị odeakwụkwọ steeti na ndị isi otu pati. Emebere mmemme nke mbụ nye atụmatụ ọha na eze maka echiche njem ụgbọ elu nwere enyi na enyi maka Germany

Climate Alliance Germany na-akwado mwepu coal dị oke egwu. Mbelata ọgbọ coal na ngwuputa coal bụ isi ihe na-ezute ebumnuche ihu igwe German na nke mba ụwa na imezu decarbonisation dị mkpa n'ihe gbasara nchekwa ihu igwe dị irè. N'ihi nke a, Alliance chọrọ ka akwadoro ogbunigwe mepere emepe ọhụrụ. Achọghị ịgbasa ogbunigwe ndị mepere emepe na mpaghara Rhineland lignite, na Lusatia na Central Germany mana belata nha.

Mgbanwe nhazi na mpaghara lignite ga-emerịrị nke ọma na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke ego, dịka ọmụmaatụ site na ego mgbanwe nhazi. Na mmekorita ya na otu mpaghara na mpaghara, Climate Alliance Germany na-agbakwa mbọ maka ichekwa obodo na odida obodo egwu egwu egwu egwu mepere emepe. Iji nweta ihe mgbaru ọsọ ndị a, Alliance emewo ka usoro iwu, akụ na ụba na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na-eji azụmahịa nke coal bụrụ ihe kacha mkpa. N'okwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị, akwụkwọ ndị chọrọ akwụkwọ, akụkọ ọkachamara na ọmụmụ ihe, Climate Alliance Germany na-akọwapụta ihe ize ndụ nke ịmepụta ike ọkụ maka ihu igwe, gburugburu ebe obibi na ahụike. Na mgbakwunye, ọ na-emepụta nlebara anya ọha na eze site na akụkọ mgbasa ozi, ihe omume, omume na ihe ngosi.

In July 2016, the Alliance, together with BUND, the Heinrich Böll Foundation, and the Rosa Luxemburg Foundation released a report on the aftermath of lignite mining in Germany.[1][2][3] The report, co-authored by IASS Potsdam [de], argues that the financial resources needed to remedy the damage caused by lignite mining are not adequately backed up by the existing mining operators Vattenfall (who later sold its lignite-fired plants and mines to EPH), RWE, and MIBRAG [de].

  1. Braunkohle-Tagebau: Studie mahnt, Gelder für Renaturierung und Bewältigung der Langzeitschäden zu sichern (German). IASS Potsdam (Institute for Advanced Sustainability Studies) (7 July 2016). Retrieved on 2016-09-14.
  2. Holdinghausen. "Der Atomausstieg als Vorbild", Die Tageszeitung (taz), 8 July 2016. Retrieved on 2016-09-14. (in German)
  3. Wronski (June 2016). Finanzielle Vorsorge im Braunkohlebereich: Optionen zur Sicherung der Braunkohlerückstellungen und zur Umsetzung des Verursacherprinzips. Berlin and Potsdam, Germany: Forum Ökologisch-Soziale Marktwirtschaft (FÖS) and IASS Potsdam (Institute for Advanced Sustainability Studies). Retrieved on 2016-09-14.