Cosmo Pieterse

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Cosmo Pieterse
Born
Cosmo George Leipoldt Pieterse

Àtụ:Birth year and age
NationalitySouth African
Alma materUniversity of Cape Town
OccupationPlaywright, actor, poet, literary critic, broadcaster and anthologist

Cosmo George Leipoldt Pieterse (amụrụ ya n'afọ 1930 na Windhoek, Namibia) bụ onye na-ede egwuregwu na South Africa, onye na-eme ihe nkiri, onye na-ede uri, onye na -enyocha akwụkwọ na onye na-akọ akụkọ.[1]

Agụmakwụkwọ na-ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Cosmo Pieterse gara Mahadum Cape Town ma kụzie na Cape Town ruo mgbe ọ hapụrụ South Africa na 1965. A machibidoro ya iwu n'okpuru Iwu Mgbakọ Ọgba aghara nke 1962.[2] O mechara kụzie na London na Mahadum Ohio na United States: Mgbe ọ bịarutere na Mahadum Ohio na 1970, ọ ghọrọ onye otu ngalaba na 1976. Otú ọ dị, mgbe ọ gachara izute onye na-ebipụta akwụkwọ ya na London na 1979, a jụrụ ya ịlaghachi na US na ozi nzuzo, na-ekwu na ọ bụ " onye a na-enyo enyo na onye Kọmunist".[3]

Na London, n'ime 1960s na mmalite 70s, Pieterse rụrụ ọrụ maka to BBC World Service na Bush House na maka Transcription Center, otu n'okpuru nduzi nke Dennis Duerden dekọtara ma gbasaa ọrụ ndị odee Africa na Europe na Africa. [4][5] Onye na-eme ihe nkiri mgbe ụfọdụ, Pieterse pụtara na The Burning, ihe nkiri dị mkpirikpi nke nkeji iri atọ na 1968 nke Stephen Frears duziri.[6][7] Dị ka onye na-ede uri, a kọwapụtara Pieterse dị ka onye na'emepụta ọrụ nke bụ "European na ụda ya, ihe atụ, na nnyefe ya", dịka Laura Linda Holland dere, sị: "Abụ Cosmo Pieterse, dị ka nke [Dennis] Brutus, jupụtara na mmetụta, nchegbu, na ebumnuche ndị Ọdịda Anyanwụ ka ha na-ejigide ajọ mbunobi Afrịka....Cosmo Pieterse na-eji ịhụnanya ya maka okwu mepụta uri nke olileanya na mmelite. "[8]

Pieterse deziri ọtụtụ akụkọ ọdịnala nke egwuregwu na uri maka usoro ndị ode akwụkwọ Africa nke Heinemann bipụtara.

Ọrụ edeziri[dezie | dezie ebe o si]

  • Egwuregwu iri na otu. London: Heinemann Educational Books, African Writers Series 34, 1968.
  • (ya na Donald Munro) Mkpesa & esemokwu na akwụkwọ edemede Africa, Heinemann Educational, 1969.
  • Ndị na-ede uri asaa na South Africa: Abụ nke Exile. African Writers Series 64. London: Heinemann Educational, 1971.
  • Egwuregwu Africa dị mkpirikpi. London: Heinemann, African Writers Series 78, 1972.
  • Egwuregwu Africa ise. London: Heinemann, African Writers Series 114, 1972.
  • (ya na Dennis Duerden) African Writers Talking: nchịkọta ajụjụ ọnụ redio, Holmes & Meier, 1972.
  • (ya na Gwyneth Henderson) Egwuregwu Afrịka itoolu maka Redio. London: Heinemann, African Writers Series 114, 1973.
  • Echo na Choruses: "Ballad of the Cells", na ahọpụtara uri dị mkpirikpi, 1974.
  • (ya na George Hallett) Present Lives Future Becoming: South African Landscape in Words and Pictures. Guildford: Hickory Press Ltd, 1974.
  • (ya na Angus Calder na Jack Mapanje) Summer Fires: New Poetry of Africa - anthology nke ntinye sitere na BBC Arts na Africa Poetry Award. Heinemann Educational Books, 1983.
  • (ya na Amelia House) Nelson Mandelamandla. [Ihe e dere n'ala ala peeji]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Donald E. Herdeck, African Authors: A Companion to Black African writing, 1973, p. 344.
  2. Alex La Guma, Apartheid: a collection of writings on South African racism by South Africans. New York: International Publishers, 1971, p. 76.
  3. John Shattuck, "Appendix A. Federal Restrictions on the Free Flow of Academic Information and Ideas", in Association of Research Libraries, Minutes of the Meeting, Issues 107–109, p. A.28.
  4. "The Transcription Centre: An Inventory of Its Records in the Manuscript Collection at the Harry Ransom Humanities Research Center", Texas Archival Resources Online. Retrieved 5 January 2022.
  5. African Writers' Club. British Library Sounds. Archived from the original on 5 January 2022. Retrieved on 5 January 2022.
  6. "The Burning (1968)", IMDb.
  7. "Burning, The", Complete Index To World Film.
  8. Holland, Laura Linda, "A Critical Survey of Contemporary South African Poetry: The Language of Conflict and Commitment" (1987), pp. 41–43. Open Access Dissertations and Theses. Paper 5964.

Mpụga Njikọ[dezie | dezie ebe o si]