Costain West Africa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

. [1]Costain West Africa bụ ụlọ na ụlọ ọrụ injinia obodo hibere na Nigeria na 1948. Onye nwe ọrụ ahụ bụ ụlọ mbụ na ụlọ ọrụ injinia nke ihe na-eme mgbanwe, [1] iwu ọrụ nke ụlọ ọrụ ahụ mere iwu ụlọ NECOM dị mita 140  , nke e wuru n'elu ájá ndị na-adịghị na ya na-ahụ ihe na-emighị emi [2] na nkuzi nkuzi, Ibadan.  Otu n'ime ụlọ ọrụ injinia na ụlọ ochie hibere na Nigeria, site na 1950 ruo na njedebe nke afọ nke iri abụọ, ụzọ okporo ụzọ, okporo ụzọ, ụlọ na ọrụ obodo ma na nkeonwe na nke ọha.  N'oge na-adịbeghị anya, akụ nke ụlọ ọrụ , na ụlọ ọrụ ahụ mgbe ụfọdụ ike eji ọrụ ya

.E akara Costain West Africa na 1948 dị ka injinia obodo na ụlọ nwere oke oke nke John Holt Plc nwere.  [1] E hiwere ya dị ka onye ọbịa Richard Costain.  Tinyere ọrụ na mpaghara niile nke mba ahụ, n'etiti 1950s, ụlọ ọrụ ahụ rụchara ọrụ obodo na ọdụ ọkụ Ijora na ndị ndọtị nke Apapa Wharf, na ngalaba ụlọ ya wuru Bishopscourt n'ụdị Marina, Lagos .  Na 1957, fim ya na CDC na ugwu Nigeria mere ka e wuo ụlọ obibi na Kaduna, [2] ụlọ ọrụ ahụ aka n'iwu Wuya bridge n'elu Kaduna River na Bida na Shell Estates na Port Harcourt

N'afọ 1982, ụlọ ọrụ ahụ meriri n'ịgba ọkwa steeti nke nyere ya otu n'ime iwu kachasị ukwuu, ọrụ iji wulite usoro mmiri na steeti Oyo. [2]

  1. "The plight, hope of Costain West Africa PLC - BusinessDay : News you can trust", BusinessDay : News you can trust, 2014-03-02. Retrieved on 2018-07-15. (in en-US)
  2. Webster, Mark. "Costain Signs Biggest Nigerian Deal." Financial Times, 9 Feb. 1982, p. 5. The Financial Times Historical Archive