Cynthia Tse Kimberlin

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Cynthia Tse Kimberlin
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereCynthia Dezie
Ebe ọmụmụNavajo Nation Dezie
Ọrụ ọ na-arụmusicologist, ethnomusicologist Dezie
onye were ọrụUniversity of California, Berkeley, San Francisco State University, Addis Ababa University Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of California, Berkeley Dezie
Onye òtù nkePeace Corps Dezie
Cynthia Tse Kimberlin
A mụrụ ya


Cynthia Tse Kimberlin (amụrụ Cynthia Mei-Ling Tse na Ganado, Arizona, United States; aha Chinese: 謝美玲; pinyin: Xiè Měiling; Cantonese: Tse6 Mei5ling4) bụ ọkà mmụta ethnomusic America. Ọ bụ ya bụ exec

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Kimberlin na Navajo Nation, na Ganado, Apache County, Arizona wee tolite na San Francisco Bay Mpaghara nke Northern California. Ka ọ na-aga Etiopia, e zigara ya n'ógbè ebe ugwu nke Eritrea, bụ ebe o jere ozi dị ka onye ọrụ afọ ofufo nke Peace Corps site na 1962 ruo 1964. N'oge a, o weere ya n'onwe ya.ime ọrụ ubi nke ethnomusicological, n'agbanyeghị na ọ nwetabeghị ọzụzụ n'ọhịa. O dekọtara ọtụtụ ụdị egwu Eritrea na Etiopia (gụnyere egwu ndị Tigray-Tigrinya na-eji ihe ndekọ nke Philips reel-to-reel nke nwere reels 3-inch. Ọtụtụ n'ime ihe ndekọ ndị a bụ ihe dị mkpa n'akụkọ ihe mere eme ugbu a, n'ihi na ndị na-eto eto Tigray-Tigrinya amachaghị ihe ndị á.

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

[1] nwetara nzere B.A. na musicology na Mahadum California, Berkeley na 1962, ozugbo nke ahụ gasịrị ọ sonyeere Peace Corps, nke e guzobere otu afọ tupu mgbe ahụ.

N'afọ 1968, ọ nwetara nzere masta na ethnomusicology na Mahadum California, Los Angeles (UCLA), na-ede akwụkwọ edemede ya gbasara abụ ndị Etiopia a ma ama n'oge a. Mgbe ọ nọ ebe ahụ, ndị nkuzi ya gụnyere Mantle Hood, Klaus Wachsmann, Charles Seeger, David Morton, Tsun-yuen Lui, Nicholas Slonimsky, na Paul Chihara.

N'afọ 1972, ọ laghachiri Etiopia maka ọrụ ubi sara mbara, na-edekọ ngụkọta nke egwu 97 nke ndị egwu si Shewa, Wollo, Begemder, Gojjam, Tigray, Eritrea, Welega, na Gamu-Gofa, na Addis Ababa, Harar, na Jijiga. Mgbe ọ nọ n'ebe ahụ, o tinyekwara aka n'ịmụ ihe siri ike na masenqo, ngwá egwú ọdịnala nwere otu eriri. Mgbe ọ nọ na Addis Ababa, ọ nọrọ ọnwa isii dị ka Prọfesọ Fulbright na Mahadum Addis Ababa na Ngalaba Ihe Nkà Ihe nkiri, nke dị n'oge ahụ n'okpuru onyeisi oche Tesfaye Gessesse.

  1. The Founding Moment. Peace Corps. Archived from the original on 2016-07-08. Retrieved on 2020-05-26.