Dami Ajayi
| Ụdịekere | nwoke |
|---|---|
| Mba o sị | Naijiria |
| Aha enyere | Dami |
| Aha ezinụlọ ya | Ajayi |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 1986 |
| Ebe ọmụmụ | Naijiria |
| Asụsụ obodo | Asụsụ Yoruba |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Asụsụ Yoruba, English |
| Ọrụ ọ na-arụ | odee uri, psychiatrist, essayist, Onye nkwusa |
| Ụdị ọrụ ya | Ábu, music review, edemede |
| Ebe agụmakwụkwọ | Obafemi Awolowo University |
| Isi agụmakwụkwọ | Bachelor of Medicine, Bachelor of Surgery |
| Oge ọrụ ya (mmalite) | 2006 |
| Agbụrụ | Ndi Yoruba |
| Ụcha ntụtụ isi | Ntụtụ ojii |
| Ụcha ime anya | brown |
| Ọrụ ama ama | A Woman’s Body Is a Country |
| Nnọchiaha nkeonwe | L485 |
Dami Àjàyí | |
|---|---|
| Born | Damilola Àjàyí Lagos, Lagos State, Nigeria |
| Alma mater | Obafemi Awolowo University |
| Occupation |
|
| Years active | 2006–present |
| Known for | Co-founding Saraba |
| Notable work | A Woman's Body Is a Country (2017) |
| Website | damiajayi |
Damilola Àjyí (amuru na 1986) bu onye odee Naijiria, onye na-ede uri na onye dibia bekee nke mebere Saraba, akwukwo edemede nke Naijiria na 2008.[1]
Mbido ndụ na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Ajayi na 1986, na Lagos, Nigeria na nne na nna si Yoruba. Ọ gara Mahadum Obafemi Awolowo (OAU), Ile-Ife, ebe ọ gụrụ ọgwụ. Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ dị ka onye na-agụghị akwụkwọ na OAU, ọ kwadoro akwụkwọ akụkọ Saraba na 2008, [1] yana Lagos Review na YabaLeft Review, ya na ndị edemede Toni Kan na Tunji Olalere n'otu n'otu.
E gosipụtara Ajayi na akụkụ abụọ nke BBC Radio 4 Documentary Writing a New Nigeria, [1] ma kọwaara ya dị ka onye "na-ede banyere ịhụnanya dị ka mmanya na-eme ka mmadụ banye n'ime mmetụta ya."[2]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Ajayi buru ụzọ bipụta mkpokọta uri ya Clinical Blues, bụ nke edepụtara aha ya mgbe ọ ka bụ ihe odide maka ihe nrite uri Melita Hume na 2012.[1] E mechara bipụta ya na 2014 site na WriteHouse. Edere ya ogologo oge maka Wole Soyinka Prize for Literature in Africa na 2018, [2] [3] ma bụrụ onye mbụ gbara ọsọ maka Association Nigerian Authors Prize.
N'afọ 2017, o dere nchịkọta uri nke abụọ ya, ahụ nwanyị bụ obodo, nke akwụkwọ Ouida na Nigeria bipụtara.[1] Bernardine Evaristo toro Ajayi dị ka onye "na-eji obi ike kpughee mmekọrịta chiri anya na onye na-adịghị ike ya site na uri ndị na-akwụwa aka ọtọ na nkwupụta."
Nchịkọta nke atọ ya, mmetụta ịhụnanya na ihe mberede ndị ọzọ, ka Radi8 Book bipụtara na 2022. Peter Akinlabi kọwara ya dị ka "nnwale siri ike nke oke mkpughe onwe onye", ebe "ebe omume onye na-ede uri nke "na-eme adịghị ike" na-achọta nkọwa kachasị elu nke mgbagwoju anya na esemokwu ịhụnanya. abụ ndị na-abanye n'ime ndụ onye na-ede uri na ihe ndị na-eme kwa ụbọchị."[2]
N'agbata 2013 na 2019, o dere nyocha dị egwu na egwu Naijiria wee gbaa ndị egwu egwu dịka King Sunny Adé na Adekunle Gold, Queen Salawu Abeni, Etuk Ubong, Adebantu, na Somi ajụjụ ọnụ.[1][2][3][4][5][6]
N'afọ 2024, The Sun kọwara nyocha egwu Dami na mmetụta nke uri n'ime edemede ya. The Sun kwuru na "Ihe na-eme ka Dami Ajayi dị iche na mpaghara nkatọ egwu bụ ọrụ ya abụọ dị ka onye na-ede uri. Nke a na-agụ uri ezi uche na-eme ka ederede ya na àgwà lyrical, na-ebuli okwu ahụ karịa nyocha dị mfe nke ịkụ egwu na egwu. Nyocha Ajayi na-agụkarị dị ka ihe mgbagwoju anya, ebe a na-ahọrọ okwu ọ bụla nke ọma iji kpalie egwu [1].
Ọ bụkwa otu n'ime ndị nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ From Limbe to Lagos: NonFiction from Cameroon and Nigeria, nke bụ nsonaazụ nke ọmụmụ ihe ederede e mere na Limbe [1] maka ndị edemede na-eto eto nke Africa.
Akwụkwọ ndị a họọrọ
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]- Mmetụta na Ihe Ọghọm Ndị Ọzọ (2022)
- Ahụ nwanyị bụ mba (2017)
- Clinical Blues (2014)
Akwụkwọ ekpere
- Daybreak & Other Poems (Saraba Magazine, 2013)
Isiokwu
[dezie | dezie ebe o si]- “Celluloid” na On Broken Wings: Anthology of Best Contemporary Nigerian Poetry (New York, Dlite Press, 2014) ed. by Unoma Azuah “Na-agwa m okwu” na Gambit: Ọhụrụ African Writing (Akụkọ & Ajụjụ Ọnụ) (New York, The Mantle 2014) ed. by Emmanuel Iduma & amp; Shaun Randol "Onye ọ bụla Lagos"; na Africa m, Obodo m: Anthology Afridiaspora (Winepress Publishing) ed. by Tolu Daniel, Adeola Opeyemi "Ụlọ Ndị Ochie" Songhai 12: Olu ọhụrụ n'ime akwụkwọ Nigeria (Port Harcourt, 2014) ed. nke Molara Wood & amp; Lindsay Barrett “Ndepụta egwu maka Mr Ehikhamenor” maka Daydream Esoterica (RELE Gallery, 2019) "Aubade to my Greying" na Memento: Anthology of Contemporary Nigerian Poetry nke Adedayo Agarau deziri (America, Animal Heart Press, 2020) “Queens”, “Sleeping Beauty (nke Borehamwood)”, “Waterstones”, “Ode to a face mask”, “Denouement” in Relations: Anthology of African and Diaspora Voices deziri nke Nana Brew-Hammond deziri.
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Q&A: Words on the Times – Dami Ajayi (en). Africa in Words (2021-02-26). Retrieved on 2022-03-14.