Jump to content

Daniel Celentano

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Daniel Celentano (1902 – 1980) bụ onye na-ese ihe nkiri America bụ onye mere ihe ọrụ ezi uche dị na ya nke ndụ kwa ụbọchị na New York, mmetụta n'ime mpaghara Italytali nke East Harlem ebe o bi, nke a mara dị  nke Italian Harlem.  N'oge mkpa mba n'obi ọ na-ese ihe osise n'otu ụdị maka ngalaba nke ihe na ihe ọkpụkpụ na ndị ọrụ Federal Art. .

Ọzụzụ nka[dezie | dezie ebe o si]

Nwa nwoke ndị Italy kwabatara, Daniel Celentano egwuregwu n'ime nnukwu ụgbọala n'ime ji Italiantali nke Manhattan .  [note 1] Mwakpo polio mgbe ọ bụ nwata mere ka o jiri ụkwụ aka nri ya mee obere ihe.  N'ịbụ onye nwere ikike mere ka ọ ghara inye aka, ọ dịghị ike ịga ụlọ akwụkwọ na, n'ịghọta nkà nkà ya mgbe ọ ka bụ nwata, nne na nna ya nwere ike ike ndị nkụzi ka ha graphere ya ihe.  nro.  Site n'ịrụsi ọrụ ike na ntachi obi ọ nwetara ikike ikike n'ụkwụ ya mgbe ọ dị afọ iri na abụọ ma n'oge ahụ ngwaọrụ nwa akwụkwọ mbụ nke onye na-ese ihe na-ahụ maka ọha na eze na eze Thomas Hart Benton .

Na 1918 ọ meri scholarships nke mere ka ọ gaa Charles Hawthorne's Cape Cod School of Art na Provincetown, Massachusetts, New York School of Fine And Applied Art na Greenwich Village, na National Academy of Design in New York's Upper East Side .  Mpempe akwụkwọ Cape Cod akpari ụmụ akwụkwọ n'oge ule na abụọ ndị ọzọ nyere klas n'ime afọ ndị ọzọ.

Ọrụ nka[dezie | dezie ebe o si]

Daniel Celentano, Ememme (1934) mmanụ na akwa akwa etinyere na fiberboard, 48⅛ x 60⅛, (122.3 x 152.8 cm.), Emebere maka Ọrụ Ọha nke Art Project . Agụnyere ya na ihe ngosi 1934: Ọhụụ Ọhụrụ maka ndị nka na Smithsonian American Art Museum.
Ọmụmụ maka eserese Celentano nke 1938 maka ụlọ ọrụ nzipu ozi US na Vidalia, Georgia

N'ime 1930s na ruo mgbe mgba nke Agha Agha nke ndị Celentano sonyeere na ihe ngosi otu na veranda dị na New York, Detroit, Philadelphia, na obodo ndị America ndị ọzọ.  Ebu ụzọ gosi ọhaneze ọrụ ya na ihe ngosi ọrụ nke Alfred Stieglitz ihe bụ nke emere na Opportunity Gallery na 1930. Na mbụ ya nke ihe ngosi a, onye nkatọ maka The New York Times, Edward Alden Jewell, ihe osise nke Celentano a.  na-akpọ "Olili ozu" n'etiti ndị na-arụ ọrụ.  Ihe osise Celentano, "Oge nri," bụ ọrụ mbụ nke a na- [note 2] na isiokwu na akara nke ọtụtụ ihe o ozi mgbe e ozi na ọrụ ya.  Ọ na-egosi otu onye nwere ndị mmadụ nọ n'otu kichin na-ejikere ịkọrọ nri mgbede ọnụ.  Site na omume ha na omume ha, ọ dị ka ha na-etinye ọtụtụ n'ime ndụ ụlọ ha n'otu ọnụ ụlọ a.  N'agbanyeghị na ha gbakọrọ ọnụ, ọ na-adị ha ka hà na-enwe ahụ iru ala na obi siri ha ike.  Ihe osise ya, "Ememme," nke afụ ole na ole nchebe, na-egosi obodo na-eme ngosi nke East Harlem na ọnọdụ ezumike.  Ihe ngosi ihe ngosi Smithsonian na-ekwu, "Ihe osise a na-agbawa n'ụzọ ziri ezi na ụgbọ dị egwu, , eso ụzọ ndị mara mma nke ndụ oriri Manhattan."  [Isi nke 3]

N'etiti 1935 na 1939 Celentano ugboro niile na Walker Gallery.  [note 4] Na 1939 nke mbụ ya, na o doro anya na ihe ngosi naanị otu nwoke mere n'ebe ahụ.  N'ime nke a na-egosi onye nkatọ maka New York Sun kwuru "Ọ na-ese ndụ ụlọ dị n'obi nke ọ mara n'ezoghị ọnụ dị ka ihe ndị na-eme ya, ihe na anya na-adịghị ike ọgwụgwụ.  agwụ maka Core na-enye iwu , ma ọ bụrụ na ọ bụghị igodo ọkụ n'obi  ọ bụ na-agba ọsọ obere ihe ize ndụ nke ịpụ na klas ha."  Ihe ngosi nke Walker Gallery ụlọ ọrụ ụlọ ọrụ Carnegie Institute, Art Institute of Chicago, na Whitney Museum .

N'agbata 1935 na mkpa nke Agha nke ndị Celentano so na ihe ngosi otu a na-eme na ụlọ ngosi mgbe ochie na mkpokọta ọha na New York na obodo ndị ọzọ dị mkpa, Brooklyn Museum, Corcoran Gallery of Art, Art.  Institute of Chicago, Detroit Institute of Arts., Syracuse Museum of Fine Arts, Pennsylvania Academy, Whitney Museum, na Golden Gate International Exposition.

ite na 1934 ruo 1941 Celentano were ọrụ dị ka onye na-ese ihe osise na ọrụ nka New Deal.   Maka Federal Art Project, ma ọ bụ William C. Palmer aka ese ihe osise maka ụlọ ọgwụ General Queens ọhụrụ na Jamaica .   Na 1936, o sere ihe osise a na-akpọ Commerce for the Flushing branch of the Queens Borough Public Library .   Otu onye nkatọ maka akwụkwọ The New York Times rụtụrụ aka n'ụdị nke ezi uche dị na ya” nke ike a na-akpa na ọ na-enyere “ubi ime obodo na mbara igwe Manhattan, ya na igwe mmadụ ndị ọzọ.   na-ebu ụgbọ mmiri na ndị mmadụ ego na-efegharị n'onyinyo etiti nke onye na-ese ihe (ike Celentano n'onwe ya) nọ ọdụ n'otu ụlọ.   Tebụl idepụta, onye ọrụ n'etiti ndị ọrụ." Na 1938, nke Ngalaba Akụ na-ahụ maka ihe ọrụ na ihe ọkpụkpụ nyere ya ọrụ, o ndị ikpe nke ihuenyo The Country Store na Post Office maka post ed na Vidalia, Georgia.  O mekwara ihe ọrụ ụlọ akwụkwọ, Andrew Jackson (1940) na St. Albans (1941), ha abụọ na Queens. Na 1940 ọ na-ese nnukwu a na-akpọ Children in Constructive Recreation and Cultural Activity in Public School 150 (Long  Island City, Queens) Mgbe United States Agha nke ozi ọrụ na ngalaba nke Grumman Aircraft Corporation na Betpage, Long Island, bụ ebe o mere ihe ọrụ a na-akpọ The Flight of Man .

Nne na nna na ezi na ụlọ[dezie | dezie ebe o si]

A main nne na nna abụọ ya na Italy: nna ya, Vito, ihe dị ka 1879, na nne ya, Maria, n'ihe dị ka 1880. Celentano bụ nwa nke abụọ n'ime ụmụ iri [note 5] otu ha lanarịrịrị.  nwata.  N'ime afọ ndị Celentano na [note 6]amụ nkà na ọtụtụ oge ndụ ya, ya na ihe ya biri na Pleasant Avenue na East Harlem.  [note 7] [note 8] A gụchara akwụkwọ n' akara ruo mgbe, mgbe ọ dị afọ iri na ụma, ọ meri atrophy nke ụkwụ aka nri ya.  Na 1928 ọ na-egosi Marie Steneck.  [Nkwupụta 9] Na 1930, fè Celentano ekiri nwa.  [48]

Celentano lụrụ Margaret Mary Dwyer nke ugboro abụọ na June 24, 1945, na Astoria, Queens. A mụrụ nwa ha nwoke Daniel Michael Celentano na November 1946. Celentano na nwunye ya mechara kwaga St. James, Long Island, ebe ọ nwụrụ n'ihi ọrịa kansa na 1980.

Aha ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

A maara Celentano dị ka Daniel R. Celentano na Daniel Ralph Celentano yana Daniel Celentano.

Ihe ndetu[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]