Jump to content

Davidson Don Tengo Jabavu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
John Tengo Jabavu
Jabavu with his father John Tengo Jabavu, c. 1903
Born
Davidson Don Tengo Jabavu

(1885-10-20) 20 Ọktoba 1885
Died3 Ọgọstụ 1959(1959-08-03) (aged 73)
Fort Hare, South Africa
Alma materUniversity of London
OccupationEducationist, politician and writer
ChildrenNoni Jabavu
Parent(s)John Tengo Jabavu and Elda Sakuba

Davidson Don Tengo Jabavu (20 Ọktoba 1885 - 3 Ọgọst 1959) [1] bụ onye nkuzi na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Xhosa, na onye guzobere All African Convention (AAC), nke chọrọ ijikọ ndị niile na-abụghị ndị Europe na-emegide usoro nkewa nke gọọmentị South Africa. [2] Ọ bụ nwa mbụ nke onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye nchịkọta akụkọ akwụkwọ akụkọ John Tengo Jabavu, na nna Noni Jabavu, otu n'ime ndị edemede na ndị nta akụkọ nwanyị mbụ nke Africa.

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Davidson Don Tengo Jabavu na King Williams Town, na Eastern Cape, South Africa, ma gụọ akwụkwọ na Morija Institution, ụlọ ọrụ ozi ala ọzọ na Basutoland (Lesotho nke oge a). O mechara gụọ akwụkwọ na Lovedale na Cape Province tupu ọ gaa United Kingdom, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na Colwyn Bay na Wales. N'afọ 1906, ọ banyere na Mahadum nke London, nweta nzere BA na Bekee afọ isii ka e mesịrị.[2] Dị ka nwa akwụkwọ ọ gara 1911 Universal Races Congress nke e mere na London, ebe ọ zutere ndị isi Africa America na ndị Africa, gụnyere nna ya, onye bụ onye otu ndị nnọchi anya South Africa.

Tupu ọ laghachi n'ụlọ na 1915, D. D. T. Jabavu gara United States na njem nke Booker T. Washington's Tuskegee Institute na ebe mmụta ndị ọzọ. Laa azụ na South Africa, ọ bụ onye guzobere ndị ọrụ nke Mahadum Fort Hare na 1916, na onye nkuzi Africa mbụ na naanị onye nkuzi na ụlọ ọrụ ahụ, [2] [3] ebe ọ nọgidere dị ka prọfesọ nke asụsụ Africa ruo 1944.

Na mgbakwunye, o guzobere South African Native Farmers' Association iji gbaa ume mmepe nke ụkpụrụ ọrụ ugbo ka mma, na-emesi uru nke ọrụ aka ike.[3] O guzobekwara Cape African Teachers' Association na South African Native Teachers' Federation, nke ọ duziri ọtụtụ afọ. Ọ bụkwa onye isi oche nke Cape Native Votes' Convention, nke mere mkpọsa na 1920 na 1930 maka ịnọgide na-enwe ikike ịtụ vootu nke ndị Afrịka.

N'afọ 1936, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche mbụ nke All African Convention (AAC), nke chọrọ ijikọ ndị niile na-abụghị ndị Europe na-emegide iwepụ ntuli aka Afrịka; ụfọdụ ndị siri ike na African National Congress (ANC) mechara mepụta nguzo AAC dị ka ihe na-emebi ihe. Otú ọ dị, n'afọ 1948, afọ Jabavu lara ezumike nká na ndụ ọha na eze, ọ bụ onye bịanyere aka na njikọ aka ANC-AAC "Kpọọ maka Ịdị n'Otu", nke gbalịrị ime ka esemokwu ha dịghachi n'otu. Mgbanwe ahụ enweghị ihe ịga nke ọma, Jabavu lara ezumike nká n'ọkwa onye isi ala ya.[2]

N'afọ ndị sochirinụ, ọ na-arụ ọrụ ịnshọransị onwe onye. O dekwara edemede na akwụkwọ gbasara ọgụ ndị Afrịka, gụnyere The Black Problem (1920), The Segregation Fallacy and Other Papers (1928), The Life of John Tengo Jabavu, onye nchịkọta akụkọ nke Imvo Zabantsundu (1922) na IziDungulwana (1958). [3]

N'ịkwado ntinye aka ya maka ịmepụta ọha mmadụ South Africa nke ziri ezi, na 1953, Mahadum Rhodes nyere ya nzere doctorate.[2][3] Ọ nwụrụ afọ isii ka e mesịrị na 1959, ọ dị afọ 73.

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. "Davidson Don Tengo Jabavu", Encyclopaedia Britannica.
  2. Ndi na eme Modern Africa, London:Akwụkwọ akụkọ Africa Ltd, pp. 227-28.
  3. "Davidson Don Tengo Jabavu", South African History Online.

Ịgụ ihe ozo

[dezie | dezie ebe o si]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Standard Encyclopedia of Southern Africa, Mpịakọta. 6, Nasou: Cape Town, peeji nke 169. 
  1. "Davidson Don Tengo Jabavu", Encyclopædia Britannica.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 Makers of Modern Africa, London: Africa Journal Ltd, pp. 227–28.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 "Davidson Don Tengo Jabavu", South African History Online.