Delphine Zanga Tsogo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Delphine Zanga Tsogo

Delphine Zanga Tsogo (December 21, na afọ 1935 , Julaị 16, na afọ 2020) bụ onye edemede Cameroon, onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ rụrụ ọrụ na National Assembly nke mba ahụ site na afo 1965 ruo na afọ 1972. Aha nna ya bụ Tsanga.[1][2]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Lomié ma gụọ akwụkwọ na Douala, na-aga n'ihu na-amụ ọrụ nọọsụ na Toulouse, France. Ọ laghachiri Cameroon na afọ 1960, na-arụ ọrụ dị ka nọọsụ n'ụlọ ọgwụ dị iche iche. N'afọ 1964, a họpụtara ya dịka onye isi ala nke Council of Cameroonian Women. Site na afo 1970 ruo na afọ 1975, ọ rụrụ ọrụ dị ka osote minista na-ahụ maka ahụike na ọdịmma ọha na eze.[1] Site na afo 1975 ruo na afọ 1984, ọ bụ Minista na-ahụ maka mmekọrịta ọha na eze na Cameroon.[2]

Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke kansụl nchịkwa maka United Nations International Research and Training Institute for the Advancement of Women, yana onye isi oche of the Committee Régional Africain de Coordination pour l'Intégration des Femmes au Développement. na osote onye isi oche ya nke International Council of Women. A kpọrọ ya aha na French National Order of Merit .[2]

N'afọ 1983, o dere akwụkwọ akụkọ mbụ ya Vies de Femmes (Ndụ Ndị inyom). Nke a sochiri L'Oiseau en cage (The Caged Bird) n'afọ sochirinụ.[3]

Ebenside[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Delphine Zanga Tsogo. University of Western Australia.
  2. 2.0 2.1 2.2 Mme Tsanga Delphine. Elections Cameroon. Archived from the original on 2015-08-01. Retrieved on 2022-10-17.
  3. Gikandi (2003). Encyclopedia of African Literature, 815–16. ISBN 1134582234.