Diana Andringa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Diana Andringa
Born
Diana Andringa

(1947-08-21) 21 Ọgọstụ 1947 (age 76)
Chitato, Angola
NationalityAngolan
Portuguese
Alma materISCTE – University Institute of Lisbon
Paris 8 University Vincennes-Saint-Denis
OccupationDirector, journalist, documentary filmmaker, producer
Years active1964–present
AwardsOrder of Prince Henry
Order of Liberty

[1]Diana Andringa GColL (amụrụ na 21 Ọgọst 1947), bụ onye nta akụkọ Portuguese a mụrụ n'Angola, onye na-ede akwụkwọ akụkọ, onye na'ime ihe nkiri na onye na-emepụta ihe nkiri. [2] maara ya nke ọma maka iduzi ihe nkiri Guinea-Bissau The Two Faces of War ya na Flora Gomes . [1]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Andringa na 21 Ọgọstụ 1947 n'obodo Dundo nke Chitato, Lunda-Norte, Angola. Nna [3] bụ onye ọrụ Diamang, onye mechara hụ ịkpa ókè agbụrụ na ịkpa ókè ịkpa ókè n'etiti ụlọ ọrụ ahụ. [2] mere, ya na ezinụlọ ya kwagara Portugal na 1958 wee gaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Portugal. [1] [4]'afọ 2013, ọ gụsịrị nzere PhD ya na Sociology of Communication na ISCTE - University Institute of Lisbon . [1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1964, ọ debara aha ya na Faculty of Medicine nke Mahadum Lisbon. Mana o mechara gaa n'ọrụ odeakụkọ na akwụkwọ akụkọ mahadum, n'afọ 1965. N'afọ 1967, ọ ghọrọ onye na-enye aka na "Diário Popular" na "Diario de Lisboa". [5] N'afọ 1968, ọ gara ọmụmụ ihe mbụ na Journalism nke Portuguese Union of Journalists mere. [2] nke ahụ gasịrị, o nwere ike isonyere ndị nchịkọta akụkọ nke magazin "Vida Mundial". Mgbe ọ gbara arụkwaghịm n'ọkwa ahụ, Andringa ghọrọ onye na-ede akwụkwọ ahịa. Otú [6] dị, PIDE jidere ya, na Jenụwarị 1970 ma maa ya ikpe ịga mkpọrọ ọnwa 20 n'ihi na ọ kwadoro nnwere onwe Angola n'ihu ọha.

Mgbe a tọhapụrụ ya n'ụlọ mkpọrọ, ọ maliteghachiri ọrụ odeakụkọ ya site na ịlaghachi na "Diário de Lisboa" na 1971. N'afọ 1972, ọ kwagara Paris wee gụchaa ọmụmụ na Sociology na Mahadum Vincennes-Saint-Denis nke Paris 8. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ laghachiri Portugal na 1973. Mgbe ahụ ọ laghachiri na magazin "Vida Mundial" ma rụọ ọrụ site na 1976 ruo 1977. [5] [6]'afọ 1978, ọ kwagara n'ọrụ mgbasa ozi telivishọn ma rụọ ọrụ n'ọtụtụ akụkọ na mmemme TV, dị ka Zoom, Triangular, Information 2, Major Reporting na Special Projects. [1] Ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ na RTP ruo n'afọ 2001, ebe o mepụtara mmemme a ma ama Artigo 37 nke a na-egosi na RTP2. Ka ọ dịgodị, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye edemede na "Diário de Notícias", "RDP" na "Público". [2] ahụ [4] ghọrọ osote onye nduzi nke "Diário de Lisboa" site na 1989 ruo 1990.

Site na 1998 ruo 2001, ọ bụ osote onye nduzi nke News na RTP1. Site na 2000 ruo 2001, ọ bụkwa osote onye nduzi nke RTP2. [5] ọkwa ndị ahụ, ọ bụ akụkụ nke RTP Workers Commission site na 1993 ruo 1998 ma bụrụ onye isi oche nke Board site na 1996 ruo 1998. Site [2] 1998 ruo 2001, ọ nọ n'ọkwa onye isi oche nke Nzukọ Ezumezu nke Union of Journalists . [1] [7][6] ọ dị ugbu a, dị ka onye nkuzi, ọ kụziri na School of Education nke Polytechnic Institute of Setúbal site na 1998 ruo 1999 na School of Social Communication nke Polytechonic Institute of Lisbon site na 1998 rue 2001. Ewezuga ọrụ odeakụkọ, Andringa mechara bụrụ onye na-eme ihe nkiri n'onwe ya. [4] mere ọtụtụ ndị nkatọ na-eto eto dị ka Timor-Leste, The Crocodile's Dream, The Two Faces of War, Dundo, Colonial Memory, na Tarrafal: Memories from the Campo da Morte Lenta . [1] N'afọ 1984, ọ bụ otu n'ime ndị na-eme ihe nkiri O Lugar do Morto nke António-Pedro Vasconcelos duziri.

[8]'afọ 1997, ọ natara Order of Prince Henry na n'afọ 2006, a kwanyeere ya ùgwù na Grand Officer of the Order of Liberty site na Portuguese Order. [9] ka onye edemede, [1] o dere akwụkwọ anọ: Em Defesa de Aquilino Ribeiro (1994), Demasiado! Ọ gabigara ókè! Otu [2] n'ụwa nke ndị gbara ọsọ ndụ (1996), Ndị ọrụ nke Eziokwu: Ọkachamara na Ọrụ Ọha nke ndị nta akụkọ nke Ọrụ Ọha (2014) na Joaquim Pinto de Andrade, Otu Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ Autobiografia (2017). [1] [10]'afọ 2017, ọ natara onyinye Maria Isabel Barreno maka enyemaka ya n'ọrụ mgbasa ozi.

Ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

  • 1975 - Site n'anyanwụ ruo n'anyanụSite n'ala ruo n'ala
  • 1981 - Goa, afọ 20 mgbe e mesịrịGoa, Afọ 20 Ka E mesịrị
  • 1983 - Aristides de Sousa Mendes, onye nnọchi anya na-ezighị eziAristides nke Sousa Mendes, onye nnọchi anya na-ezighị ezi
  • 1985 - Iraq, mba nke osimiri abụọ
  • 1994 - O Caso Big Dan's (banyere ikpe ndina n'ike Cheryl Araujo)
  • 1995 - Humberto Delgado: o doro anya, ha gburu -Humberto Delgado: n'ụzọ doro anya, ha gburu -
  • 1996 - Fonseca e Costa: Nchọpụta nke ndụ, nke ìhè na nke nnwere onwe, kwaFonseca na Costa: Nchọpụta nke ndụ, nke ìhè na nke nnwere onwe, kwa
  • 1996 - Corte de Cabelo: akụkọ ịhụnanya, Lisbon, afọ 90
  • 1996 - Vergílio Ferreira: retrato à minutaVergílio Ferreira: foto na nkeji
  • 1996 - Rómulo de Carvalho na Enyi Ya António Gedeão
  • 1997 - António Ramos Rosa - Ana m ndụ ma na-ede anyanwụ
  • 1997 - Jorge de Sena - nraranye na nsọpụrụ nke ịdị ndụJorge de Sena - nraranye na-ekwesị ntụkwasị obi maka nsọpụrụ nke ịdị ndụ
  • 1995 - Ịmata Mba
  • 1998 - José Rodrigues Miguéis: onye obodo na akụkọ ihe mere eme nke Republic
  • 2002 - NzuzoIhe nzuzo
  • 2002 - East Timor: O sonho do CrocodiloEast Timor: Ọmụmụ Agụ iyi
  • 2002 - Engenho e Obra: Otu narị afọ nke Engenharia na PortugalEngenho na Ọrụ: Otu narị afọ nke Engenharia na Portugal
  • 2007 - Guiné-Bissau: As duas faces da guerra (nke ya na Flora Gomes duziri)
  • 2011 - Tarrafal - Ihe ncheta nke Campo da Morte Lenta
  • 2009 - Dundo, ncheta nke ọchịchịDundo, ihe ncheta nke ọchịchị
  • 2015 - Ọrụ Angola: Gbalaga maka Lutar

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Portuguese Biographies. portoeditora. Retrieved on 2021-10-10.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 Diana Andringa (en-GB). Retrieved on 2021-10-10. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "DianaA" defined multiple times with different content
  3. Oliveira. Diamang. 100 anos da maior empresa do império português: racismo, abusos e trabalhos forçados (pt-PT). Observador. Retrieved on 2021-10-10.
  4. 4.0 4.1 4.2 Studies. Diana Andringa (en). CES - Centre for Social Studies. Retrieved on 2021-10-10. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Diana" defined multiple times with different content
  5. 5.0 5.1 5.2 Rodrigues. CURRÍCULO DE DIANA ANDRINGA – Sindicato dos Jornalistas (pt-PT). Retrieved on 2021-10-10. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Jornalistas" defined multiple times with different content
  6. 6.0 6.1 6.2 Nascimento. Cinema Português (pt-PT). CinePT-Cinema Portugues. Retrieved on 2021-10-10. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Cinema" defined multiple times with different content
  7. Diana Andringa: Universidade de Coimbra - Academia.edu. coimbra.academia.edu. Retrieved on 2021-10-10.
  8. ENTIDADES NACIONAIS AGRACIADAS COM ORDENS PORTUGUESAS - Página Oficial das Ordens Honoríficas Portuguesas. www.ordens.presidencia.pt. Retrieved on 2021-10-10.
  9. Diana Andringa: Wook (pt-PT). www.wook.pt. Retrieved on 2021-10-10.
  10. Rodrigues. Diana Andringa recebe Prémio Maria Isabel Barreno – Sindicato dos Jornalistas (pt-PT). Retrieved on 2021-10-10.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]