Jump to content

Dwa (ụlọ nkwakọba ihe)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
A dwa stool

A dwa ma ọ bụ asesedwa ma ọ bụ mgbe ụfọdụ gwa bụ stool nke Ashantis nke Ghana

Na-eji[dezie | dezie ebe o si]

Ọtụtụ mgbe a na-eji osisi eme ihe, a na-achọkarị dwa ahụ ma ọ bụ na-adịadị mma dịka ọkwa nke onye nwe ya si dị, [1] ọ nwere nnukwu ụlọ ọrụ na ihe atụ n'etiti ndị Akan .  [2] Stools ndị nwere nwere ụgwọ anọ ma nwee ogidi Nkwado ise ( annan ).  [3] A na-ewere oche eze ma ọ bụ ahennwa dị ka "mkpụrụ obi nke mba", mgbe e chiri eze ( ahene ) na-aghọ ihe dị nsasị dị ka oche. [1] [2]

. [3]mmarima dwa bụ stool nke ụmụ nwoke, ebe mmaa dwa bụ maka ụmụ anụmanụ.  Adammadwa (n'ụzọ ụzọ "abụọ pennies stool") bụ maka ndị ogbenye

Osisi[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Christiane Falgayrettes-Leveau, Christiane Owusu-Sarpong, Ghana hier et aujourd'hui, mbipụta Dapper, 2003.
  • Sandro Bocola, Ezio Bassani, African oche, Vitra Design Museum, 1995.
  • Mougo Boniface, Azariah Nyaggah, Mmalite mmekọrịta ọha na eze nke ndị nchịkwa ọdịnala Asante, 1974.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Peter Sarpong, The Sacred Stools of the Akan, 1971, p.26
  2. Walter C. Rucker, Gold Coast Diasporas : Identity, Culture, and Power, 2015, p.39
  3. Anthropos, Volume 62, 1903, p.27