Ebe Egwuregwu Eze Nwanyị nke gara aga, Singapore

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ebe Egwuregwu Eze Nwanyị nke gara aga, Singapore
venue
mba/obodoSingapore Dezie
ebeSingapore Dezie
nhazi ọnọdụ1°18′52″N 103°53′29″E Dezie
Map

 

Ụlọ ihe nkiri Queen's Theatre dị na Geylang Road, n'ihu ụzọ Lorong 41. Ụlọ ihe nkiri ahụ bụ otu n'ime ebe ntụrụndụ dị na Geylang site na 1930 ruo 1982. A kpọrọ ụlọ ahụ Wembley Cinema site na 1930 ruo 1933, Ritz Cinema site na 1933 ruo 1939, na Queen's Theatre site na 1939 ruo mgbe e mechiri ya na 1982. A na-echekwa ihu ụlọ ahụ ugbu a ma bụrụ akụkụ nke GrandLink Square.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1930, e meghere Wembley Cinema dị ka ụlọ ihe nkiri dị na Geylang. E bipụtara ọkwa nke ihe ngosi na-emeghe na Malaya Tribune, ụlọ ọrụ mgbasa ozi mpaghara. [1] A kwadebere ihe nkiri ahụ na Western Electric iji nye ndị ahịa dị ka ezigbo olu na nkwekọrịta. A ga-enwe mgbanwe abụọ nke mmemme kwa izu, na ihe ngosi abụọ kwa abalị na 6.15 pm na 9.15 pm. [2] ga-egosi matinee na Sunday n'elekere atọ nke ehihie mgbe a nabatara ụmụaka na ọkara ọnụahịa.

1930-1933: E gosipụtara ọtụtụ ihe nkiri a ma ama n'ebe ahụ, dị ka ihe nkiri egwu egwu America "The Vagabond King" [3] na ihe nkiri mpụ nke Britain "Deadlock". [4] Ihe nkiri ndị egosiri na Wembley Cinema sitere na Europe na America, ruo Malaysia na mpaghara. Ihe nkiri ahụ [5] ihe a ma ama na 1930 na 1931 nke na ọ ghọrọ ebe ntụrụndụ dị mkpa na Geylang, nke gosipụtara site na isiokwu 219 na mgbasa ozi na akwụkwọ akụkọ dị ka Malaya Tribune na The Straits Times.

1933: N'afọ 1933, Ritz Cinema, nke dịkwa na Geylang, kwagara n'ụlọ nzukọ Wembley. Njikọ nke ụlọ ihe nkiri abụọ [6] na Geylang wetara ọtụtụ ndị mmadụ n'ụlọ ahụ, nke a gbanwere aha ya ka ọ bụrụ Ritz Cinema.

map ochie nke ebe Ụlọ Egwuregwu Eze Nwanyị dị

1933-1938: Ihe nkiri ndị dị ka "Saramang", ihe nkiri na-eme ihe nkiri nke America, [7] na ihe nkiri na'atọ ọchị nke Charlie Chaplin "Modern Times" nabatara nke ọma. [8] [9] gosipụtara onye Egypt na-ekwu okwu nke akpọrọ "Long Live Love" n'ihi eziokwu ahụ bụ na Abdul Wahab, onye abụ ya na ime ihe nkiri ya mere ka ndị na-akwado ihe nkiri ndị Alakụba nwee obi ụtọ, gosipụtara na ọrụ bụ isi. [10] na-ebelata ọnụahịa ahụ mgbe ụfọdụ iji dọta ndị ọzọ.

foto nke Queen's Theatre tupu emechie ya

[11]1939: Malaya Tribunes mara ọkwa na emechiri Ritz Cinema n'ihi nrụzigharị, a gbanwere aha ahụ ka ọ bụrụ Queen's Theatre. [12] gbakwunyere ebe a na-adọba ụgbọala ọhụrụ maka Ụlọ Egwuregwu Eze Nwanyị mgbe emechara ya.

1939-1941: Ụlọ Egwuregwu Queen nọgidere na-enye ndị bi na Geylang ihe nkiri dị mma, dị ka Malay Film "Harta Berdarah" [13]

1941-1945: N'oge Agha Ụwa nke Abụọ, a machibidoro ihe nkiri ahụ iwu. A gbanwere Ụlọ Egwuregwu Eze Nwanyị ka ọ bụrụ ihe ngosi nke Bangsawan na-abụ abụ. Bangsawan bụ ụdị egwu ọdịnala Malay nke otu ndị otu na-eme. Ndị Japan nyere akụkọ ma ọ bụ ndị uwe ojii agha Japan gafere tupu oge eruo. Ọ bụrụ na ndị Japan nwere obi ụtọ na arụmọrụ ahụ, ndị otu ahụ ga-enweta nri osikapa. [14] nabatara akụkọ ndị na-emegide ndị Britain nke ọma.

[15]1946-1948: Mgbe Agha Ụwa nke Abụọ gasịrị, Ụlọ Egwuregwu Queen laghachiri na ụlọ ọrụ ihe nkiri na ihe nkiri dịka "Isle of Forgotten Shas".

[16]1949: The Shaw Organization gosipụtara mmasị n'inweta ụlọ ihe nkiri ahụ ma mee ya ka ọ bụrụ ihe onwunwe ya.

1951-1952: Ụlọ Egwuregwu Queen nọ n'okpuru ọrụ nrụzi kemgbe 1951, mana mgbe ndị ikom abụọ zutere ọnwụ ha na ndagwurugwu, a kwụsịtụrụ ọrụ niile. Mgbe ọnwụ nke Chung Seng Kar onye si n'elu ụlọ ahụ na-agbadata wee gbadaa na kọntaktị dị n'okpuru na 1951.12.25, asịrị nke mmụọ ọjọọ na-agagharị n'elu elu ụlọ ahụ gbasara n'ọtụtụ ebe. Eziokwu ahụ bụ na e wuru ụlọ ihe nkiri ahụ n'ebe a na-eli ozu Malay ochie ma gwupụta ọkpụkpụ mgbe a tọrọ ntọala ahụ na-eme ka asịrị ahụ dị arọ. Ọzọkwa, ndị uwe ojii na-eme nchọpụta nyere ihe akaebe na afọ abụọ ma ọ bụ atọ gara aga, onye ọrụ Arab nọ n'ụlọ ihe nkiri ahụ nwụrụ n'ihi ọdịda site na uko. [17] bụ ezie na e gosipụtara na ihe mberede ahụ bụ n'ihi mmiri ozuzo, asịrị ahụ metụtara ọrụ nrụzi nke Queen's Theatre.

Atụmatụ nke ụlọ kampung ọdịnala na Ụlọ Egwuregwu Eze Nwanyị

Na mbido afọ 1980, azụmahịa ihe nkiri ahụ nọgidere na-agbadata n'ihi asọmpi siri ike sitere na TV na vidio. Ndị na-abịa ihe nkiri ahụ ejirila nwayọọ nwayọọ na-ada site na ọnụ ọgụgụ kachasị elu nke 46,054,000 na 1979 ruo ala nke 35,781,000 n'afọ gara aga. Ọtụtụ ụlọ ihe nkiri mechiri emechi [18] ka Hoover, ka a gbanwere ka ọ bụrụ ụlọ ihe nkiri maka ntụrụndụ "dị ndụ" na ihe ngosi egwu dị iche iche.

[19]'afọ 1982, e mechiri ụlọ ihe nkiri ahụ. [20] ụlọ ihe nkiri ahụ mechiri, otu ụka mere atụmatụ ịgbanwe ụlọ ihe nkiri dị ka ebe ha na-anọ.

N'afọ 2000, e wuru condominium, GrandLink Square, na saịtị nke Queen's Theatre. E debere ihu ihu ụlọ ihe nkiri ahụ ma ghọọ akụkụ nke ihu GrandLink Square. Ihu ụlọ ahụ dị ugbu a n'okpuru ebe nchekwa nke Urban Redevelopment Authority.

Ihe owuwu[dezie | dezie ebe o si]

dabere na atụmatụ nke ụlọ ahụ na nkọwa nke ime ya, a na-ewepụta ngalaba a dị ka ihe nwere ike ịkọwa ya

Site n'ile anya n'ihu ụlọ ahụ, ọ nwere ihe odide nke ụdị ụlọ nke na-ewu ewu mgbe Singapore nọ n'okpuru nchịkwa nke Britain. Ụdị ụlọ Europe, dị ka Palladian, Renaissance ma ọ bụ Neoclassical, na-ejikarị ya eme ihe na ụlọ obodo na azụmahịa site na gọọmentị na-achị ala. Triangle triangle dị n'elu ihu ya na ihe ịchọ mma n'akụkụ ya na dome dị n'ọnụ ụzọ mbata na-egosi n'ụzọ doro anya ejiji nke ndị ọchịchị na Singapore na 1930s. Ọzọkwa, ogidi ndị nwere ihe ịchọ mma na oriọna n'elu n'akụkụ abụọ na-akọwa ogige ihu nke ụlọ ihe nkiri ahụ.   [citation needed]

Otú ọ dị, mgbe ị na-ele atụmatụ nke ụlọ a, ọ bụ ụlọ Kampong (nke nwere ihe jikọrọ ya na ya) nke ọnụ ụzọ, ma ọ bụ n'ihu ụlọ ahụ, nwere akara ngosi. A na-ebuli ụlọ ahụ site na ala, na-atụle idei mmiri ma ọ bụ nnukwu mmiri ozuzo na ihu igwe okpomọkụ. N'ịmalite site na nha nke ụlọ ihe nkiri ahụ, ụlọ ahụ nwere otu ụlọ ihe nkiri nwere ohere zuru ezu maka oche dị mma. Nhazi nke oghere na-enye ndị mmadụ ahụmịhe dị mma na sinima. Mgbasa nke ụdị ọchịchị na Singapore gbasoro ejiji ahụ, ma meghachi omume na ihu igwe na ọdịbendị mpaghara. O doro anya na ụlọ ihe nkiri ahụ mara mma ọ bụghị naanị n'ihi mmemme na ihe owuwu, ihe owuwu na-enyekwa ya aka inweta nnukwu ewu ewu.   [citation needed]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

[21]

malitere arụmụka ma Alagüilac ọ bụ onye ikwu Pipil. Ebe ọ bụ na Briton chọtara peeji anọ, nke e dere n'etiti 1610 na 1637 n'asụsụ Nahu, n'ebe ndebe ihe ochie nke San Cristóbal Acasaguastlán, na n'ihu ebe ọ bụ na 1878 Bromowicz chịkọtara ndepụta nke okwu Nahua na San Agustín Acasaguartlán, Brinton kwubiri na Agüilac abụghị ihe ọzọ karịa ụdị Nahua. [22] o sina dị, ihe akaebe nke ihe mgbe ochie anaghị akwado asụsụ nke mpaghara ahụ bụ Nahua. Ndị ọzọ atụwo aro

  1. "Page 6 Advertisements Columns 2", Malaya Tribune, 1930-04-12.
  2. "Page 6 Advertisements Columns 3", Malaya Tribune, 1930-10-11.
  3. ""Vagabond King" at the Wembley", Malaya Tribune, 1931-01-31.
  4. "At the Cinemas", Malaya Tribune, 1932-05-04.
  5. Newspapersg.
  6. "The Ritz Cinema", Malaya Tribune, 1933-04-01.
  7. ""Samarang" at the Ritz", Malaya Tribune, 1934-06-22.
  8. "The Ritz", Malaya Tribune, 1937-09-25.
  9. "The Ritz", Malaya Tribune, 1938-04-23.
  10. "At the Cinemas", Malaya Tribune, 1937-07-01.
  11. "Page 8 Advertisement Column 1", Malaya Tribune, 1939-02-03.
  12. "Queen's Theatre", Malaya Tribune, 1939-02-08.
  13. "Malay Film", Malaya Tribune, 1941-03-20.
  14. "Bangsawan: Days of gold and glory", 1988-09-08.
  15. "Film Premiere", The Singapore Free Press, 1947-12-17.
  16. "Queen's Theater", The Straits Times, 1949-08-29.
  17. "They fear a ghost on the roof of cinema in Singapore", The Straits Times, 1952-03-02.
  18. Leong. "Where have all the film-goers gone?", The Straits Times, 11 November 1983, pp. 48. Retrieved on 19 January 2023.
  19. Former Queen's Theatre. www.roots.gov.sg. Retrieved on 2023-01-19.
  20. Leong. "From the silver screen to worship centre", The Straits Times, 25 November 1983, pp. 10. Retrieved on 19 January 2023.
  21. S. W. Miles "The sixteenth-century Pokom-Maya: a documentary analysis of social structure and archaeological setting", Transactions of the American Philosophical Society, 47:734–781 (1957), p. 739.
  22. A. L. Smith and A. V. Kidder, Explorations in the Motagua Valley, Guatemala, Carnegie Institute of Washington, Publication 546, Contribution 641.