Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Agụụba

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ndị dike ihe ngosi nka nnukwu nke akpali nke Ireland ( Irish </link> ) ntọala ntọala na 2012 na Hamden, Connecticut dị ka nke Mahadum Quinnipiac iji dee na kuziere nsogbu na eze nwanyị oke ndụ Irish nke 1845-1852, yana ihe na-ese ya.  na obodo ya.  [1] [2] [3] Na mgbakwunye na akwụkwọ na arịa, ụlọ ihe ngosi nka nwere mkpokọta nka nke oke agụụ n'ụwa niile site n'aka ndị nka Irish na Irish-American nke oge a na ike awụ nke 19

[1]Obere ụlọ ihe ngosi nke nwanne, nke nwere akwụkwọ na ihe oyiyi ngosi ahụ, dị n'ime ngalaba iche nke ọbá akwụkwọ Arnold Bernhard na ebe ugwu Kamel nke Mahadum Quinnipiac n'onwe ya.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Onye oche nke nke Mahadum Quinnipiac John L. Lahey ikpe onye etinye ego na ndị isi ihe mere eme nke ụnwụ nri na 1990s.  Dị ka Murray Lender gbara ume, Lahey-ahụkọta ihe osise na akwụkwọ ndị mgbasa ozi ahụ.  Ndị dike ihe ngosi nka nnukwu agụụ nke Ireland mepere ọnụ ụzọ ya na Ọktoba 2012 na saịtị nke ọbá akwụkwọ ọha na mbụ na ụlọ arụrụ n'ime ihe ngosi mgbe ochie nke Wyeth Architects.  [1] Grace O'Sullivan nke NCAD dị na Dublin bụ onye nwa nke ụlọ ngosi mgbe ochie, onye edemede Christine Kinealy onye isi ya, na Grace Brady nke Met onye isi ụmụaka ya.

Mkpebi a enwetawo mmegide na-aga n'ihu.  Ndị na-enye onyinye nwe ihe ngosi maka ihe ga-eme arịa ndị dị na ụlọ ngosi mgbe ochie, ebe ụfọdụ na-akpọku ụlọ ọrụ iwu steeti ka ha tinye aka.  Lahey ịkụ ya "ihe na-akụda akụkụ na azụ anya".  E hiwere kọmitii dabere na Norwalk Save Ireland's Great Hunger Museum, onye degara onye nọchiri Lahey Judy Olian leta mepere emepe ma mee ihe ngosi n'onwe ya.  [1] [2] Mahadum ahụ Syme na-emesi obi ike na a rọ ere nchịkọta nke ahụ nakwa na a na-achọ ụlọ ọrụ ọhụrụ nịịkọm ya n'ihu ọha.[2]

.Na Ma ọchịchị 2022, a mara ọkwa na nnakọta ahụ ga-aga Fairfield na fim ya na Gaelic-American Club (GAC), akara nke ndị Quinnipiac Board of Trustees bụ otu olu.  [1] Ihe ngosi egosipụtara meghere nwa oge n'okporo ụzọ Old Post na September na Ọktọba, na-eche ka ngwaọrụ ngwaọrụ ọhụrụ.  [2] A na-hazi ya ugbu a dị ka ihe ngosi nka nnukwu agụụ nke Ireland nke Fairfield

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

A na- ọrụ ndị omenkà Irish oge a ama na mkpokọta na-adịgide nke ụlọ ihe ngosi nka ndị na-ese ihe nke mba ụwa ama ama John Behan, Rowan Gillespie na Éamonn O'Doherty;  yana ndị na-ese ihe nkiri n'oge a, Robert Ballagh, Alanna O'Kelly, Brian Maguire na Hughie O'Donoghue.  Eserese ndị na-akpọra ọtụtụ ọrụ dị mkpa nke ike awụ nke 19 na nke 20 nke ndị nka nka dịka James Brenan, Daniel Macdonald, James Arthur O'Connor na Jack B. Yeats

Ụlọ ihe ngosi nka nke nnukwu agụụ nke Ireland na Mahadum Quinnipiac na-ebipụta usoro akwụkwọ nta a na-akpọ Famine Folios, ihe enyemaka pụrụ iche maka ụmụ akwụkwọ, ndị ọkà mmụta na ndị nchọpụta, yana ndị na-agụ akwụkwọ n'ozuzu, na-ekpuchi ọtụtụ akụkụ nke Ụnwụ na Ireland site na 1845 ruo 1852 - ọdachi kachasị njọ nke igwe mmadụ. Europe narị afọ nke 19. Edemede ndị a bụ mmekọrịta dị iche iche na okike, wee mee nyocha ọhụrụ dị na ọmụmụ ụnwụ nke ndị ọkà mmụta mba ụwa guzosie ike na akụkọ ntolite, akụkọ nka, echiche ọdịnala, nkà ihe ọmụma, akụkọ mgbasa ozi, akụ na ụba ndọrọ ndọrọ ọchịchị, akwụkwọ na egwu.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. https://www.qu.edu/on-campus/our-campus/libraries.html Libraries | Quinnipiac University Retrieved Feb 27 2018
  2. Moynihan (28 November 2021). "Donors Worry About Fate of Artifacts as Museum on Irish Famine Closes". The New York Times. Retrieved on 4 December 2021. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Official website

-72.8984Àtụ:Quinnipiac University