Jump to content

Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Mba, Bloemfontein

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Mba, Bloemfontein
museum, otu, galari
Oge/afọ mmalite1877 Dezie
mba/obodoSouth Africa Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaBloemfontein Dezie
nhazi ọnọdụ29°6′54″S 26°13′9″E Dezie
webụsaịtịhttp://www.nasmus.co.za/ Dezie
Map

 

Ụlọ ihe ngosi nka nke mba dị na Bloemfontein malitere na 1870s, mgbe nchịkọta ya na ihe ngosi ya gụnyere ihe na-adịghị ahụkebe sitere na gburugburu ụwa. E hiwere ya na 20 Julaị 1877 wee meghee ọha na eze na 20 Mee 1878. Ụlọ Raadsaal ochie bụ nke Volksraad steeti Free mgbe ahụ mere ka ọ dịrị maka ịnakọta mkpokọta ihe ngosi nka. E wuchara ụlọ ihe ngosi nka ọhụrụ na 1913 na mmeghe gọọmentị mere na 1915. Ebe ọ bụ na 1881 gọọmenti na-enye aka na ụlọ ngosi ihe mgbe ochie. Site na onyinye, ịzụrụ na nkwekọrịta mgbanwe, mkpokọta ihe ngosi nka ji nwayọọ nwayọọ guzobe wee tolite ruo n'ụdị artefacts dị iche iche nke okike na sayensị mmadụ.

Onye nlekọta nsọpụrụ mbụ bụ Dr Hugh Exton. Onye isi nduzi mbụ, Dr ECN van Hoepen, ka a họpụtara na Jenụwarị 1922. Ọnụ ọgụgụ ndị ọrụ mụbara site na ndị otu isii na-adịgide adịgide na 1951 ruo ndị otu 130 na 1985.

Ebe ọ bụ na ntọala ya na Museum toro ka ọ bụrụ ụlọ ọrụ nke mba ụwa, na-elekwasị anya na akụkọ ihe mere eme, omenala omenala na nkà. A na-eme nyocha kpụ ọkụ n'ọnụ n'ọzụzụ ndị a dị iche iche, ma guzobe nchịkọta bara uru na nke dị mkpa. Site na ihe ngosi ya na mmemme agụmakwụkwọ, ihe ngosi nka na-enye ndị na-ege ya ntị dị iche iche ọrụ ọha na eze, na-etinye ha n'ahụmahụ na-atọ ụtọ ma na-amụbawanye ma na-eme ka ohere mmụta nke mmadụ niile baa ọgaranya.

Ụlọ ihe ngosi nka na-agụnye ngalaba nyocha 13 (ma sayensị sayensị na sayensị mmadụ), ihe ngosi nka nka, ngalaba agụmakwụkwọ, ngalaba ọrụ ozi / ọba akwụkwọ, ngalaba nchịkwa, yana ngalaba teknụzụ abụọ.

Satellites na National Museum bụ Oliewenhuis Art Museum, Freshford House Museum, The First Raadsaal na Wagon Museum, yana Florisbad Quaternary Research Station .

Na 19 Julaị 1985 Oliewenhuis ka enyere ya na National Museum ka ewelite ya ka ọ bụrụ ebe ngosi nka nka. Oliewenhuis e wuru na 1941 ka ebe obibi nke Gọvanọ-General nke Union of South Africa. Oliewenhuis Art Museum na-anakọta nka South Africa naanị yana nchịkọta ya nwere eserese, ihe ọkpụkpụ na nka eserese. Nganga nke mkpokọta ahụ bụ eserese Pierneef, na eserese nke Bloemfontein nke Thomas Baines mere na 1851.

Florisbad bụ mpaghara fossil dị mkpa zuru ụwa ọnụ nke mepụtara okpokoro isi mmadụ nke oge ochie na mgbakwunye na ihe ochie na ihe gbasara ihe ochie. Na 1912, ala ọma jijiji meghere isi iyi ọhụrụ na mmiri ịnweta mmiri nke Florisbad, e jikwa mmiri bute ọkpụkpụ ọkpụkpụ na ihe ndị e ji nkume wuo. N'afọ 1932, a chọtara cranium nke Florisbad a maara nke ọma. Na 1980 Gọọmenti South Africa zụtara Florisbad maka ebumnuche nyocha wee tinye ya n'okpuru nchịkwa nke National Museum, Bloemfontein.

Freshford bụ otu n'ime ụlọ ole na ole nke oge Edwardian ka dị na Bloemfontein. Ọ bụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ, John Edwin Harrison mere ma wuo ụlọ ahụ. Emechara ụlọ Freshford na 1897. Ụlọ ihe ngosi nka nke mba ahụ nwetara ụlọ ahụ na 1982, eweghachiri ya na ebube mbụ ya ma meghee ya na 1986.

Ọ bụ Maj. HD Warden rụrụ Raadsaal mbụ, dịka ụlọ ndị ọsụ ụzọ South Africa na-ahụkarị na 1849. Ọ bụ ụlọ akwụkwọ mbụ e wuru n'ebe ugwu Osimiri Orange. Ọ rụrụ ọrụ dị ka ụlọ ụka ruo 1852 ma ndị omebe iwu Council of the Orange River Sovereignty na Orange Free State Republic jiri ya mee ihe dị ka Ụlọ Mgbakọ na ọfịs. Mgbe Mgbakọ ahụ kwagara n'okirikiri buru ibu, ụlọ ahụ laghachiri iji ya dị ka ụlọ akwụkwọ, nke ọ dịgidere ruo 1877. N'afọ ahụ, e nwere ụlọ ngosi ihe mgbe ochie e hiwere ọhụrụ. Na 1975, Raadsaal ochie ewepụrụ ọzọ wee bufee ya na National Museum.

Ụlọ ihe ngosi nka nke Wagon dị n'otu ụlọ ahụ dị na mbụ Raadsaal Museum . Ọ nwere mkpokọta ụgbọ ala na ụgbọ ala akụkọ ihe mere eme. [1] [2]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Bloemfontein. Encyclopaedia Judaica (January 1, 2007). Archived from the original on April 15, 2016. Retrieved on March 10, 2013.
  2. Findings from National Museum Advance Knowledge in Human Evolution.(Report). Health & Medicine Week (November 16, 2012). Archived from the original on April 11, 2013. Retrieved on March 10, 2013.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]