Ebumnuche mmepe adigide 17

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ebumnuche mmepe adigide 17

Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide n'ke iri na asaa (ma ọ bụ ihe mgbaru ọsọ uwa n'ke iri na asaa ) bụ maka "mmekọrịta maka ebumnuche." Otu n'ime ebumnuche Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide n'ke iri na asaa n'ke guzobere n'afo puku abụọ na iri na ise, okwu gọọmentị bụ: "Mee ka ụzọ mmejuputa iwu sikwuo ike ma mee ka mmekọrịta zuru ụwa ọnụ maka mmepe na-adigide". [1] Ebumnuche ahụ nwere ebumnuche iri na asaa nke a ga-enweta site na afọ iri abụọ iri ato, gbajiri ụzọ ise: ego, teknoloji, iwulite ikike, azụmaahịa na sistemụ. A ga-eji ihe nrịbama iri abụọ na ise tụọ ọganihu ezubere iche. [2] [3]

Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide n'ke iri abụọ na ise na-ezo aka na mkpa nke mpaghara mpaghara na imekọ ihe ọnụ n'ime ịchụso ebumnuche niile n'afọ 2030. Ọ bụ oku na-akpọ mba ka ha kwadoo amụma. Mmepe mgbaru ọsọ ka n'adigide n'ke iri abụọ na ise bụ ọhụụ maka azụmaahịa ka mma yana nha nha nha, yana atụmatụ itinye ego ahazikọtara iji kwalite mmepe na-adigide n'ofe oke ala. Ọ bụ maka iwusi ike na ime ka mmekorita dị n'etiti mba-steeti, ma ndị mepere emepe ma na-emepe emepe, na-eji Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide dịka nhazi nkekọrịta na ọhụụ maka ịkọwapụta ụzọ imekọ ihe ọnụ. [2] Ọ na-achọ ịkwalite ahia mba ụwa, ma nyere mba ndị ka na -emepe emepe aka ịbawanye mbupụ ha iji hụ na usoro ịzụ ahịa zuru ụwa ọnụ na nke ziri ezi nke ziri ezi, na-emeghe ma bara uru nye mmadụ niile. [4]

Site na puku ijeri ise ruo puku ijeri asa ike US na ntinye ego kwa afọ achọrọ iji nweta Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide, mkpokọta enyemaka mmepe gọọmentị ruru ijeri narị iri anọ asaa n'ke ndi US n'afọ 2017. Nke a, n'agbanyeghị na ọ kwụ ọtọ, dị n'okpuru ebumnuche atọrọ. [4] Na 2016, mba isii zutere ebumnuche mba ụwa iji dobe enyemaka mmepe gọọmentị ma ọ bụ karịa 0.7 pasenti nke nnukwu ego mba . [4] N'afọ 2017, ego a na-ebuga mba ụwa ruru ijeri narị iri na atọ n'ke ndi US, ebe etinyere pasentị iri asaa na isii na mba ndị ka na-emepe emepe. Ahịa nkekọ maka azụmahịa na-adigide na-etokwa. N'afọ 2018 akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ zuru ụwa ọnụ ruru ijeri narị iri ise na ise nke ndi US, ihe ruru pasenti 78 site n'afọ 2017. [4]

Ọgba aghara ndị mmadụ na-ebute site na esemokwu ma ọ bụ ọdachi ndị na-emere onwe ha anọgidewo na-achọkwu ego na enyemaka . Agbanyeghị, ọtụtụ mba chọkwara enyemaka mmepe gọọmentị iji kwalite uto na azụmaahịa. [4] Maapụ ọganihu zuru ụwa ọnụ maka Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide n'ke 17 na-egosi na nnukwu ihe ịma aka dị ukwuu na-anọgide n'ọtụtụ ụwa. Ọtụtụ mpaghara ọnọdụ akụ na ụba siri ike na-eme nke ọma, dịka United States na ọtụtụ Europe . [2]

Ndabere[dezie | dezie ebe o si]

Atumatu mmepe na-adigide na-aga nke ọma chọrọ mmekorita n'etiti gọọmentị, ngalaba nkeonwe na ọha mmadụ . Mmekọrịta ndị a na-ejikọta ọnụ nke e wulitere n'ụkpụrụ na ụkpụrụ, ọhụụ nkekọrịta, na ihe mgbaru ọsọ nke na-etinye ndị mmadụ na ụwa n'etiti etiti, dị mkpa na ọkwa ụwa, mpaghara, mba na mpaghara. [5]

Ebumnuche Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide bụ mkpokọta ebumnuche 17 zuru ụwa ọnụ nke United Nations setịpụrụ ka e mejuputa ya n'afọ 2030.

Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide bụ ihe yiri: Ịda ogbenye, agụụ, ahụ ike, immụta akwụkwọ, hara nhata nke onye ọ bụla, ike, topute ahu akụnụba, ụlọ ọrụ, Enweghi oke na ọkwa niile, obodo ka na-adigide, oriri ọrụ, mgbanwe ihu igwe, ndụ mmiri,gburugburu ebe obibi, na-elekọta mmadụ ikpe ziri ezi, na Mmekọrịta Mba Nile (Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide n'ke 17).

Ebumnuche ka na-adigide nke 17 lekwasịrị anya itinye ego ogologo oge iji mee ka ngalaba na ụlọ ọrụ dị mkpa nwee ike ime mgbanwe na mba ndị mepere emepe. Ebumnuche ya bụ imeziwanye akụkụ ndị a nke obodo gụnyere: ike, akụrụngwa, sistemu njem, akụrụngwa ulo oru nke ọzụzụ gaa na ọwa teknụzụ nkwukọrịta dị iche iche. [6]

The framework of development covers evaluating and following up with rules and regulations, the sector's structure to attract more investment projects to the country and thus improving its economical standards.[6]

This partnership is translated through full assistance of all regional, local and international communities to increase the economical and social growth rates of a certain nation.[7]

Ebumnuche, egosi na ọganihu[dezie | dezie ebe o si]

  Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide n'ke 17 nwere ebumnuche iri na itoolu yana ihe ngosi iri abụọ na anọ. N'okpuru ebe a bụ ndepụta nke ebumnuche niile nwere ụdị dị mkpụmkpụ yana ogologo aha aha. [8] [9] Ọnweghị data dị maka ihe ngosi ndị a: 17.5.1, 17.6.1, 17.7.1, 17.13.1, 17.14.1, 17.17.1. [9] Maka ihe ngosi ndị ọzọ niile, data na maapụ ụwa dị maka iji anya nke uche hụ ọganihu. [9]

Ebumnuche 17.1: Chịkọta akụrụngwa iji kwalite mkpokọta ego n'ime ụlọ[dezie | dezie ebe o si]

A haziri Target 17.1 dị ka: "Ịchịkọta akụrụngwa iji kwalite mkpokọta ego n'ime ụlọ : Kwalite mkpokọta akụrụngwa ụlọ, gụnyere site na nkwado mba ụwa nye mba ndị ka na-emepe emepe, iji kwalite ikike ụlọ maka ụtụ isi na ịnakọta ego ndị ọzọ." [8]

Ebumnuche a nwere ihe ngosi abụọ: [9]

  • Ihe ngosi 17.1.1: Mkpokọta ego gọọmentị nwetara dịka oke nke GDP, site na isi mmalite
  • Ngosipụta 17.1.2: Oke mmefu ego nke ụlọ na-enweta site na ụtụ ụlọ

Ebumnuche 17.2: Mejuputa nkwa enyemaka mmepe niile[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.2 dị ka: "Mejuputa nkwa enyemaka mmepe niile: Mba ndị mepere emepe ka ha mejuputa n'ụzọ zuru ezu nkwa enyemaka mmepe gọọmentị ha, gụnyere ntinye aka nke ọtụtụ mba mepere emepe iji nweta ebumnuche nke 0.7 pasent nke nnukwu ego mba maka enyemaka mmepe gọọmentị (oda/ gni) na mba ndị ka na-emepe emepe na 0.15 ruo 0.20 pasent nke oda/gni ruo mba ndị mepere emepe; a na-agba ndị na-enye oda ume ka ha tụlee itinye ihe mgbaru ọsọ iji nye ma ọ dịkarịa ala 0.20 pasent nke oda / gni na mba ndị mepere emepe." [8]

Ebumnuche a nwere otu ihe ngosi: Ngosipụta 17.2.1 bụ "Nnyemaka mmepe gọọmentị Net, mkpokọta yana mba ndị mepere emepe, dịka oke nke Nzukọ nmekota n'ke aku na uba na otito ya Nde eye ma aka otito nyere ndị na-enye onyinye ego mba ụwa.[9]

Ebumnuche 17.3: Chịkọta akụrụngwa ego maka mba ndị ka na-emepe emepe[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.3 dị ka: "Ịchịkọta akụrụngwa ego maka mba ndị ka na-emepe emepe : Chịkọta akụrụngwa ego maka mba ndị na-emepe emepe site n'ọtụtụ ebe." [8]

Ebumnuche a nwere ihe ngosi abụọ: [9]

  • Ihe ngosi 17.3.1: Ntinye ego nke mba ofesi ozugbo, enyemaka mmepe gọọmentị na imekọ ihe ọnụ South-South dịka oke nke nnukwu ego mba
  • Ihe ngosi 17.3.2: Ọnụ ego mbupụ (na dollar United States ) dịka oke nke mkpokọta GDP

Ụfọdụ ihe pụtara COVID-19 metụtara ọdịda nke mbupụ ego sitere na $554 ruo ijeri site na 2019 ruo ijeri US $ 445 na 2020, Ọnọdụ a ga-emetụta mba ndị dị ala na nke etiti yana ezinụlọ dara ogbenye. [10]

Ebumnuche 17.4: nyere mba ndị na-emepe emepe aka inweta nkwado ụgwọ[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.4 dị ka: "Nyere mba ndị ka na-emepe emepe aka inweta nkwado ụgwọ : Nyere mba ndị ka na-emepe emepe aka inweta nkwado ụgwọ ogologo oge site na atumatu a haziri ahazi iji kwalite ịkwụ ụgwọ ụgwọ, nkwụghachi ụgwọ na nhazigharị ụgwọ, dị ka o kwesịrị, na lebara ụgwọ mpụga nke ukwuu. mba ndị dara ogbenye ji ụgwọ iji belata nhụjuanya ụgwọ." [8]

Ebumnuche a nwere otu ihe ngosi: Ihe ngosi 17.4.1 bụ "ọrụ ụgwọ dịka oke mbupụ nke ngwaahịa na ọrụ". [9]

Ebumnuche 17.5: Tinye ego na mba ndị mepere emepe[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.5 dị ka: "Tinye ego na mba ndị mepere emepe : Nweta ma mejuputa usoro nkwalite itinye ego maka mba ndị mepere emepe." [8]

Ebumnuche a nwere otu Ngosipụta: Ngosipụta 17.5.1 bụ "Ọnụ ọgụgụ mba na-anabata ma mejuputa usoro nkwalite itinye ego maka mba ndị ka na-emepe emepe, gụnyere mba ndị mepere emepe". [9]

"A na-atụ anya itinye ego na mba ofesi mba ofesi ga-agbada ruo 40% na 2020." [10]

Ebumnuche 17.6: Ịkekọrịta ihe ọmụma na imekọ ihe ọnụ maka ịnweta sayensị, teknụzụ na ihe ọhụrụ[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.6 dị ka: "Ịkekọrịta ihe ọmụma na imekọ ihe ọnụ maka ịnweta sayensị, teknụzụ na ihe ọhụrụ: Mee ka North-South, South-South na triangular mpaghara na mba ụwa na-emekọ ihe ọnụ na ịnweta sayensị, nkà na ụzụ na ihe ọhụrụ na ịkwalite ikekọrịta ihe ọmụma na nkwekọrịta nkwekọrịta. usoro, gụnyere site na nhazi nhazi nke ọma n'etiti usoro ndị dị adị, karịsịa na ọkwa mba dị n'otu, na site na usoro mmemme teknụzụ zuru ụwa ọnụ." [8]

Ebumnuche a nwere otu Ngosipụta: Ngosipụta 17.6.1 bụ "ndebanye aha brọdband ịntanetị edobere maka mmadụ 100 bi, site na ọsọ". (nke a na-egosi na ọ bụ nọmba 17.6.2) [9]

Na 2020 a tụrụ aro ka ihichapụ ihe ngosi mbụ 17.6.1 (ọnụọgụ sayensị na / ma ọ bụ nkwekọrịta nkwekọrịta teknụzụ na mmemme n'etiti mba, site n'ụdị imekọ ihe ọnụ). [11]

Ebumnuche 17.7: Kwalite teknụzụ na-adigide na mba ndị na-emepe emepe[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.7 dị ka: "Ịkwalite nkà na ụzụ na-adigide na mba ndị ka na-emepe emepe: Kwalite mmepe, ịnyefe, mgbasa ozi na mgbasawanye nke teknụzụ gburugburu ebe obibi na mba ndị na-emepe emepe n'okwu dị mma, gụnyere n'usoro nkwekọrịta na mmasị, dị ka e kwekọrịtara. [8]

Ebumnuche a nwere otu ihe ngosi: Ngosipụta 17.7.1 bụ "Ngụkọta ego maka mba ndị ka na-emepe emepe iji kwalite mmepe, ịnyefe, mgbasa ozi na mgbasawanye nke teknụzụ dị mma gburugburu ebe obibi" [9]

Ebumnuche 17.8: Mee ka sayensị, teknụzụ na ikike mmepụta ihe dị ike maka mba ndị mepere emepe.[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.8 dị ka: "Mee ka sayensị, teknụzụ na ikike mmepụta ihe dị ike maka mba ndị mepere emepe: Mezuo ụlọ akụ teknụzụ na sayensị, teknụzụ na usoro ikike imepụta ihe maka mba ndị mepere emepe site na 2017 wee kwalite ojiji nke teknụzụ na-enyere aka, na ozi na teknụzụ nkwukọrịta pụrụ iche." [8]

Ebumnuche a nwere otu Ngosipụta: Ngosipụta 17.8.1 bụ "Ozi nke ndị mmadụ n'otu n'otu na-eji ịntanetị". [9]

N'agbanyeghị mmụba nke oke zuru ụwa ọnụ metụtara ịntanetị, nkewa dijitalụ na-aga n'ihu. [12]

Ebumnuche 17.9: Enwetara ikike SDG na mba ndị ka na-emepe emepe[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.9 dị ka: "Welite ikike SDG na mba ndị ka na-emepe emepe: kwalite nkwado mba ụwa maka mmejuputa ikike na-arụ ọrụ nke ọma na nke ezubere iche na mba ndị ka na-emepe emepe iji kwado atụmatụ mba iji mejuputa ebumnuche mmepe niile na -adigide, gụnyere site na North-South, South-South na imekọ ihe ọnụ triangular." [8]

Ebumnuche a nwere otu ihe ngosi: Ngosipụta 17.9.1 bụ "Uru dollar nke enyemaka ego na teknụzụ (gụnyere site na North-South, South-South na triangular) kwadoro mba ndị ka na-emepe emepe". [9]

Ebumnuche 17.10: Kwalite usoro azụmaahịa zuru ụwa ọnụ n'okpuru WTO[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.10 dị ka: "Ịkwalite usoro ịzụ ahịa zuru ụwa ọnụ n'okpuru WTO : kwalite usoro azụmahịa zuru ụwa ọnụ, nke dabeere na iwu, nke mepere emepe, nke na-enweghị ịkpa ókè na nke ziri ezi n'okpuru òtù ahia ahia ụwa, gụnyere site na njedebe nke mkparịta ụka n'okpuru mmepe Doha ya. agenda ." [8]

Ebumnuche a nwere otu Ngosipụta: Ngosipụta 17.10.1 bụ "nkezi tarifu arọ zuru ụwa ọnụ". [9]

Ebumnuche 17.11: Mụbaa mbupụ nke mba ndị ka na-emepe emepe[dezie | dezie ebe o si]

A haziri Target 17.11 dị ka: "Mbawanye mbupụ nke mba ndị ka na-emepe emepe: Mee ka mbupụ nke mba ndị ka na-emepe emepe pụta nke ọma, karịsịa iji mee ka mba ndị mepere emepe okpukpu abụọ nke mbupụ zuru ụwa ọnụ n'afọ 2020." [8]

Ebumnuche a nwere otu Ngosipụta: Ngosipụta 17.11.1 bụ "mba ndị na-emepe emepe' na mba ndị mepere emepe 'oke mbupụ zuru ụwa ọnụ''. [9]

Ebumnuche 17.12: Wepụ ihe mgbochi azụmaahịa maka mba ndị mepere emepe[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.12 dị ka: "Wepụ ihe mgbochi azụmaahịa maka mba ndị mepere emepe: Chọpụta mmejuputa iwu nke enweghị ọrụ na enweghị oke n'oge na-adịgide adịgide maka mba niile mepere emepe, dabara na mkpebi nzukọ azụmaahịa ụwa, gụnyere site n'ịhụ na nke ahụ dị mma. Iwu mmalite nke na-emetụta mbubata sitere na mba ndị mepere emepe bụ nke doro anya ma dị mfe, ma na-enye aka n'ịkwado ohere ahịa." [8]

Ebumnuche a nwere otu Ngosipụta: Ngosipụta 17.12.1 bụ "ụkpụrụ tarifụ dị arọ nke mba ndị ka na-emepe emepe chere mba ndị mepere emepe na obere mba ndị na-emepe emepe n'agwaetiti chere ihu". [9]

Ebumnuche 17.13: kwalite nkwụsi ike nke akụ na ụba zuru ụwa ọnụ[dezie | dezie ebe o si]

Emebere ebumnuche 17.13 dị ka: "Mee ka nkwụsi ike nke akụ na ụba zuru ụwa ọnụ: Mee ka nkwụsi ike zuru ụwa ọnụ macroeconomic, gụnyere site na nchikota amụma na nkwekọrịta iwu." [8]

Ebumnuche a nwere otu Ngosipụta: Ihe ngosi 17.13.1 bụ "Dashboard Macroeconomic". [9]

Ebumnuche 17.14: Mee ka nkwekọ dị n'usoro amụma maka mmepe na-adigide[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.14 dị ka: "Welite nkwekọ n'usoro iwu maka mmepe na-adigide Kwalite nkwekọrịta amụma maka mmepe na-adigide." [8]

Ebumnuche a nwere otu Ngosipụta: Ngosipụta 17.14.1 bụ "Ọnụ ọgụgụ nke mba nwere usoro iji kwalite ịdị n'otu amụma maka mmepe na-adigide". [9]

Ebumnuche 17.15: Sọpụrụ ndị isi obodo iji mejuputa atumatu maka ebumnuche mmepe na-adigide[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.1 dị ka: "Kwụpụrụ ndị isi mba iji mejuputa atumatu maka ebumnuche mmepe na-adigide: Kwanyere oghere amụma obodo ọ bụla na onye ndu iji guzobe na mejuputa atumatu maka mkpochapụ ịda ogbenye na mmepe mmepe ." [8]

Ebumnuche a nwere otu Ngosipụta: Ngosipụta 17.15.1 bụ "Ogologo ojiji nke usoro nsonaazụ obodo nwere na ngwaọrụ atụmatụ site n'aka ndị na-eweta nkwado mmepe". [9]

Ebumnuche 17.16: kwalite mmekorita zuru ụwa ọnụ maka mmepe na-adigide[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.16 dị ka: "Welite mmekọrịta zuru ụwa ọnụ maka mmepe na-adịgide adịgide Mee ka mmekọrịta zuru ụwa ọnụ maka mmepe na-adịgide adịgide, nke ọtụtụ ndị na-emekọ ihe na-akwado ma na-ekerịta ihe ọmụma, ọkachamara, nkà na ụzụ na ego ego, iji kwado mmezu nke ebumnuche mmepe na-adịgide adịgide. na mba niile, ọkachasị mba ndị ka na-emepe emepe." [8]

Ebumnuche a nwere otu Ngosipụta: Ngosipụta 17.16.1 bụ "Ọnụ ọgụgụ mba na-akọ ọganihu na usoro nleba anya mmepe mmepe nke ọtụtụ ndị na-akwado mmezu nke ebumnuche mmepe na-adigide" [9]

Ebumnuche 17.17: Gbaa ndị mmekọ dị irè ume[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.17 dị ka: "Na-agba ume mmekọrịta dị irè: Na-agba ume ma kwalite mmekọrịta ọha na eze, ọha na eze na nke ọha na eze dị irè, na-ewulite na ahụmahụ na usoro mmepụta ihe nke mmekọrịta." [8]

Ebumnuche a nwere otu Ngosipụta: Ngosipụta 17.17.1 bụ "Ogo ego dị na United States dollar etinyere na mmekọrịta ọha na eze na nkeonwe maka akụrụngwa. [9]

Ebumnuche 17.18: kwalite nnweta data a pụrụ ịdabere na ya[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.18 dị ka: "Mbawanye nnweta nke data a pụrụ ịdabere na ya: Site na 2020, kwalite nkwado ike maka mba ndị ka na-emepe emepe, gụnyere mba ndị mepere emepe na obere agwaetiti na-emepe emepe, iji mee ka nnweta data dị elu, oge na ntụkwasị obi dịkwuo elu. ekewapụrụ site na ego, okike, afọ, agbụrụ, agbụrụ, ọnọdụ ịkwaga mba ọzọ, nkwarụ, ọnọdụ mpaghara na njirimara ndị ọzọ dị mkpa na ọnọdụ mba." [8]

Ebumnuche a nwere ihe ngosi atọ: [9]

  • Ihe ngosi 17.18.1: Ngosipụta ikike ndekọ aha maka nlekota ebumnuche mmepe Sustainable
  • Ihe ngosi 17.18.2: Ọnụọgụ mba ndị nwere iwu ndekọ ọnụ ọgụgụ mba nke kwekọrọ n'ụkpụrụ isi nke ọnụ ọgụgụ gọọmentị
  • Ihe ngosi 17.18.3: Ọnụọgụ mba nwere atụmatụ mgbakọ na mwepụ mba nke enwetara ego zuru oke yana n'okpuru mmejuputa ya, site na isi mmalite nke ego.

Site na 2017 naanị ọkara nke ego achọrọ maka data na ọnụ ọgụgụ ($ 690 nde) ka achịkọtara. [13]

Ebumnuche 17.19: Mepewanye nha nke ọganihu[dezie | dezie ebe o si]

A haziri ebumnuche 17.19 dị ka: "Gaa n'ihu ịzụlite nha nke ọganihu: Site na 2030, wulite na atụmatụ ndị dị ugbu a iji zụlite nha nke ọganihu na mmepe na-adịgide adịgide nke na-akwado nnukwu ngwaahịa ụlọ, na ịkwado ikike ịmepụta ihe ndekọ na mba ndị ka na-emepe emepe." [8]

Ebumnuche a nwere ihe ngosi abụọ: [9]

  • Ihe ngosi 17.19.1: Uru dollar nke akụrụngwa niile emere iji wusie ike ọnụ ọgụgụ na mba ndị ka na-emepe emepe.
  • Ihe ngosi 17.19.2: Oke mba ndị (a) mebere opekata mpe otu ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ na ụlọ n'ime afọ iri gara aga; na (b) enwetala ndebanye aha ọmụmụ 100 na ndebanye aha ọnwụ 80

Ụlọ ọrụ nchekwa[dezie | dezie ebe o si]

Ndị ụlọ ọrụ nchekwa na-ahụ maka ịkọ akụkọ ihe ngosi ndị a: [14]

  • Ihe ngosi 17.1.1 na 17.1.2: International Monetary Fund (IMF)
  • Ihe ngosi 17.2.1 na 17.9.1: Òtù Na-ahụ Maka Njikọ Akụ na ụba na mmepe (OECD)
  • Ihe ngosi 17.3.1: Òtù Na-ahụ Maka Njikọ Akụ na ụba na mmepe (OECD) na UN Conference on Trade and Development (UNCTAD)
  • Ihe ngosi 17.3.2, 17.4.1 na 17.17.1: World Bank (WB)
  • Ihe ngosi 17.5.1: Nzukọ UN maka Azụmaahịa na Mmepe (UNTAD)
  • Ihe ngosi 17.6.1: UNESCO Institute for Statistics (UNESCO-UIS)
  • Ihe ngosi 17.6.2: International Telecommunication Union (ITU)
  • Ihe ngosi 17.7.1: Mmemme gburugburu ebe obibi nke United Nations -Climate Technology Center na Network (UNEP-CTCN)
  • Ihe ngosi maka 17.8.1: International Telecommunication Union (ITU)
  • Ihe ngosi 17.10.1, 17.11.1, 17.12.1 na 17.13.1: World Trade Organisation (WTO), International Trade Center (ITC) na Nzukọ Mba Ndị Dị n'Otu na Azụmaahịa na Mmepe (UNCTAD)
  • Ihe ngosi 17.14.1: Mmemme gburugburu ebe obibi United Nations (UNEP)
  • Ihe ngosi 17.15.1 na 17.16.1: Òtù Na-ahụ Maka Njikọ Akụ na ụba na mmepe ( OECD ) na United Nations Development Programme (UNDP)
  • Ihe ngosi 17.18.1 na 17.19.2: Ngalaba Economic and Social Affairs - Ngalaba Statistics (DESA-UNSD)
  • Ngosipụta 17.18.2 na 17.18.3: PARIS 21
  • Ihe ngosi 17.19.1: PARIS 23

Nleba anya na ọganihu[dezie | dezie ebe o si]

A na-ebipụta akụkọ ọganihu dị elu maka Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide niile n'ụdị akụkọ sitere n'aka odeakwụkwọ ukwu nke United Nations . Nke kacha ọhụrụ bụ site na Eprel 2020. [15] [16]

N'agbanyeghị mbọ a na-agba iji mejuputa nkwado mmejuputa Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide, usoro a adịchaghị emebi ma nwee nsogbu dị iche iche. Site na enweghị data maka esemokwu azụmaahịa na COVID-19, ihe ịma aka ndị a na-anọchite anya ihe iyi egwu maka ọganihu emere. [12]

Njikọ na SDG ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Ọganihu nke atụmatụ 2030 chọrọ mmekọ ọnụ iji nweta ebumnobi nkịtị anabatara. Mkpakọrịta mmekọrịta ndị a kwesịrị ka edobe ya na mpaghara dị iche iche (mpaghara, mba, mpaghara na ọkwa ụwa) ma tụlee Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide 'ụkpụrụ, ọhụụ na ụkpụrụ iji tinye ndị mmadụ na ụwa mbụ ugbu a karịa mgbe ọ bụla iji gbakee site na nsogbu ma wuo azụ mgbe. na-enweta Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide. [10]

Ọtụtụ mgbe, mmezu nke SDGs, n'ọkwa zuru ụwa ọnụ, dabere na ịdị irè nke enyemaka mmepe gọọmentị . Enyemaka mmepe gọọmentị kwesịrị itinye aka na mmekorita mba ụwa maka ego ọha na eze nke mba ndị na-emepe emepe nke ndị nyere onyinye na-emezughị. Ọ bụ ọrụ nke enyemaka mmepe gọọmentị iji hụ na, a na-akwado ọtụtụ mba ndị ka na-emepe emepe n'akụkụ mmiri na mmemme metụtara ịdị ọcha kama iji akụrụngwa ụlọ ha, tarifu na ego ọha na-enweta site na ụtụ isi.

Ihe ịma aka[dezie | dezie ebe o si]

Mmetụta na nzaghachi na ọrịa Covid-19[dezie | dezie ebe o si]

Onye odeakwụkwọ ukwu UN nyere mmepe atụmatụ nke gbasaa nrọ maka otu netwọkụ ụwa nwere ike isi gosipụta mmeghachi omume siri ike, ahaziri ahazi na ọrịa COVID-19 . Nkwupụta ego 2020 maka ọganihu akụ na ụba na-achọpụta usoro iji gboo mmetụta nke ndakpọ azụta n'ụwa niile na nsogbu ego, ọkachasị n'ime mba ndị kacha daa ogbenye n'ụwa. [7] Iji kwado obodo ndị dara ogbenye ha malitekwara otu UN Reaction and Trust Fund. [17] Ọ bụ ihe nwute, a na-atụ anya na mbupụ ego na mba ndị nwere obere ego ga-ada na itinye ego zuru ụwa ọnụ ga-agbada site na 40% n'ihi ọrịa na-efe efe. [18]

Healthtù Ahụ Ike (wa (WHO), na mmekorita ya na UN Establishment kwalitere nkwado mmeghachi omume ịdị n'otu nke mbụ iji nye ụlọ ọrụ na ndị mmadụ ohere itinye aka na mmeghachi omume WHO COVID-19 . [7]

Mmekọrịta na ego nkeonwe[dezie | dezie ebe o si]

Enwere nchegbu na ebumnuche 17.17 nwere ike imebi Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide ndị ọzọ. N'ezie, dị ka akwụkwọ akụkọ UN 2018 si kwuo, [19] "n'ihe gbasara ụgwọ, ego nke onwe dị ọnụ karịa ego ọha na eze, na mmekọrịta ọha na eze na nkeonwe nwekwara ike ịkpata nnukwu nhazi, njikwa na ụgwọ azụmahịa n'ihi mgbagwoju anya ha na mkpa ọ dị. ndụmọdụ mpụga". [20] [21] Na mgbakwunye, mkparita uka nke mmekorita ọha na eze ndị a nwere ike bute igbu oge ọrụ nke afọ ụfọdụ. [22]

Ụlọ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Òtù Mba Ndị Dị n'Otu[dezie | dezie ebe o si]

Òtù Mba Ndị Dị n'Otu ndị a na-etinye aka na Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide n'ke 17, bụ ndị na-elekọta otu ihe ngosi ma ọ bụ ọtụtụ:

  • International Monetary Fund (IMF)
  • Òtù maka nkwado akụ na ụba na mmepe (OECD)
  • Nzukọ UN maka Azụmahịa na Mmepe (UNCTAD)
  • Banklọ akụ ụwa (WB)
  • Nzukọ UN maka Azụmahịa na Mmepe (UNTAD)
  • Ụlọ ọrụ UNESCO maka Statistics (UNESCO-UIS)
  • International Telecommunication Union (ITU)
  • Mmemme gburugburu ebe obibi nke United Nations -Climate Technology Center na Network (UNEP-CTCN)
  • Òtù Azụmahịa Ụwa (WTO)
  • Ogige Azụmahịa Mba Nile (ITC)
  • Nzukọ Mba Ndị Dị n'Otu Maka Azụmahịa na Mmepe (UNCTAD)
  • Mmemme gburugburu ebe obibi United Nations (UNEP)
  • Mmemme mmepe nke United Nations (UNDP)
  • Ngalaba nke akụ na ụba na mmekọrịta ọha na eze - Ngalaba Statistics (DESA-UNSD)
  • PARIS 21

Ndị "Business Avengers"[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ ọrụ 17 kacha n'ụwa bụ akụkụ nke ndị raara onwe ha nye iji nweta Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide. [23] Ohere maka echiche "onye ọbọ azụmahịa" a gụnyere mmetụta mkpokọta na itinye aka na ndị ọrụ. Ndị otu Salesforce.org (social impact center nke Salesforce ụlọ ọrụ) agbaala mbọ na-akwado Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide n'ke 17. [23]

Ụlọ ọrụ dabere na US[dezie | dezie ebe o si]

Na US, e nwere ihe karịrị puku ụlọ ọrụ na-akwụ ụtụ isi puku iri na ise na-arụ ọrụ n'okwu metụtara UN Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide n'ke 17, dịka data etinyere na Ọrụ ego ha nwetara n'ke di ime -IRS yana nke X4Impact gbakọtara. [24] X4Impact, site na nkwado nke Rockefeller Foundation, Ford Foundation, [25] Hewlett Foundation, [26] na Ịnye Tech Labs, kere ihe ntanetị n'efu UN Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide Partnerships na US . Ngwá ọrụ ịntanetị a na-enyere ndị ọrụ aka ịhụ ihe nrịbama metụtara Official Development Assistance (ODA) Mmefu na mmefu obodo na okwu metụtara Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide ndị ọzọ na mba na steeti, yana ozi dị mkpa maka ụlọ ọrụ karịrị puku iri na ise na-enweghị ụtụ isi na US na-arụ ọrụ na ya. Okwu metụtara UN Mmepe mgbaru ọsọ ka na-adigide n'ke 17. A na-emelite data abaghị uru na ngwaọrụ ahụ kwa ụbọchị 15 ka a na-emelite ihe ngosi kwa afọ.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. United Nations official website on SDGs: https://sustainabledevelopment.un.org/sdg17
  2. 2.0 2.1 2.2 Pierce (26 November 2018). SDG Indicators: why SDG 17 is the most important UN SDG. Sopact. Retrieved on 24 September 2020.
  3. #Envision2030Goal17: Partnerships for the goals. United Nations Department of Economic and Social Affairs (UNDESA). Retrieved on 24 September 2020.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 Goal 17: Partnerships for the goals. United Nations Development Programme (UNDP). Retrieved on 24 September 2020.
  5. Sustainable Development Goal 17: Revitalize the global partnership for sustainable development. SDG Tracker. Retrieved on 24 September 2020.
  6. 6.0 6.1 One Tree Planted (2020). Sustainable Development Goal 17.
  7. 7.0 7.1 7.2 Global Partnerships (2020). Goal 17: Revitalize the global partnership for sustainable development.
  8. 8.00 8.01 8.02 8.03 8.04 8.05 8.06 8.07 8.08 8.09 8.10 8.11 8.12 8.13 8.14 8.15 8.16 8.17 8.18 8.19 United (10 July 2017). Resolution adopted by the General Assembly on 6 July 2017: Work of the statistical commission pertaining to the 2030 Agenda for sustainable development. United Nations General Assembly, 1–25. 
  9. 9.00 9.01 9.02 9.03 9.04 9.05 9.06 9.07 9.08 9.09 9.10 9.11 9.12 9.13 9.14 9.15 9.16 9.17 9.18 9.19 9.20 9.21 Ritchie, Roser, Mispy, Ortiz-Ospina. "Measuring progress towards the Sustainable Development Goals." (SDG 17) SDG-Tracker.org, website (2018)
  10. 10.0 10.1 10.2 Goal 17: Revitalize the global partnership for sustainable development. United Nations. Retrieved on 22 September 2020.
  11. IAEG-SDGs 2020 Comprehensive Review Proposals Submitted to the 51st session of the United Nations Statistical Commission for its consideration. United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Statistics Division. Retrieved on 1 September 2020.
  12. 12.0 12.1 Partnerships: Why they matter?. United Nations. Retrieved on 22 September 2020.
  13. E_infographics_17. United Nations / Sustainable Development. Retrieved on 22 September 2020.
  14. United Nations (2018) Economic and Social Council, Conference of European Statisticians, Geneva," (PDF). United Nations, Geneva". UNECE. Retrieved on September 23, 2020.
  15. United Nations Economic and Social Council (2020) Progress towards the Sustainable Development Goals Report of the Secretary-General, High-level political forum on sustainable development, convened under the auspices of the Economic and Social Council (E/2020/57), 28 April 2020
  16. High-level Political Forum - Sustainable Development Knowledge Platform. United Nations. United Nations. Retrieved on 8 September 2020.
  17. Error on call to template:cite web: Parameters archiveurl and archivedate must be both specified or both omittedMulti partner Trust Fund Office. UN COVID-19 Response & Recovery Fund. Archived from the original on April 2020.
  18. The sustainable development goals report 2020.
  19. Extreme poverty and human rights*, Report of the Special Rapporteur on extreme poverty and human rights, Philip Alston, submitted in accordance with Human Rights Council resolution 35/19, NYC, 26 September 2019
  20. Languille, “Public-private partnerships in education and health in the global South”, p. 156
  21. Germà Bel and Xavier Fageda, “What have we learned from the last three decades of empirical studies on factors driving local privatization? ”, Local Government Studies, vol. 43, No. 4 (2017), pp. 503–511
  22. European Court of Auditors, Public-Private Partnerships in the EU, p. 9
  23. 23.0 23.1 Project Everyone. THE BUSINESS AVENGERS. Sopact. Archived from the original on 29 October 2020. Retrieved on 24 September 2020.
  24. Press Release: X4Impact, a Market Intelligence Platform for Social Innovation, Announced U.S. Launch During the 2020 Un General Assembly - NextBillion (en-US). nextbillion.net. Retrieved on 2021-11-17.
  25. X4Impact. Ford Foundation Fuels Tech for the Public Interest with X4Impact (en). www.prnewswire.com. Retrieved on 2021-11-17.
  26. Press Release: Hewlett Foundation Becomes X4Impact Founding Partner to Advance Technology for the Public Interest With Focus on Entrepreneurs Creating Tech for Good Solutions - NextBillion (en-US). nextbillion.net. Retrieved on 2021-11-17.

Njikọ Mpụga[dezie | dezie ebe o si]