Edemariam Tsega

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Edemariam Tsega
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịEthiopia, Kánada Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya7 Julaị 1938 Dezie
Ebe ọmụmụGondar Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1 Jenụwarị 2018 Dezie
Ebe ọ nwụrụHamilton Dezie
Ọrụ ọ na-arụphysician Dezie
ebe agụmakwụkwọAddis Ababa University, McGill University, London School of Hygiene & Tropical Medicine, Lund University Dezie
Ihe nriteFellow of the African Academy of Sciences, Fellow of the Royal College of Physicians of Canada, TWAS fellow Dezie

Edemariam Tsega (Àtụ:Lang-amh; 7 Julaị 1938 – 1 Jenụwarị 2018) bụ onye dibia bekee si mba Ethiopia na onye nkuzi a na-ekwunyere na ọ bụ ya webatara ịgụ akwụkwọ gaa n'ihu nke ndị nweterela nzere mbụ ha n'isi ọmụmụ Internal Medicine na Etiopia.

Ndụ na ọrụ Ya[dezie | dezie ebe o si]

Mmalite Ndụ na Agụmakwụkwọ Ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Edemariam Tsega Teshale na 7 Julaị 1938, na Gondar, Etiopia [1] nye Aleqa Tsega Teshalé, onye ọkachamara na w:Ethiopian Orthodox Church na onye isi nchụaja (Liqe Kahinat na Amharic) nke mpaghara Begemdir na Ógbè Simien,[2] and Yètèmegnu Mekonnen (1919–2013).[3]

O nwetara nzere B.Sc ya n'afọ 1961 site na Mahadum Addis Ababa na nzere Doctor of Medicine (MDCM) ya n'afọ 1965 site na Mahadum McGill.[4][5] O wee mee njem gaa mba UK ka ọ gụọ akwụkwọ wee gụchaa site n'Ụlọ akwụkwọ London School of Hygiene and Tropical Medicine n'afọ 1969. Tupu 1971, ọ rụrụ ọrụ dịka dọkịnta ka gụchara akwụkwọ ọhụrụ na-agbanwe agbanwe n'isi ọmụmụ internal medicine, na ọzụzụ ngagharị ngagharị n'isi ọmụmụ Gastroenterology n'ụlọ ọgwụ Montreal General Hospital.[4][5][6]

Ọrụ Ya[dezie | dezie ebe o si]

Ịlaghachi Etiopia[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1971, Tsega laghachiri Etiopia wee rụọ ọrụ na ngalaba ọgwụ na Mahadum Addis Ababa (AAU) dị ka onye isi ntụziaka ụlọ ọgwụ na onye dọkịnta ka gụchara akwụkwọ ọhụrụ na ụlọ ọgwụ Leul Mekonnen na [w:Haile Selassie | Haile Selassie]]. Mgbe e mesịrị, site n'afọ 1974 ruo afọ 1991, ọ ghọrọ onye isi nke ngalaba w:Internal Medicine na Mahadum Àtụ:Abbreviation, wee sonye na ngalaba nke ọgwụ na Àtụ:Abbreviation n'afọ 1972 ghọọ ọkammụta zuru okè n'afọ 1981, mere ka ọ bụrụ onye Etiopia mbụ nwetara nke ahụ.[6]

N'oge ya, a họpụtara Tsega ka ọ bụrụ onyeisi oche Faculty of Medicine Graduate Commission na onye òtù ọtụtụ kọmitii na Àtụ:Abbreviation na Ministry n'ahụ maka Ahụike. Ọ bụ onye isi oche Confederation of African Medical Associations and Societies n'etiti 1989 na 1990, [5] ma bụrụkwa onye isi oche nke Ethiopian Medical Association site na 1990 ruo 1993.[7] N'afọ 1991, o mezuru nnweta nzere PhD ya n'isi ọmụmụ Virology site na w:Mahadum Lund,[6] e wee nye ya ihe nrite ịbụ onye òtù Rockefeller Foundation Research Fellowship dịka Ọkammụta na-abịaru abịaru na Mahadum McGill. Ọ ghọkwara onye diplomate nke American Board of Internal Medicine.[5] N'agbata 1992 na 1994, ọ bụ onye isi ngalaba nke ọgwụ, Àtụ:Abbreviation.[6]

Tsega nwekwara ọtụtụ nhọpụta na ịbụ onye òtù na Ministry n'ahụ maka Ahụike n'Ethiopia, Kọmishọn n'ahụ maka Sayensị na Teknụzụ n'Ethiopia, Kọmishọn Ethiopia n'ahụ maka ọgụgụ akwụkwọ dị elu, na òtù ndị gụrụ akwụkwọ na ndị ọkachamara ndị ọzọ.

Ruo afọ iri abụo na atọ, Tsega rụrụ ọrụ dị ka onye dọkịnta gụchara akwụkwọ ọhụrụ na onye gastroenterologist na-eme nyocha ụlọ ọgwụ sitere na enyemaka n'ụdị ego nke Swedish Development Cooperation Agency, Ngalaba nyocha na Mahadum Addis Ababa na-elekwasị anya na ọrịa ịba ọcha n'anya,[8]Kpọpụta njehie: Closing </ref> missing for <ref> tag[9] acute[10] and chronic liver disease.[5][6] Ọ kụzikwaara ụmụ akwụkwọ na ndị dọkịnta mmụta ọgwụ maka ụlọ ọgwụ, Endoscopy na Laparoscopy.

A na-ekwunyere Tsega na ọ bụ ya webatara usoro mmụta agụmakwụkwọ nke ndị nweterela nzere mbụ ha n'isi ọmụmụ Internal Medicine na Etiopia.[11] Ọ sụrụ ụzọ na agụmakwụkwọ ahụike nke Etiopia ma zụọ ọtụtụ ọgbọ nke ndị ọkachamara ahụike na mba ahụ.[4] O mere ihe ntinye dị ukwuu na mahadum ahụ, gụnyere nkuzi na izi ụmụ akwụkwọ ahụike ụzọ nakwa ime nnyocha n'isi ọmụmụ hepatology, gastroenterology, na tropical medicine. O guzobekwara Tsega Endowment Fund iji kwado ọzụzụ ndị dibịa Etiopia na-ahụ maka ọgwụgwọ ime n'ime Àtụ:Abbreviation na ụlọ ọgwụ Etiopia.[12]

Ndụ onwe onye na ọnwụ Ya[dezie | dezie ebe o si]

Tsega lụrụ Frances Lester, n'afọ 1972, bụ́ dọkịta ama ama n'onwe ya.[6][13] Ha mụrụ ụmụ anọ, Aida, Naomi, Yohannes na Yodit.[14] Ada ya Aida Edemariam, onye nchịkọta akụkọ na onye edemede na The Guardian ,[15] bipụtara Akụkọ nwunye: Akụkọ nkeonwe na 2018,[16] nke bụ akụkọ nne Tsega, Yètèmegnu.[17]

Tsega nwụrụ na 1 Jenụwarị 2018 na Hamilton, Canada.[1][18] Ethiopian Observer kọwara Tsega dị ka "ìhè na ọchịchịrị" nke a ga-echeta mgbe niile.[12]

Ịkwaga Canada[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ kwagara Canada n'afọ 1994, Ọkammụta Edemariam jere ozi dị ka onye ọkammụta na-ahụ maka ọgwụ na ngalaba ọgwụ, Newfoundland Memorial University, ma mesịa ahọpụta ya dịka Ọkammụta larala ezumike nka nke ọmụmụ ọgwụ na ngalaba nke ọgwụ, Mahadum McMaster. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ụlọ ọrụ n'ozuzu site n'afọ 1994 ruo 2001 na Grand Falls-Windsor, Newfoundland, na site n'afọ 2001 ruo mgbe ezumike nka ya n'afọ 2014 na Hamilton Health Sciences, McMaster University.< ref name=":32" />[6] Ọ gara Etiopia ọtụtụ oge maka otu ọnwa iji kụzie ihe na ngalaba ọgwụ na Gondar n'etiti 1999 na 2008.[12]

Tsega bụkwa onye dere akwụkwọ akpọrọ The Life History & Qineis of Liqe Kahnat Aleqa Tsega Teshale (nna Tsega) n'afọ 2018,[19] na ntuziaka maka ide akụkọ gbasara ahụike akpọrọ Nduzi na-ede akụkọ gbasara ahụike (akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ).Kpọpụta njehie: Closing </ref> missing for <ref> tag

Ihe Nrite na nkwanye ùgwù Ya[dezie | dezie ebe o si]

Tsega nwetara ọtụtụ nkwanye ùgwù na ihe nrite n'oge ndụ ya niile, gụnyere ihe nrite ndị ọkà mmụta sayensị dị iche iche sitere na Àtụ:Abbreviation, Order of the Blue Nile maka mmezu sayensị sitere n'aka gọọmentị Etiopia, ihe nrite Onye isi ala maka ọrụ pụrụ iche sitere na Associationụ Ndị Ọrụ Ahụike, Nrite P2P Kwa Afọ n'afọ 2004,[20] Hamilton Health Sciences, na ihe nrite Bikila n'afọ 2017.[13]< ref name = ": 1" />[21] A họpụtara Tsega ka ọ bụrụ onye òtù Royal College of Physicians and Surgeons of Canada n'afọ 1971,[5] onye òtù The World Academy of Sciences n'afọ 1987,[22] na onye òtù African Academy of Sciences n'afọ 1988.[5]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Edemariam Tsega Obituary - Hamilton, ON (en) (4 January 2018).
  2. The Life History & Qineis of Liqe Kahnat Aleqa Tsega Teshale - 978-1-59-907131-2 - Biographies & Memoirs - Book Subjects - by Dr Edemariam Tsega.
  3. Mohamed, Nadifa. "The Wife's Tale by Aida Edemariam review – portrait of a mother goddess", The Guardian, 23 February 2018. (in en-GB)
  4. 4.0 4.1 4.2 Edemarim Tsega Pioneer in Medicine (en). Archived from the original on 7 April 2023. Retrieved on 9 December 2023.
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 Tsega Edemariam | The AAS. Archived from the original on 4 April 2023. Retrieved on 9 December 2023.
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 (2018) "Edemariam Tsega (1938 – 2018)". International Journal of Ethiopian Studies 12 (1): 133–136. ISSN 1543-4133. 
  7. Prof. Edemariam Tsega (en).
  8. Àtụ:Kpọtụrụ akwụkwọ
  9. (January 1990) "Age-specific Prevalence of Hepatitis A Virus Antibody in Ethiopian Children" (in en). Scandinavian Journal of Infectious Diseases 22 (2): 145–148. DOI:10.3109/00365549009037894. ISSN 0036-5548. PMID 2356438. 
  10. (August 1991) "Outbreak of acute hepatitis E virus infection among military personnel in northern Ethiopia" (in en). Journal of Medical Virology 34 (4): 232–236. DOI:10.1002/jmv.1890340407. PMID 1940876. 
  11. ፕሮፌሰር እደማርያም ፀጋ ከ1929 እስከ 2010 || Professor Edemariam Tsega 1938 - 2018 (in Bekee), archived from the original on 4 April 2023, retrieved 4 April 2023
  12. 12.0 12.1 12.2 Observer, Ethiopia (5 January 2018). A prominent physician and educator, Prof. Edemarim Tsega (en-US).
  13. 13.0 13.1 Ihe nrite Bikila: Ihe omume.
  14. Prọfesọ Edemariam Tsega Agafeela.
  15. Aida Edemariam | Onye nche (en).
  16. [https:/ /www.bookdepository.com/Wifes-Tale-AIDA-EDEMARIAM/9781538502471 Akụkọ nwunye nke Aida Edemariam - 9781538502471].
  17. >Mohamed, Nadifa. "[https ://www.theguardian.com/books/2018/feb/23/the-wifes-tale-aida-edemariam Akụkọ nwunye nke Aida Edemariam nyocha – ihe osise chi nwanyị]", 23 February 2018.
  18. Edemariam Tsega | AddisNews.net. Archived from the original on 2022-07-07. Retrieved on 2023-12-09.
  19. Akụkọ Ndụ & Qineis nke Liqe Kahnat Aleqa Tsega Te….
  20. Awards - People to People (6 February 2022).
  21. -ethiopian-achievers Bikila Awards maka ndị Etiopia nwetara mmeri.
  22. Àtụ:Cite webụ


Njikọ Mpụga[dezie | dezie ebe o si]