Ego Mgbanwe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Adaptation Fund bụ ego mba ụwa nke na-akwado ọrụ na mmemme ndị e mere iji nyere mba ndị na-emepe emepe aka ime mgbanwe maka mmetụta ọjọọ nke mgbanwe ihu igwe. E guzobere ya n'okpuru Kyoto Protocol nke United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC).

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

A malitere Adaptation Fund na 2007, ọ bụ ezie na e guzobere ya na 2001 na nnọkọ nke asaa nke Conference of the Parties (COP7) na UNFCCC na Marrakech, Morocco iji kwado ọrụ na mmemme ndị na-ebelata mmetụta ọjọọ nke mgbanwe ihu igwe na-eche obodo, mba, na ngalaba ihu.[1][2] Ebumnuche ya bụ ịkwụ ụgwọ ọrụ na mmemme maka mgbanwe ihu igwe na mba ndị na-emepe emepe bụ ndị sonyere na Kyoto Protocol.

Usoro itinye ego[dezie | dezie ebe o si]

E bidoro Adaptation Fund ka a kwado ya site na òkè nke ego sitere na ọrụ mmepe dị ọcha (CDM) yana ego sitere na isi mmalite ndị ọzọ. Otú ọ dị, ụmụ akwụkwọ si Marienschule dị na Euskirchen, Germany nyere onyinye dị ala nke € 131, mgbe Stuart Scott, onye na-aga nzukọ intercessional nke mkparịta ụka ahụ, gosipụtara ha banyere nsogbu ihu igwe. Akụkụ na-aga n'ihu nke CDM na-agafe na 2% nke mbelata ikuku (CER) nyere maka ọrụ ọrụ CDM. Ka ọ na-erule Septemba 30, 2013, ego ahụ enwetala US $ 188.6 nde na ego sitere na ahịa CER. Ka ọ na-erule Nọvemba 30, 2013, ego ahụ nwere US $ 156 nde iji kenye maka ọrụ mgbanwe ihu igwe.[3] Ka ọ na-erule mmalite Nọvemba 2013, Adaptation Fund Board (AFB) ewepụtala ihe dịka US $ 200 nde iji kwado mgbanwe ihu igwe na mba 29.[4] Ka ọ na-erule n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2015, Adaptation Fund etinyela US $ 331 nde na mba 54.[5] Ngụkọta onyinye na 2022 ruru nde USD 1.237.8 na Germany bụ onye kacha nye onyinye (513.51 nde USD).[6]

Ka ahịa maka ego carbon na-ada, isi mmalite ego ndị ọzọ ghọrọ ihe dị oke mkpa maka Adaptation Fund, ma gụnye onyinye sitere na mba Annex 1. Ihe ndị a ruru US $ 151 nde ka ọ na-erule Septemba 30, 2013. N'ime nnukwu mgbalị ịnakọta ego, AFB na odeakwụkwọ ahụ gafere ihe mgbaru ọsọ ya maka onyinye nkwa site na ngwụcha afọ 2013, na ihe karịrị US $ 100 nde kwere nkwa ma nye ya site na gọọmentị.[7]

Adaptation Fund Board (AFB) na-achịkwa Adaptation Foundation. Odeakwụkwọ nke Adaptation Fund Board na-enye nyocha, ndụmọdụ, nchịkwa, na ọtụtụ ọrụ ndị ọzọ na Board, ma nwee ndị ọrụ mba ụwa na Washington, DC.[8] Ụlọ akụ ụwa na-eje ozi dị ka onye nlekọta nke Adaptation Fund. AFB nwere ndị otu iri na isii na ndị ọzọ iri na isii nọchitere anya mba Annex I, mba ndị na-abụghị Annex I, mba ole na ole mepere emepe (LDCs), obere agwaetiti na-emepe emepe (SIDSs), na mpaghara mpaghara. AFB na-ezukọ ugboro atọ kwa afọ na Bonn, Germany.[9] Nzukọ omebe iwu nke Germany enyewo ikike iwu na AFB.[10]

Otu ihe pụrụ iche nke Adaptation Fund bụ usoro ịnweta ya kpọmkwem, nke na-enyere ndị na-emejuputa mba (NIEs) na ndị na-ahụ maka mmejuputa mpaghara (RIEs) na mba ndị na-emepụta ihe aka iji nweta ego maka mgbanwe ihu igwe.[11]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]