Egwu Anyị(Oria)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Àtụ:Infobox medical condition (new) Nosophobia, nke a makwaara dị ka ọrịa phobia [1] ma ọ bụ ọrịa nchekasị, [2] bụ egwu na-enweghị isi nke ibute ọrịa, ụdị phobia kpọmkwem . Ụjọ mbụ nke ụdị a bụ egwu nke ibute nje HIV (AIDS phobia ma ọ bụ HIV serophobia), [3] ụkwara nta pulmonary (phthisiophobia), [4] ọrịa venereal (syphilophobia ma ọ bụ venereophobia), [5] cancer ( carcinophobia ), ọrịa obi ( cardiophobia [6] ), na ijide oyi ma ọ bụ flu .

<i id="mwJQ">Okwu nosophobia sitere na Greek νόσος nosos maka "ọrịa" na φόβος, phobos, "egwu</i>".[7]

Ihe ịrịba ama na mgbaàmà[dezie | dezie ebe o si]

Nosophobia edepụtara n'okpuru nsogbu hypochondriacal site na ICD-10, nke a na-akọwa site na inwe nchegbu na-aga n'ihu na ohere nke inwe ọ dịkarịa ala otu nsogbu ahụ siri ike na nke na-aga nke ọma.[8] A na-akọwa Nosophobia dị ka ihe na-enweghị isi. A na-achọkarị nyocha ahụike na mmesi obi ike, mana enwere ike izere ya.[9][10][2] Izere ihe na-eme n'ime na n'èzí. Otu nnyocha na-akọwa nwanyị na-atụ egwu ọrịa obi (cardiophobia) nke na-ezere ndị ọ chere na ha nọ n'ihe ize ndụ nke ọrịa obi ma zere nri nwere cholesterol.[11] Mgbe ụfọdụ, a na-enyocha omume, dị ka inyocha ahụ maka mmerụ ahụ nke nwere ike ịbụ sarcoma Kaposi nke a hụrụ na ndị ọrịa AIDS ma ọ bụ ebe ndị nwere ike ịbụ ọrịa kansa akpụkpọ ahụ.[10][11]

Ihe ndị nwere ike ibute ya[dezie | dezie ebe o si]

Echiche nke psychodynamic[dezie | dezie ebe o si]

Otu ihe na-akpata nosophobia n'ime ụmụ akwụkwọ ahụike zuru oke na nchọpụta Hunter et al. dabere na echiche psychodynamic.[1]  "adịghị ike, mmetụta uche ma ọ bụ nzuzu" ọ bụla dịbu adị na-emeghachi omume na nrụgide na itinye uche siri ike na ahụ, ọrịa, na ọnwụ nke ọmụmụ ahụike na-eweta.  Ụmụ akwụkwọ na-amata akụkọ ahụike maara nke ọma, dị ka nke ndị ha hụrụ n'anya, ndị ọrịa gara aga, ma ọ bụ onwe ha, nye ndị ọrịa ugbu a ma ọ bụ onwe ha ugbu a.  Iji mmetụta mmetụta uche na-etinye ego na ndị ọrịa na-eme ka ụmụ akwụkwọ ahụike na-emepụta nchegbu ha na-arịwanye elu mgbe ha chetara ndị ha hụrụ n'anya ma ọ bụ ndị ọrịa gara aga.

Mmetụta mgbasa ozi[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ ochie na-atụ aro nghọta na-ezighị ezi banyere ọrịa, nke mgbasa ozi dị ka akụkọ akwụkwọ akụkọ ma ọ bụ asịrị na-enweghị agụmakwụkwọ kpatara, nwere ike ịkpali egwu gbasara ọrịa.[12][13]

Nnyocha na-egosi ihe dị n'etiti ọrịa ndị a na-atụkarị egwu na mgbasa ha n'oge ahụ.[9] Dịka ọmụmaatụ, mkpọsa agụmakwụkwọ ọha na eze nke 1911 banyere ụkwara nta mere ka ndị ọrịa nwee phthisiophobia. N'otu aka ahụ, a mụrụ egwu nke ọrịa AIDS na 1991, n'oge ọrịa HIV / AIDS nke a na-agbasa na redio na TV.[10] Ụfọdụ nosophobia weere bovine spongiform encephalopathy ọrịa ahụ nwetara n'oge mgbasa ozi na 1990s.[1]

Akụkọ ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Otu nnyocha gosiri na ndị nwere nosophobia nwere ike ịbụ ụmụnne na-eto eto karịa otu njikwa na ndị mmadụ n'ozuzu ya.[1]  Otu echiche bụ na ụmụnne toro eto na-etolite, yabụ na ọ ga-akacha arịa ọrịa na ọnwụ nke ndị ikwu ha merela agadi.  Ụmụnne ndị na-eto eto nwere ike ịkọ na ha nwere ndị nne na nna na-akpachi anya, ndị nne na nna na-eche nche (karịsịa ndị nne), bụ ndị na-egosi nhụjuanya na mmerụ ahụ ma ọ bụ ọrịa, na-enyekwa ụgwọ ọrụ nlekọta na nlebara anya.  Ọzọkwa, o yikarịrị ka ụmụaka ga-akọ ụdị egwu ndị nne ha na-atụ.  A na-ekwu na ụmụaka ndị a na-amata nke ọma ma na-echegbu onwe ha maka "nhụhụ nke onwe ha" maka ọrịa na ọnwụ.  Ọtụtụ ndị sonyere na ọmụmụ ihe a kwuru na ha nwere ọrịa ma ọ bụ ike dị ala dịka nwata.  Maka phobias kpọmkwem, dị ka carcinophobia, a na-enwekarị ezinụlọ ma ọ bụ akụkọ ihe mere eme nke ọrịa ahụ.  Ihe abụọ a ga-emebi ntụkwasị obi na "ahụike anụ ahụ".

Ọgwụgwọ[dezie | dezie ebe o si]

Ọgwụgwọ omume[dezie | dezie ebe o si]

Nnyocha nnwale nke 1988 nke ọgwụgwọ omume gosipụtara ọganihu dị ịrịba ama na egwu na mbelata mmetụta na ndụ ụlọ na ọrụ, na-esochi na-egosi ihe ịga nke ọma na ụfọdụ mgbe afọ ise gachara mgbe ọgwụgwọ gasịrị.[11] Nnyocha a lekwasịrị anya n'ibelata egwu na omume na-adịghị mma dị ka izere na ịchọ mmesi obi ike. Nnyocha yiri nke 1991 jiri usoro yiri nke ahụ mepụtaghachi nsonaazụ ndị a.[10] Ụzọ ndị e ji mee ihe gụnyere ikpughe ihe na-akpali akpali, afọ ojuju (dị ka ide egwu n'ụzọ zuru ezu) na ntinye aka na-emegiderịta onwe ya (dị ka mmega ahụ iji "na-eweta nkụchi obi"). A na-egbochi ịchọ mmesi obi ike site n'ịgwa ndị ezinụlọ na ndị dọkịta ka ha ghara ịnabata arịrịọ maka mmesi obi obi ike.[10]

Ọgwụgwọ ọgụgụ isi[dezie | dezie ebe o si]

Otu onye ọrịa n'ime ọmụmụ ihe nwere ike ịkwụsị izere na ememe mgbe ọ gwụchara oge ọgwụgwọ cognitive mgbe ọgwụgwọ omume dara. Ụzọ gbanwere nkwenkwe site n'inye na ikwurịta ihe akaebe. Nkwenye onye ọrịa ahụ kwenyere na ọ na-arịa ọrịa AIDS si na 95% gbadata na 30%.[10]

Nkwado ahụike[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ ezie na akwụkwọ ndị mbụ na-ekwu maka mmesi obi ike ahụike dị ka ihe nkasi obi maka ụfọdụ ụdị nosophobia, a na-achọkarịkwa ya, akwụkwọ ndị na-adịbeghị anya na-ekwu na egwu na-anọgide na-adị ọbụna mgbe nyocha ahụike na mmesi obi ike.  Ụfọdụ ihe akaebe na-egosi na nyocha ahụike na mmesi obi ike nwere ike ime ka egwu ka njọ n'ime ogologo oge.[9][10]

Nnyocha dị iche iche[dezie | dezie ebe o si]

E jirila ọtụtụ okwu kọwaa hypochondriasis na egwu ọrịa malitere n'oge ọmụmụ ahụike. A na-eji Nosophobia na-ezo aka na nke a, yana ọrịa ụmụ akwụkwọ ahụike, hypochondriasis nke ụmụ akwụkwọ ahụ ike, na medicalstudentitis.[14]

Hypochondriasis[dezie | dezie ebe o si]

Enwere "mgbagwoju anya banyere nkewa" ọdịiche dị n'etiti nosophobia na hypochondriasis, ọkachasị dịka nkọwa ụfọdụ, dị ka ICD-10, na-ewere nosophobía dị ka akụkụ nke hypochondariasis.[8][1][10]

Ụfọdụ ndị edemede atụwo aro na a ga-akpọ mgbaàmà ndị a hụrụ na ụmụ akwụkwọ ahụike "nosophobia" karịa "hypochondriasis", n'ihi na ọmụmụ ihe ndị e hotara na-egosi pasent dị ala nke ọnọdụ hypochondriacal.[15]

Otu ụzọ nosophobia dị iche na hypochondriasis bụ na kpọmkwem. Nosophobia na-eme ka ndị na-arịa ya na-atụ egwu otu ọrịa ma o yighị ka ọ ga-agafe na ọrịa ma ọ bụ akụkụ ahụ dị iche. N'iji ya tụnyere, nkọwa ICD-10 nke hypochondriasis gụnyere nkwenye nke ọnụnọ nke ọtụtụ ọrịa anụ ahụ. Ihe ọzọ dị iche bụ na àgwà egwu. Nosophobia na-egosipụta onwe ya na "mgbalị", kama nchegbu na-aga n'ihu nke ndị nwere ahụmịhe hypochondriasis.[1] E nwere ọdịiche n'omume. Nosophobia na-ejikọta ya na izere ihe ndị dị n'ime na ndị dị n"èzí ebe hypochondriasis na-akpatakarị omume ịchọ mmesi obi ike na nyocha.[1]

Mgbasawanye[dezie | dezie ebe o si]

Atụmatụ nke mgbasa ahụ dịgasị iche. Nnyocha mbụ chọpụtara na ọ dịkarịa ala 70% nke ụmụ akwụkwọ ahụike na Mahadum McGill na-enwe nosophobia n'oge ụfọdụ n'oge ha na-agụsị akwụkwọ.[15] Nnyocha ọzọ chọpụtara na 79% nke ụmụ akwụkwọ ahụike na Mahadum nke Southern California nwere akụkọ ihe mere eme nke egwu.[16]

Ihe akaebe ndị ọzọ na-adịbeghị anya sitere na Mahadum nke New Mexico na-akwado nyocha mbụ na ọ dịkarịa ala 70% nke ụmụ akwụkwọ na-egosi mgbaàmà nke hypochondriasis site na iji Ajụjụ Akparamàgwà Ọrịa na Scales nke Àgwà Ọrịa. Ụmụ akwụkwọ ahụike nwere ike karịa otu ụmụ akwụkwọ iwu iji gosipụta mgbaàmà nke nosophobia dị ka nchebe ahụike (dịka izere ise siga).[17]

Hụkwa zie[dezie | dezie ebe o si]

  • Hypochondria
  • Ọrịa ụmụ akwụkwọ ahụike
  • Nosocomephobia, egwu gabigara ókè nke ụlọ ọgwụ
  • Ndepụta nke egwu

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Sirri (2012). "Illness Behavior" (in english). The Psychosomatic Assessment 32: 160–181. DOI:10.1159/000330015. PMID 22056904.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Sirri 2012 160–181" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 What Is Nosophobia? (en). WebMD. Retrieved on 2022-02-09. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  3. (November 1995) "AIDS phobia, public health warnings, and lawsuits: deterring harm or rewarding ignorance?". American Journal of Public Health 85 (11): 1562–8. DOI:10.2105/AJPH.85.11.1562. PMID 7485674. 
  4. (September 2013) ""Phthisiophobia": the difficult recognition of transmission of tuberculosis to health care workers". La Medicina del Lavoro 104 (5): 359–67. PMID 24180084. 
  5. Janssen (2020). "Noddle Pox: Syphilis and the Conception of Nosomania/Nosophobia (c. 1665–c. 1965)". Canadian Bulletin of Medical History 37 (2): 319–359. DOI:10.3138/cbmh.432-032020. ISSN 0823-2105. PMID 32822549. 
  6. (July 1992) "Cardiophobia: a paradigmatic behavioural model of heart-focused anxiety and non-anginal chest pain". Behaviour Research and Therapy 30 (4): 329–45. DOI:10.1016/0005-7967(92)90045-I. PMID 1616469. 
  7. What Is Fear of Getting Sick (Nosophobia)?. clevelandclinic.org. cleveland clinic (2022-03-15). Retrieved on 2022-08-31. “The word nosophobia originates from the Greek words for disease, nosos, and fear, phobos.”
  8. 8.0 8.1 ICD-10 Version:2019. icd.who.int. Retrieved on 2022-02-06. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":4" defined multiple times with different content
  9. 9.0 9.1 9.2 Bianchi (December 1971). "Origins of Disease Phobia". Australian & New Zealand Journal of Psychiatry 5 (4): 241–257. DOI:10.1080/00048677109159654. ISSN 0004-8674. PMID 5292055.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  10. 10.0 10.1 10.2 10.3 10.4 10.5 10.6 10.7 Logsdail (September 1991). "Behavioural Treatment of AIDS-Focused Illness Phobia". British Journal of Psychiatry 159 (3): 422–425. DOI:10.1192/bjp.159.3.422. ISSN 0007-1250. PMID 1958954.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":3" defined multiple times with different content
  11. 11.0 11.1 11.2 Warwick (February 1988). "Behavioural Treatment of Illness Phobia and Hypochondriasis". British Journal of Psychiatry 152 (2): 239–241. DOI:10.1192/bjp.152.2.239. ISSN 0007-1250. PMID 3167340.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  12. Ryle (January 1948). "The Twenty-First Maudsley Lecture: Nosophobia". Journal of Mental Science 94 (394): 1–17. DOI:10.1192/bjp.94.394.1. ISSN 0368-315X. 
  13. Coster, Geraldine (September 2011). Psycho-analysis for normal people. ISBN 978-1-4474-2600-4. OCLC 1024313928. 
  14. Salkovskis (May 1998). "Health anxiety in medical students". The Lancet 351 (9112): 1332. DOI:10.1016/s0140-6736(05)79059-0. ISSN 0140-6736. PMID 9643804. 
  15. 15.0 15.1 (August 1964) "Nosophobia and hypochondriasis in medical students". The Journal of Nervous and Mental Disease 139 (2): 147–52. DOI:10.1097/00005053-196408000-00008. PMID 14206454.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "pmid14206454" defined multiple times with different content
  16. Woods (August 1966). "Medical students' disease: hypochondriasis in medical education" (in en). Academic Medicine 41 (8): 785–90. DOI:10.1097/00001888-196608000-00006. ISSN 1040-2446. PMID 4380602. 
  17. Kellner (1986-05-01). "Hypochondriacal Fears and Beliefs in Medical and Law Students". Archives of General Psychiatry 43 (5): 487–489. DOI:10.1001/archpsyc.1986.01800050093012. ISSN 0003-990X. PMID 3964027. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Medical resourcesÀtụ:Mental and behavioural disorders