Jump to content

Egwu Scott

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ụjọ Scott
Photographic Portrait of Dread Scott</img>
Dread Scott na 2010
Amụrụ 1965 (afọ – )



</br>
Ọrụ ama ama Kedu ụzọ ziri ezi iji gosipụta ọkọlọtọ US
Ihe nrite 2021 Guggenheim Fellowship, 2020 United States Artists Fellowship Weebụsaịtị www.dreadscott.net

Scott Tyler (akpa 1965), onye ama ama dị ka Dread Scott, bụ onye omenkà America nke ọrụ ya, na-ekere eke òkè na okike, na-eke anya na ọrịa nke ndị America America na United States ugbu a.  Isi ọrụ mbụ ya, Gịnị Bụ Ụzọ Ekwesị iji bọtịnụ ọkọlọtọ US (1989), [1] nọ n'etiti nchọpụta gbasara ma mpempe akwụkwọ ya mere ka ọ mba ọkọlọtọ America .  Scott ga-emesị bụrụ otu n'ime ndị na-azara ọnụ na United States v. Eichman, ikpe ikpe Kasị Elu nke e mechara na iwu etiti na-amachibido mmetọ ọkọlọtọ bụ ihe na-akwadoghị

Ndụ mmalite na Art Institute of Chicago[dezie | dezie ebe o si]

[1]A "na-na-enye ụlọ" mana ọ na-enye onye njem mgbe nna Scott dara ọrịa na ihe ike na-arụ ọrụ  .  [1] [2] Ruo afọ iri na abụọ, Scott gara ụlọ akwụkwọ Latin nke elu, ebe ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ na-ebute mkparị amị

Scott gara akwụkwọ nke akwụkwọ nke Art Institute of Chicago .   O mechara kwaga New York City ka ọ ọrụ nka ya.   [1] Aha a nakweere, "Ụjọ", nwere ọtụtụ ihe ihe ọkà: akwụkwọ ya na aha mbụ ya, ọ kpapụrụ Dred Scott, ohu ojii bụ onye na-achọ ihe ịga nke ọma maka akwụkwọ onwe ya n'oge 1850, e  jidere ya na efu;   bụ ihe ntugharị aka na onye nke ndị Rastafarian;   ma nsogbu nke echicheta "egwu" n'etiti ndị ọzọ. [1]

Na 1989, mgbe ọ na-aga Art Institute, Scott ụzọ ụzọ bụ ụzọ ndị Ekwesị iji gosi ọkọlọtọ US, ọrụ aka nke mbụ ndị na-ekiri ya ka ha dee okwu na akwụkwọ, nke a na-akpa na podium nke guzoro.  n'otu njedebe nke ọkọlọtọ America na ya.  ala.  Ụbọchị ahụ bụ kọlọji, bụ nke nwere igbe ozu ndị e kpuchiri ọkọlọtọ na ụmụ akwụkwọ South Korea na-agba ọkọlọtọ America ọkụ, na ọkọlọtọ America e debere n'okpuru akwụkwọta ahụ e kwuru n'elu.  O yiri ka a gwara na-eso ya ka ha zọ ụkwụ ụkwụ n'ọkọlọtọ ka ha hapụ ozi, ọ bụ na ọ ga-ekwe omume ikpughe ọkọlọtọ ahụ aka site n'itinye akwụkwọ ahụ n'ụdị.  [1] Ihe ngwere ahụ kpalitere ìhè siri ike: ọtụtụ ndị mgba ọkụ, George HW Bush, katọrọ ihe ngosi ahụ..

N'ihi ihe ngosi Scott na-egosi na njikọ na Texas v. Johnson, United States Congress ihe ime ka ọkọlọtọ bụrụ nke iwu na-akwadoghị na 1989 site na Iwu Nchedo Ọkọlọtọ .  [1] Scott bụ otu n'ime mmadụ ejidere maka ịgba ọkọlọtọ na steepụ nke United States Capitol na megide iwu.  N'ikpeazụ, a kpọgara ndị nwụchiri ndị ahụ n'iikpe Kasị Elu na United States v. Eichman, na Ndị nwe ikpe Kasị Elu ezi na-ele Scott na ndị ọzọ na-eme eme na iwu etiti na-achịkwa ọkọlọtọ bụ nke na-  akwadoghị [2]

Ọrụ na nso nso a[dezie | dezie ebe o si]

N'ịzaghachi nke ndị America America na-ejighi ngwa agha Alton Sterling na Philando Castile n'aka ndị uwe ojii, Scott kere ọkọlọtọ, na-agụ "Ndị uwe ojii kpara otu nwoke ụnyaahụ", nke ewepụtara na akara abụọ dị iche iche.  , otu na 2015 na nke Ndị ọzọ 2017. [1] Ọ bụ ọkọlọtọ nke National Association for the Advancement of Colored People (NAACP) si n'ebe bụ ụlọ ọrụ mba ha dị na New York n'oge ahụ, na-  agụ "OTU nwoke ijidere ụnyaahụ".  Afọ 2016, ọkọlọtọ Scott na Jack Shainman Gallery na Manhattan [3] [4]

Scott bụ agwa na egwuregwu Talene Monahon nke afọ 2020 gbasara mmeghari ihe mere eme, Otu esi eburu Musket. [5]

Mweghachi nke nnupụisi ohu (2019)[dezie | dezie ebe o si]

N'ihe dị ka afọ 2014, Scott nkiri ime iwe iweghachite ọgba aghara 1811 German Coast na Louisiana.  [1] Nnupụisi ahụ bụ nnupụisi kasịnụ nke ndị a gbara ohu na ihe mere eme nke North America ma weere ọnọdụ n'ọgba ndị nke New Orleans .  [2] A haziri oru ngo a na eserese ya na akụrụngwa Antenna, nke na-abụ nka nka na agụmagụ ịgụ obodo New Orleans.  [3] N'ime ụbọchị abụọ na Nọvemba 2019, Scott na ndị otu ibe mesoo nnupụisi ahụ, na usoro nke onye Ghana-British omenkà John Akomfrah na Black cinematographer Bradford Young, [4] mere ka ọrụ ahụ n'otu oge pụta ìhè.  site na posts na mgbasa ozi mgbasa ozi, na-akpali ya.  n'ofè "a singular iconic tableau ma ọ bụ nnukwu folda ... site accretion nke multiple oyiyi nke otu omume, kere na-ekesa" mkpokọta.  [5] Kama ịmụ n'ókè na nnupụisi ahụ site n'aka ndị agha, ndị na-emeghachi omume kama na-aga n'ihu na New Orleans;  maka onye na-agụ akwụkwọ na onye na-ede uri Kristina Kay Robinson, nke a repere na, "Ezere ihe gbasara otu esi agba mgba na ike ike nke nnupụisi ahụ kpamkpam, n'ihi na e ji 'ememme omenala' , n'ihi na e ji 'ememme omenala' ndidi ya na  Kongo Square. [6]

Mgbagha nnupụisi nke ohu nwere ihe karịrị nrụgharị ahụ n'onwe ya, kama a ga-aghọta ya dị ka ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nke na-adịte aka nke gụnyere inye ego, iwepụta ndị na-eso ụzọ, na-arụkọ ọrụ na New Orleans na-abaghị uru, na-ahazi okirikiri ịkwa akwa iji mepụta uwe na ihe eji eme ihe, gụnyere. ndị na-eme nchọpụta iji dokwuo anya nkọwa akụkọ ihe mere eme, nweta ikike ihe omume, na ikwurịta ọrụ na forums ọha. [7] [8] "Obi nke oru ngo a, "Scott kọwara, embodies akụkọ ihe mere eme nke "nguzobe nke na e kere ndị agha nke ohu," n'ihi na nke a ịkparịta ụka n'Ịntanet na atụmatụ maka reenactment, Scott kọwara, e bu n'obi na-eme "site n'okwu ọnụ, mirroring Ọdịdị nke otú a ga-esi chịkọta nnupụisi ohu.” [9]

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

  • Ụlọ ihe ngosi nka nke Brooklyn [10]
  • MCA San Diego
  • Ụlọ ihe ngosi nka nke Whitney nke American Art [11]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

Scott bụ onye mmeri Rome 2023/2024, [1] Guggenheim Fellow, [2] na onye otu ndị nka United States 2020. [12]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Dubin (October 18, 2013). Arresting Images: Impolitic Art and Uncivil Actions. Routledge. ISBN 978-1-135-21460-9. 
  2. Cohen (25 July 2018). It's Legal to Burn the American Flag. This Artist Helped Make It A Form of Free Speech.. Artsy. Retrieved on 11 June 2020.
  3. Rogers. "Does This Flag Make You Flinch?", The New York Times, July 14, 2016.
  4. Brooks. "Flag Reading 'A Man Was Lynched By Police Yesterday' Rises In New York", The Huffington Post, July 8, 2016.
  5. Soloski. "'How to Load a Musket' Review: A Play About Re-enactors Gets Real", New York Times, 16 January 2020. Retrieved on 20 January 2020.
  6. Robinson (February 18, 2020). Letter from New Orleans: Down River Road. Burnaway.
  7. Anagnost (2021). "Dread Scott’s Slave Rebellion Reenactment: Site, Time, Embodiment". revue d'art canadienne/Canadian Art Review 46: 59–74. DOI:10.7202/1085421ar. 
  8. Johnson (Summer 2019). "Slavery, Tourism, and Memory in New Orleans’s ‘Plantation Country". Africa Today 65 (4): 117. 
  9. Orr (2018). "Radical View of Freedom: An Interview with Dread Scott". Journal of American Studies 52 (4): 925. 
  10. Dread Scott. Brooklyn Museum.
  11. Dread Scott, 1965- (en). Whitney Museum. Retrieved on 2018-05-01.
  12. Dread Scott. United States Artists. United States Artists. Retrieved on 19 September 2021.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Official website
  • Appearances on C-SPAN