Egwu Scott
Ụjọ Scott
| |||
---|---|---|---|
</img> | |||
Amụrụ | 1965 (afọ – ) </br> | ||
Ọrụ ama ama | Kedu ụzọ ziri ezi iji gosipụta ọkọlọtọ US | ||
Ihe nrite | 2021 Guggenheim Fellowship, 2020 United States Artists Fellowship | Weebụsaịtị | www.dreadscott.net |
Scott Tyler (akpa 1965), onye ama ama dị ka Dread Scott, bụ onye omenkà America nke ọrụ ya, na-ekere eke òkè na okike, na-eke anya na ọrịa nke ndị America America na United States ugbu a. Isi ọrụ mbụ ya, Gịnị Bụ Ụzọ Ekwesị iji bọtịnụ ọkọlọtọ US (1989), [1] nọ n'etiti nchọpụta gbasara ma mpempe akwụkwọ ya mere ka ọ mba ọkọlọtọ America . Scott ga-emesị bụrụ otu n'ime ndị na-azara ọnụ na United States v. Eichman, ikpe ikpe Kasị Elu nke e mechara na iwu etiti na-amachibido mmetọ ọkọlọtọ bụ ihe na-akwadoghị
Ndụ mmalite na Art Institute of Chicago[dezie | dezie ebe o si]
[1]A "na-na-enye ụlọ" mana ọ na-enye onye njem mgbe nna Scott dara ọrịa na ihe ike na-arụ ọrụ . [1] [2] Ruo afọ iri na abụọ, Scott gara ụlọ akwụkwọ Latin nke elu, ebe ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ na-ebute mkparị amị
Scott gara akwụkwọ nke akwụkwọ nke Art Institute of Chicago . O mechara kwaga New York City ka ọ ọrụ nka ya. [1] Aha a nakweere, "Ụjọ", nwere ọtụtụ ihe ihe ọkà: akwụkwọ ya na aha mbụ ya, ọ kpapụrụ Dred Scott, ohu ojii bụ onye na-achọ ihe ịga nke ọma maka akwụkwọ onwe ya n'oge 1850, e jidere ya na efu; bụ ihe ntugharị aka na onye nke ndị Rastafarian; ma nsogbu nke echicheta "egwu" n'etiti ndị ọzọ. [1]
Na 1989, mgbe ọ na-aga Art Institute, Scott ụzọ ụzọ bụ ụzọ ndị Ekwesị iji gosi ọkọlọtọ US, ọrụ aka nke mbụ ndị na-ekiri ya ka ha dee okwu na akwụkwọ, nke a na-akpa na podium nke guzoro. n'otu njedebe nke ọkọlọtọ America na ya. ala. Ụbọchị ahụ bụ kọlọji, bụ nke nwere igbe ozu ndị e kpuchiri ọkọlọtọ na ụmụ akwụkwọ South Korea na-agba ọkọlọtọ America ọkụ, na ọkọlọtọ America e debere n'okpuru akwụkwọta ahụ e kwuru n'elu. O yiri ka a gwara na-eso ya ka ha zọ ụkwụ ụkwụ n'ọkọlọtọ ka ha hapụ ozi, ọ bụ na ọ ga-ekwe omume ikpughe ọkọlọtọ ahụ aka site n'itinye akwụkwọ ahụ n'ụdị. [1] Ihe ngwere ahụ kpalitere ìhè siri ike: ọtụtụ ndị mgba ọkụ, George HW Bush, katọrọ ihe ngosi ahụ..
N'ihi ihe ngosi Scott na-egosi na njikọ na Texas v. Johnson, United States Congress ihe ime ka ọkọlọtọ bụrụ nke iwu na-akwadoghị na 1989 site na Iwu Nchedo Ọkọlọtọ . [1] Scott bụ otu n'ime mmadụ ejidere maka ịgba ọkọlọtọ na steepụ nke United States Capitol na megide iwu. N'ikpeazụ, a kpọgara ndị nwụchiri ndị ahụ n'iikpe Kasị Elu na United States v. Eichman, na Ndị nwe ikpe Kasị Elu ezi na-ele Scott na ndị ọzọ na-eme eme na iwu etiti na-achịkwa ọkọlọtọ bụ nke na- akwadoghị [2]
Ọrụ na nso nso a[dezie | dezie ebe o si]
N'ịzaghachi nke ndị America America na-ejighi ngwa agha Alton Sterling na Philando Castile n'aka ndị uwe ojii, Scott kere ọkọlọtọ, na-agụ "Ndị uwe ojii kpara otu nwoke ụnyaahụ", nke ewepụtara na akara abụọ dị iche iche. , otu na 2015 na nke Ndị ọzọ 2017. [1] Ọ bụ ọkọlọtọ nke National Association for the Advancement of Colored People (NAACP) si n'ebe bụ ụlọ ọrụ mba ha dị na New York n'oge ahụ, na- agụ "OTU nwoke ijidere ụnyaahụ". Afọ 2016, ọkọlọtọ Scott na Jack Shainman Gallery na Manhattan [3] [4]
Scott bụ agwa na egwuregwu Talene Monahon nke afọ 2020 gbasara mmeghari ihe mere eme, Otu esi eburu Musket. [5]
Mweghachi nke nnupụisi ohu (2019)[dezie | dezie ebe o si]
N'ihe dị ka afọ 2014, Scott nkiri ime iwe iweghachite ọgba aghara 1811 German Coast na Louisiana. [1] Nnupụisi ahụ bụ nnupụisi kasịnụ nke ndị a gbara ohu na ihe mere eme nke North America ma weere ọnọdụ n'ọgba ndị nke New Orleans . [2] A haziri oru ngo a na eserese ya na akụrụngwa Antenna, nke na-abụ nka nka na agụmagụ ịgụ obodo New Orleans. [3] N'ime ụbọchị abụọ na Nọvemba 2019, Scott na ndị otu ibe mesoo nnupụisi ahụ, na usoro nke onye Ghana-British omenkà John Akomfrah na Black cinematographer Bradford Young, [4] mere ka ọrụ ahụ n'otu oge pụta ìhè. site na posts na mgbasa ozi mgbasa ozi, na-akpali ya. n'ofè "a singular iconic tableau ma ọ bụ nnukwu folda ... site accretion nke multiple oyiyi nke otu omume, kere na-ekesa" mkpokọta. [5] Kama ịmụ n'ókè na nnupụisi ahụ site n'aka ndị agha, ndị na-emeghachi omume kama na-aga n'ihu na New Orleans; maka onye na-agụ akwụkwọ na onye na-ede uri Kristina Kay Robinson, nke a repere na, "Ezere ihe gbasara otu esi agba mgba na ike ike nke nnupụisi ahụ kpamkpam, n'ihi na e ji 'ememme omenala' , n'ihi na e ji 'ememme omenala' ndidi ya na Kongo Square. [6]
Mgbagha nnupụisi nke ohu nwere ihe karịrị nrụgharị ahụ n'onwe ya, kama a ga-aghọta ya dị ka ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nke na-adịte aka nke gụnyere inye ego, iwepụta ndị na-eso ụzọ, na-arụkọ ọrụ na New Orleans na-abaghị uru, na-ahazi okirikiri ịkwa akwa iji mepụta uwe na ihe eji eme ihe, gụnyere. ndị na-eme nchọpụta iji dokwuo anya nkọwa akụkọ ihe mere eme, nweta ikike ihe omume, na ikwurịta ọrụ na forums ọha. [7] [8] "Obi nke oru ngo a, "Scott kọwara, embodies akụkọ ihe mere eme nke "nguzobe nke na e kere ndị agha nke ohu," n'ihi na nke a ịkparịta ụka n'Ịntanet na atụmatụ maka reenactment, Scott kọwara, e bu n'obi na-eme "site n'okwu ọnụ, mirroring Ọdịdị nke otú a ga-esi chịkọta nnupụisi ohu.” [9]
Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]
- Ụlọ ihe ngosi nka nke Brooklyn [10]
- MCA San Diego
- Ụlọ ihe ngosi nka nke Whitney nke American Art [11]
Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]
Scott bụ onye mmeri Rome 2023/2024, [1] Guggenheim Fellow, [2] na onye otu ndị nka United States 2020. [12]
Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]
- ↑ 1.0 1.1 Dubin (October 18, 2013). Arresting Images: Impolitic Art and Uncivil Actions. Routledge. ISBN 978-1-135-21460-9.
- ↑ Cohen (25 July 2018). It's Legal to Burn the American Flag. This Artist Helped Make It A Form of Free Speech.. Artsy. Retrieved on 11 June 2020.
- ↑ Rogers. "Does This Flag Make You Flinch?", The New York Times, July 14, 2016.
- ↑ Brooks. "Flag Reading 'A Man Was Lynched By Police Yesterday' Rises In New York", The Huffington Post, July 8, 2016.
- ↑ Soloski. "'How to Load a Musket' Review: A Play About Re-enactors Gets Real", New York Times, 16 January 2020. Retrieved on 20 January 2020.
- ↑ Robinson (February 18, 2020). Letter from New Orleans: Down River Road. Burnaway.
- ↑ Anagnost (2021). "Dread Scott’s Slave Rebellion Reenactment: Site, Time, Embodiment". revue d'art canadienne/Canadian Art Review 46: 59–74. DOI:10.7202/1085421ar.
- ↑ Johnson (Summer 2019). "Slavery, Tourism, and Memory in New Orleans’s ‘Plantation Country". Africa Today 65 (4): 117.
- ↑ Orr (2018). "Radical View of Freedom: An Interview with Dread Scott". Journal of American Studies 52 (4): 925.
- ↑ Dread Scott. Brooklyn Museum.
- ↑ Dread Scott, 1965- (en). Whitney Museum. Retrieved on 2018-05-01.
- ↑ Dread Scott. United States Artists. United States Artists. Retrieved on 19 September 2021.
Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]
- Official website
- Appearances on C-SPAN