Ekei Essien Oku

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ekei Essien Oku

Ekei Essien Oku (22 Jenụwarị 1924 - 16 Ọktoba 2004) bụ onye Naijiria na-ahụ maka ọbá akwụkwọ, ọkọ akụkọ ihe mere eme, na onye edemede. Ọ bụ otu n'ime ndị na-ahụ maka ọbá akwụkwọ mbụ na Naijiria na nwanyị mbụ ịbụ onye isi ọbá akwụkwọ na Naijeria. O bipụtara nchọpụta ya banyere akụkọ ihe mere eme nke Naijiria dabere na akụkọ nke ndị ozi ala ọzọ na-etinye ụbọchị na mmalite nke obodo na narị afọ nke 17.[1]

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Oku na Calabar na Jenụwarị 1924. Ọ gụrụ akwụkwọ na Naijiria, gụnyere Queen's College, Lagos.[2] O buru ụzọ rụọ ọrụ dị ka onye nkuzi tupu ọ gaa rụọ ọrụ dị hi onye na-ahụ maka ọbá akwụkwọ ma zigara ya London ịmụ ihe na North Western Polytechnic (nke bụzi akụkụ nke Mahadum nke North London).[3] Ọ laghachiri Naịjirịa ebe ọ ghọrọ nwanyị mbụ si Naịjirị ịghọ onye na-ahụ maka ọbá akwụkwọ na 1953. Nke a bụ naanị afọ abụọ mgbe nwoke mbụ, Kalu Chima Okorie, gasịrị na 1951.[4] Ọ bụ nwanyị mbụ na-elekọta ọbá akwụkwọ na Naijiria na 1964. Ọ nọkwa n'ọkwa ahụ na Calabar na Lagos.[3][5]

Oku mere nchọpụta ma dee, "Ndị Eze na Ndị Isi nke Old Calabar (1785-1925) ". E bipụtara akwụkwọ ahụ na 1989.[6] Ọ mụrụ ihe ndekọ ndị ozi ala ọzọ weghaara gụnyere oge nnupụisi ohu ma kwenyere na ndị ohu ahụ kwadoro ndị nwe ha. Ọ bụ ezie na ndị ohu chọrọ nnwere onwe ozugbo e gburu ndị nwe ha, ha chọsiri ike ịchọta ikpe ziri ezi ma ọ bụ ịbọ ọbọ maka ndị gburu ndị nna ha ukwu.[3]

The British Broadcasting Corporation (BBC) depụtara Oku na 2000 na nyocha ọkara awa nke ndụ ya na ọrụ ya "African Perspective".[5] Ọ nwụrụ na 16 Ọktoba 2004, mgbe ọ dị afọ 80.[7]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Nyaknno Osso: Celebrating Lifetime Of Library Expedition – Independent Newspaper Nigeria. independent.ng. Retrieved on 2022-12-23.
  2. Udo (2017-02-20). OKU, Ekei Essien (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 2020-05-18.
  3. 3.0 3.1 3.2 Bellagamba (2013-05-13). African Voices on Slavery and the Slave Trade: Volume 1, The Sources (in en). Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-19470-9.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  4. Nigeria Pioneers. NigeriaRoute. Archived from the original on 2017-03-29. Retrieved on 17 May 2020.
  5. 5.0 5.1 African Perspective - Historian Ekei Essien Oku - BBC Sounds (en-GB). www.bbc.co.uk. Retrieved on 2020-05-18. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  6. Oku (1989). The Kings & Chiefs of Old Calabar (1785-1925) (in en). Glad Tidings Press. ISBN 978-978-30541-0-3. 
  7. Antera Duke, The Diary Of Antera Duke, An Eighteenth-century African Slave Trader