Ekele anyị

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Minna Salami
BornÀtụ:Birth year and age
NationalityNigerian Finnish
Alma materLund University; SOAS University of London
Known forJournalist
Notable work
Editor of MsAfropolitan.com

[1]Minna Salami ( 1978) bụ onye nta ndị Finnish nke Nigeria bụ onye ozi gbasara ihe gbasara anụmanụ Africa, nchọpụta ụmụ ngo Africa, na ụmụ anọ Naijiria site na blọgụ mmeri ya bụ MsAfropolitan, [1] nke o mpe ma na-  edezi nwanne 2010. Okwu ndị a kpuchiri na blọgụ bụ "site na ịlụ ụfọdụ otu njikọ ruo na ruo na mgba".  [2] E taka ịde blọgụ ọ na-edekwa ihe gbasara nsogbu mmadụ.  A na- anya ya na Global Educator Network nke Mahadum Duke, Africa Network na The Guardian Books Network nke The Guardian .  A na-agụ blọọgụ na ndị Salami na The Guardian, Al Jazeera na The Huffington Post .  Ọ bụ onye nnata ihe nrite mba. [2] [3] [4] [5]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

[1] [5]A anim Salami na Finland na 1978 [1] s how muchite na nna Nigeria na nne Finnish.  Ọ nọ na Naijiria n'ogeyeel ya tupu ọ gaa Sweden maka ikpe ka elu.  [2] Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Mahadum Lund, Sweden, jiri nzere bachelọ nke Arts (BA) na Sayensị ikesy, yana Mahadum London's School of Oriental and African Studies (SOAS) jiri nzere Master of Arts (MA).  Na 2016, o sonye na Hong Kong Baptist University International Writers' Workshop dị ka onye otu ibe.  Ọ mara nke ọma n'asụsụ ise ma biri na Nigeria, Sweden, Spain, New York na London.  Ọ As of 2014[update] </link></link> na-arụ ọrụ na London.

Na ngọngọ, mgbe nche ya, Salami akara ọrụ ya dị ka onye isi USB, na-emekọ akara na njikwa.  Ọ bụ ọrụ n'ọtụtụ mba.  Mgbe nke ahụ papa, ọ nkata ntọala blọgụ MsAfropolitan na 2010. Ọ na-ekwu maka okwu okwu Naijiria na ndị si mba ọzọ gbasara ihe gbasara ụmụ m.  N'otu oge ahụ, ruo afọ ruo otu 2012, ọ kwalitekwara MsAfropolitan Boutique, na Nkwado nke awụ iri ụmụ anụmanụ Africa 2010–2020.  Eji ejija dị n'Ịntanet a rere ọtụtụ ihe nketa nke Africa, nke anụmanụ ekiri Africa rụpụtara.  [1] [2] [3] N'ajụjụ ọnụ ya na "Magazin nke izu ụka," Salami na-ahụpụta ebumnobi ya hiwe blọọgụ Ms.Afropolitan, kwuru, sị: "Blọgụ nsogbu nsogbu Africa bụ ndị nwoke na-achị.  Edemede m zutere bụ ma ọ bụ akwụkwọ ọmụmụ ma ọ bụ ide ọmụmụ ifo.  site n'ịhụ na egbochi ekiri site n'ụdị Africa."  [3] Ọ bụ onye nyere aka na 2019 anthology New Daughters of Africa, nke Margaret Busby deziri [6]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

[5]Salami bụ onye natara ọtụtụ nri nri dị ka "ndị na-eme iwu Africa 40 n'okpuru afọ 40" nke Applause Africa.  Akpọrọ aha otu n'ime "50 Remarkable Women Connected" site na Nokia, otu n'ime "ụmụ 100 kacha nwee ike na Nigeria" site na YNaija, na otu n'ime "Top 100 Most Influential Black People on Digital/  Social Media" saịtị n'aka Eelan Media.  Ọ natakwara ihe nrite "Ọpụrụiche Mmeri na Media" na 2013, nke bụ ihe nrite Africa Diaspora Award, na ihe nrite Women 4 Africa 2013 "Blogger of the Year".  Magazin RED depụtara ya dị ka "Blogger nke Afọ" maka 2012. [1]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Michael McEachrane (24 April 2014). Afro-Nordic Landscapes: Equality and Race in Northern Europe. Routledge, 257–. ISBN 978-1-317-68525-8. 
  2. Minna Salami. Nigerians Talk. Archived from the original on 17 April 2016. Retrieved on 4 April 2016.
  3. Salami (21 July 2014). Where are the women in African non-fiction?. Retrieved on 4 April 2016.
  4. "Minna Salami", Huffingtonpost. Retrieved on 4 April 2016.
  5. 5.0 5.1 5.2 Bio. msafropolitan.com (June 2011). Retrieved on 4 April 2016.
  6. Hayden. "New Daughters of Africa review: vast and nuanced collection", Irish Times, 16 March 2019.