Elizabeth Dawes

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Elizabeth Dawes
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịUnited Kingdom of Great Britain and Ireland, Obodoézè Nà Ofú Dezie
obodo maka egwuregwuObodoézè Nà Ofú Dezie
Aha enyereElizabeth Dezie
aha ezinụlọ yaDawes Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya7 Novemba 1864 Dezie
Ebe ọmụmụSurbiton Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya19 Ọgọọst 1954 Dezie
Ebe ọ nwụrụWeybridge Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBritish English, Attic Greek Dezie
Ọrụ ọ na-arụscholar, classical scholar Dezie
onye were ọrụBryn Mawr College Dezie
ebe agụmakwụkwọGirton College, University of London Dezie

  [1]Elizabeth Anna Sophia Dawes (1864-1954) bụ onye ọkà mmụta oge ochie nke Britain na narị afọ nke 19 na nwanyị mbụ natara nzere DLitt na Mahadum London .

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

mụrụ Elizabeth na 7 Nọvemba 1864 na Surbiton, England. Na ọnụ ọgụgụ mmadụ nke afọ 1881, mgbe ọ dị afọ iri na isii, edepụtara ya dị ka "onye ọkà mmụta". [2][1]'oge a, ezinụlọ ahụ, nke nna ya bụ Revd John Samuel, nne ya bụ Anna Sophia Elizabeth (ma ọ bụ a na-akpọ Elizabeth Anna Sophia, dị ka Oxford Dictionary of National Biography si kwuo) [3] na ụmụ asatọ, bi na Newton House na Maple Road na Surbiton.

Nwanne [4] nwanyị nke okenye Mary Clara Dawes bụkwa onye ọkà mmụta, na nwanyị mbụ natara Masters na Arts.Mary Clara Dawes gafere ule agụmakwụkwọ na Jenụwarị 1879 wee bụrụ onye nke anọ na ndepụta nke masters nke nka maka Mahadum London na Julaị 1884.[5][6][7]

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Dawes nọrọ otu afọ Bedford College, London tupu ọ banye akwụkwọ dị ka Scholar na Girton College, Mahadum Cambridge. O nwetara akara dị mma na Classical Tripos mana, dị ka iwu dị n'oge ahụ, enweghị ike gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Cambridge na nzere. Ezigbo nsonaazụ [8] dị ịrịba ama n'ihi na ụmụ agbọghọ na-enwetakarị agụmakwụkwọ dị ala karịa ụmụ nwoke ibe ha, nke a na-asụgharịkarị na akara dị ala na Tripos.

[9] mechara nweta BA na Mahadum nke London, yana ịbụ nwanyị mbụ natara DLitt na Mahadim nke London, na 1895. Isi okwu nke edemede ya bụ The Pronunciation of Greek with Suggestions for a Reform in Teaching that Language, na-egosi mmasị n'oge na-adịghị anya na mgbanwe agụmakwụkwọ nke ga-anọgide n'ọrụ ya dị ka onye isi ụlọ akwụkwọ ụmụ nwanyị.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'adịghị ka ọtụtụ ụmụ nwanyị nke Oge Victorian, Dawes nwere ọrụ. [10] mgbakwunye na prọfesọ e nwere na Bryn Mawr College na US n'oge afọ agụmakwụkwọ 1886-87, mgbe ọ dị naanị afọ 22, ọ bụ onyeisi ụlọ akwụkwọ na Surrey ya na nwanne ya nwanyị Mary. [11]'afọ 1928, ọ sụgharịrị Alexiad nke Anna Comnena site na Grik gaa na Bekee. [1] [12] ka na-ebipụta ọrụ ahụ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ 90 ka e mesịrị.

Ndụ e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

Dawes nwụrụ na Weybridge na 19 Ọgọstụ 1954.[13]

Akwụkwọ ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

 

  • Nkwupụta nke Grik na aro maka mgbanwe na nkuzi asụsụ ahụ (1889)
  • Okwu Latin oge ochie maka ụlọ akwụkwọ na kọleji (1890)
  • Attic Greek okwu maka ụlọ akwụkwọ na kọleji (1890)
  • Nkwupụta nke ndị Gris aspirates (1894)

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 (29 May 1895) "Small Talk". The Sketch X. Retrieved on 2023-09-02.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Sketch" defined multiple times with different content
  2. Dawes. UK Census Records. Ancestry.co.uk.
  3. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named ODNB
  4. Assinder (2012). Greece in British Women's Writing, 1866-1915 (PhD dissertation). 
  5. Faithfull (1884). Three Visits to America. New York: Fowler & Wells Co., Publishers. 
  6. "Ladies in the London University", The Illustrated London News, July 5, 1884, p. 81. Retrieved on 20 June 2020.
  7. "The First Lady Master of Arts", Bow bells : a magazine of general literature and art for family reading, October 23, 1884, p. 420.
  8. Breay (1999). "Women and the Classical Tripos 1869 – 1914", in Stray: Classics in 19th and 20th Century Cambridge: Curriculum, Culture and Community. Cambridge: Cambridge Philological Society. 
  9. Murray. "University Intelligence", The Englishwoman's Review of Social and Industrial Questions, 1895. Retrieved on 20 June 2020.
  10. Whitaker (1914). An Almanack for the Year of Our Lord 1914. Whitaker's Almanack. Retrieved on 2023-09-02. 
  11. Dawes (1928). The Alexiad of the Princess Anna Comnena : being the history of the reign of her father, Alexius I, Emperor of the Romans, 1081-1118 A.D.. London: Kegan Paul. 
  12. Comnena (2015). The Alexiad. Masterworks Classics. ISBN 978-1-6273-0130-5. 
  13. "Death of Dr. Elizabeth Dawes", Surrey Advertiser, 1954-08-28, p. 8. Retrieved on 2023-09-02.