Elizabeth Orr

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Elizabeth Welch Orr CNZM (29 Ọktoba 1929 - 22 Eprel 2021, née Entrican) bụ onye nkuzi New Zealand na onye bụbu Chancellor nke Mahadum Victoria nke Wellington.  Orr bụkwa onye ndu otu ndị ọrụ na onye na-akwado maka ịha nhata ụgwọ..[1]

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

.[2] Orr bụ ada onye injinia obodo na onye nchịkwa oke ọhịa Pat Entrican.  Ọ gara Samuel Marsden Collegiate n'etiti 1936 na 1942, na Nga Tawa Diocesan n'etiti 1944 na 1946.[2]  Orr gụchara nzere bachelọ nke Arts na Bekee na French na Mahadum Victoria nke Wellington na 1951. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na Master Master's in English na First Class Honors na 1954, [3] ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ na Mahadum n'ime ngalaba Bekee dị ka onye nkuzi abụọ.  na onye nkuzi..[3][4]

Ọrụ nchịkwa nke mahadum[dezie | dezie ebe o si]

.[5] N'agbata 1967 - 1980 Orr bụ nwanyị mbụ jere ozi dị ka onye odeakwụkwọ ukwu nke otu ndị nkuzi mahadum.[5]  Orr ghọrọ onye otu Victoria University of Wellington Council na 1986, wee gaa n'ihu na-aghọ Pro-Chancellor na 1990. N'etiti 1991 na 1995 ọ rụrụ ọrụ dị ka Chancellor University - nwanyị mbụ mere ya..[4]

Ọrụ nha nhata[dezie | dezie ebe o si]

.[6] Orr nyere aka na nguzobe nke National Advisory Council for Employment of Women, ebe ọ jere ozi dị ka oche n'etiti 1971 na 1979, na-akwado maka Equal Pay Act na 1972.[6]  Orr bụ onye otu ụlọ ikpe nha nhata, na n'etiti 1975 na 1978 ọ jere ozi na kọmitii ịkwụ ụgwọ nha nhata.  Na mgbakwunye, Orr nyere aka na arụmụka iwu maka ụgwọ nha nhata 2014 Terranova Homes & Care Limited v Service and Food Workers Union Nga Ringa Tota Incorporated..[7]

Mgbe ndụ e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

[8][9].[4] Orr lụrụ odeakwụkwọ maka ikpe ziri ezi na onye otu ụlọ ikpe Waitangi Gordon Orr.[8]  na 1997 Elizabeth Orr ghọrọ onye mmekọ nke New Zealand Order of Merit, maka ọrụ agụmakwụkwọ na obodo.[9]  N'otu afọ ahụ, Mahadum Victoria nke Wellington Council mekwara ya Dọkịta nke akwụkwọ nsọ.[4]  Orr nwere echiche nchekwa maka nchekwa nke ụmụ anụmanụ na New Zealand [10] na 2017 o bipụtara akụkọ ihe mere eme nke New Zealand Forest Service, gụnyere ịkọwapụta ọrụ nna ya dị ka onye isi nke oke ọhịa n'etiti 1939 na 1961..[10][4]

Orr nwụrụ na Wellington na 22 onwa Eprel na afo 2021 ọdị afọ 91.[11]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Equal Opportunities Tribunal", New Zealand Gazette.
  2. Orr (2020). Pay Packets & Stone Walls: A Memoir of Women's Causes and Love of the Land. Steel Roberts. 
  3. NZ University Graduates 1870-1961. Shadows of Time. Archived from the original on 2010-03-04.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 In Memoriam: Elizabeth Welch Orr, CNZM. Victoria University of Wellington (28 April 2021). Archived from the original on 2021-05-04. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  5. Tarling (2000). Professionals and Unionists: A history of the Association of University Staff 1923-1998. Wellington: Association of University Staff. 
  6. Book Review: Pay Packets and Stone Walls. PSA. Archived from the original on 2020-09-30.
  7. Elizabeth Orr. Coalition for Equal Value, Equal Pay. Archived from the original on 2016-01-21.
  8. Haxton. "Women's causes important part of Elizabeth Orr's memoir", Kapiti News, 9 June 2020.
  9. New Year Honours List 1997. Department of Prime Minister and the Cabinet. Archived from the original on 2018-01-16.
  10. Keeping New Zealand green : our forests - and their future. Te Waharoa. Archived from the original on 2021-05-04.
  11. Orr, Elizabeth Welch: CNZM. The Dominion Post. Retrieved on 2021-05-06.