Jump to content

Elsa Núñez

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Elsa Núñez (akpa 1943) bụ onye na-ese ihe osise Dominican nke ọrụ ya ofufe afọ 50. [1] [2] [3] Elsa bụ ada Mercedes Castillo de Núñez na Ramón Antonio Núñez.  Nne ya bụ onye ụlọ ụlọ akwụkwọ, nna ya na-ejekwa ozi dị ka oga ndị agha Dominican.  Nne na nna Elsa nwere ụmụ iri na abụọ ma ngosipụta ha n'ebe ndị na-akpachi anya n'oge dị aka ike Rafael Trujillo . [1]

N'ime afá ọ na mahadum, ebe ọ akwụkwọ akwụkwọ nkà ihe, Nuñez sonyeere ndị soja ndị na-eduzi ụmụ mgbe, n'oge akwụkwọ agha, gburugburu e gburu nwanne ya nwoke.  Ọrụ Nuñez na-agba ọsọ nke ụdị nka nka, site na URL ruo abstraction, mana isiokwu ndị dị n'okpuru na- akara na-adịgide adịgide.  Mgbe ụfọdụ Nuñez na- akara ndị n' akara, n'ebe ọnọdụ nke ndị ọrụ na-arụ kwa ụbọchị na Dominican Republic ma ọ bụ na- idi ụmụ ndị àmà ndị aka ike Trujillo.  Onye na-ese ihe acrylic na-ahụkwa anya n'ụdị ụmụ na echiche ime ha na-agbagwoju anya, dị ka Christina Noriega si kwuo. [2]

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Núñez akwụkwọ akwụkwọ na Colegio María Auxiliadora, nke ndị nọn Salesian na-edu, [1] na na 1955, MRI ree Salesia gbara nna Núñez ume ka o debanye aha ya na Escuela Nacional de Bellas Artes.  Onyinye nka Núñez nwakwara onye isi ụlọ akwụkwọ ahụ na onye na-ese ihe a ma ama Gilberto Hernández Ortega (1924–1979) idebanye aha Elsa na-eto eto na njikọ.

[1]Núñez akwụkwọ akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ ndekọ na 1961 na Instituto de señoritas Salomé Ureña .  Ọ nka nka na National School of Fine Arts, akwụkwọ akwụkwọ na 1962 dị ka onye nkuzi nkuzi.  Ọ gara Universidad Autónoma de Santo Domingo, ebe ọ gụchara akara ugo ojiji na Philosophy .

Na 1970, ọ kwagara mba ofesi na Madrid, Spain, ebe ọ akwụkwọ akwụkwọ akwụkwọ na Real Academia de Bellas Artes de San Fernando na Madrid .

Ihe ngosi solo mbụ nke Núñez pụtara na 1963 wee nata otuto dị ụtọ site n'aka ndị nkatọ obodo. N'otu afọ ahụ, ọ sonyeere Grupo Los Tres (1963-1965) ya na ndị na-ese ihe Cándido Bidó (1938-2011) na Lepe (Leopoldo Pérez, 1937), mkpokọta na-asọpụrụ Grupo Los Cuatro, bụ nke emebere ọtụtụ afọ gara aga site na. Ndị nkuzi ya Colson, Gausachs, Hernández Ortega, na Clara Ledesma (1924–1999). [1] "Ọrụ mbụ ya malitere n'ime afọ iri mbụ nke ọrụ ọkachamara ya bụ isiokwu ndị dị ike nke na-akpalite ọnọdụ mmadụ, ọdịdị nke ịbụ, adịghị ike nke ndụ, ọnwụ, ọdịiche dị n'etiti ọha mmadụ, ịda ogbenye, obi nkoropụ, iji ike eme ihe, na echiche ọjọọ nke. ọgbọ ya." [1]

Mgbe ọ na-ebi na Madrid maka iwe akwụkwọ postgraduate ya n'oge 1970, ọ kpụrụ maka onye na-ese foto Cristina García Rodero ma zute di ya, onye na-ese ihe nkiri Dominican, onye na-eme ihe nkiri na onye na  -ese ihe nkiri, Angel Haché .  [1] Ha nkiri na 1973

Núñez mmemme na ụzọ na National School of Fine Arts, Colegio Dominicano de la Salle, la Universidad APEC.  Ya na di ya, Angel Haché, ọ na-eduzi Ndị Ozi Ọrụ Ịmepụta oge na Casa de Teatro, Museo de Arte Moderno y Muse de las Casas Reales.  N'afọ 1979, UNESCO nyere akwụkwọ akwụkwọ ya na di ya ka ọ gaa na ụlọ ọrụ mmepụta ihe na Spen na France, ka ha usoro mmemme omenala na-emetụta na mba ndị ahụ.  "Ahụmahụ ya n'ime afọ 1970 na-arụ na ọrụ ya site na nke agba ọcha, mgbata ojii, nlebara anya dị ukwuu na mbara ala, akwụkwọ egwu egwu, osisi na anụ kara, na ndị na-ese ihe na-  echetara ndị Romantics [1]

N'ime 1980s, ọrụ Elsa-ahụ "ba mụrụ chromatic ya na-emesi ike na ndò nke agba agwa na ụwa, yana textures nke na-agbanwe n'etiti eziokwu na abstraction."  [1] Ụbọchị nke abụọ na ' Homenaje a Vivaldi' (1980), 'Paisajes y figuras' (1984), ' Canto a la primavera' (1984), ' Mi tierra desde su centro' (1985), na' Exaltación de  la mariposa' (1987). [1]

Núñez akwụkwọ akwụkwọ Mutanville nke Dominican odee Arturo Rodríguez Fernández (1948–2010) na 1980 na uri uri Viacrucis site n'aka Dominican bard Máximo Avilés Blonda (1931–1988) na 1983.

N'ime 1990s, Núñez gbasiri ike "nyocha ya nke ala dị ka nne na-azụ nwa, ọhọre na- karin na ihe na agba, na-amụba ihe maka nke ọrụ ya."  [1] Ọ bụ onye nyere aka na ' Homenaje a las Hermanas Mirabal' (1997), ọrụ nka nsogbu na-ese na obelisk dị n'okporo ụzọ dị n'ụdị oke osimiri n'ụdị oke osimiri nke obodo Santo Domingo.

Site na 1996-1998, Nunez jere ozi dị ka onye isi oche nke Colegio Dominican de Artistas Plásticos (CODAP). [1]

María Elena Ditrén, Director Museum of Modern Art, ndị ọrụ Elsa Nuñez dị ka agha ọgba aghara '60s, nke e ji egwu, ajụjụ na ajụjụ nke aka ike Trujillo na Mgbanwe nke akwụkwọ 1965 mara.</link>[ a chọrọ nkọwa ]

Ihe nrite na nnabata[dezie | dezie ebe o si]

Medalla al Mérito del Ministerio de la Mujer, 1996 [1]

Núñez nwetara Premio a la Excelencia Profesional nke onye isi ala Dominican Republic nyere, 2000 [1]

Ihe ngosi solo kacha mma na ebe ngosi nka ma ọ bụ ebe ọdịbendị, Dominican Association of Art Critics (ADCA/AICA), 2012 [1]

Na 2012, Ministry of Culture and the Museum of Modern Art na Santo Domingo, kwanyere Elsa Núñez ugwu na ihe ngosi ike nke aha ya bụ "Elsa Nuñez 1962 Retrospective 2012", bụ nke 130 na-ese foto na-agbasa ọrụ ya. [3]

Premio Nacional de Artes Plásticas sitere na Ministerio de la Cultura, 2014 [1]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.00 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 1.06 1.07 1.08 1.09 1.10 Guerrero Villalona (2016). in Knight: Dictionary of Caribbean and Afro–Latin American Biography. Schomburg Center for Research on Black Culture: Oxford University Press. ISBN 9780199935796.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  2. Noriega (November 16, 2017). Dominican Art History: 10 Trailblazing Female Artists You Should Know. Remezcla. Retrieved on September 22, 2018.
  3. "Elsa Núñez con exposición en retrospectiva", El Caribe, June 14, 2012. Retrieved on 30 March 2014. (in es)

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Official website