Gaa na ọdịnaya

Enrique Chagoya

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Enrique Chagoya
Born
Mexico City, Mexico
EducationNational Autonomous University of Mexico
Alma materSan Francisco Art Institute, University of California at Berkeley
EmployerStanford University
SpouseJeanine Kramer,[1]
Kara Maria[1]

Enrique Chagoya (amuru 1953) [1] bu onye America amuru na Mexico onye ese ihe, onye nbiputa na onye nkuzi.  ndepụta nke ihe ọrụ ya bụ omenala omenala.  Ọ na-ihe ihe onyonyo na-awụ akpata oyi n'ahụ, ihe nhụsianya na akara ngosi Mesoamerican iji kwupụta isi okwu ya n'ihe osise ya.  Chagoya na-ejedebe na Mahadum Stanford na ngalaba nke Art na Art History.  [2] [3] Ọ bi na San Francisco .

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Enrique Chagoya na Mexico City na 1953. [1] Nna ya, onye bụ onye ọrụ ụlọ akụ, bụkwa onye na-ese ihe.  ntọala a site n'oge ọ bụ nwata aka na ozi Chagoya n'ịchụso nka.  [2] Otu onye ọgwụgwọ Amerindia kpọre ya bụ onye ụdị ya aka njikọnyere ụmụ amaala obodo ya na ndị nchọpụta ntolite ha ugwu.  Ọ akwụkwọ akwụkwọ mgbasa na National Autonomous University of Mexico na Mexico City site na 1971 ruo 1974. [1] Dị ka nwa akwụkwọ, e fim ya ọrụ na-arụ ime obodo na-anya na usoro, ozi nke mere ka ngwaọrụ ya.  na ụkwụ ụgbọ na ụgbọ okporo ígwè sikwuo ike.  Mgbe ọ na-aga mmemme ime obodo ọ na-egosi onye ọka nyere nsogbu na eze America na-arụ ọrụ n'otu mmemme ahụ, Jeanine Kramer.. [1]

Na 1977, Chagoya na mbụ ya Jeanine Kramer gara McAllen, Texas .  [1] Na 1979, Chagoya kwagara United States na Berkeley, [1] ebe ọ bụ ọrụ dị ka onye na-ese ihe na onye na-ese ihe.  Na 1984, o akara akara akara BFA na San Francisco Art Institute ;  [2] na 1987 nzere MFA na Mahadum California na Berkeley . [2]

Ọriya onyunyo Dean's Award na Humanities na Mahadum Stanford na 1998. Na 2000, Chagoya ikpe nwa amaala nke United States .  [1] Dị ka nke 2016, ọ bụ onye prọfesọ oge niile na ngalaba Art na Art History na Mahadum Stanford . [3]

Ihe osise

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe osise ya na-ese okwu bụ "The Misadventures of the Romantic Cannibals", nke na-egosi ike, na agbara ndị ndu chi ndị ọzọ, n'alụ nke ọgụ ọgụ na-achị isi, bụ nke ihe ngosi ihe ngosi iri.  nke a na-akpọ "The Legend of Bud Shark and His Indelible Ink" nke a na-egosi na ụlọ ihe nka nke obodo na Loveland, Colorado.  [1] Otu ihe na-eji ụgbụgbọ mgbọ bibiri ahụ e sere na Loveland, otu n'ime akara 30 dị, na Ọktoba 6, 2010. Dị ka onye na-ese ihe si kwuo, ọrụ ahụ bụ akwụkwọ gbasara mmetọ akwụkwọ.  nke ikpe .  Nwanyị a ga-aga aha na October 15, 2010. [4] [5] Ihe ndị ọrụ ọzọ na-arụ ụka ụka "Ntuziaka Savage nke Enlightened to Economic Theory" (2009-10).  Ihe osise a na-ekiri nke onyonyo e gburu egbu, tụrụ na nko anụ, n'ebe a na-echetara egwuregwu anụ.  [1] Agha na nke a, ọrụ a na-agụnye ọnụ dị egwu na-alụ, otu na isi George Washington na nke ọzọ na isi nke Saddam Hussein, na-ezo aka n'Etiti Ebe Ọwụwa ihie ihie eziokwu  .  [2] A na-arụ ọrụ sitere n'ike ike nss codex n'akwụkwọ amate ejiri aka mee.  Iji iri anụ eme ihe bụ ihe na-awụ akpata oyi n'ahụ, ma dọta uche gaa n'ihe metụtara nsogbu na eze nke oge a dị ka ike aka n'ọdịnala na omume nke arụ na-eso ụzọ mkpa. [6] A mara ya nke ọma maka codes ya, nke na- ihi ihi ns o sitere na koodu Aztec / Mexica / Mayan omenala sitere na oge precolonial.  N'ime oge ọrụ ya, o jidela codeces 40 dị iche iche.  [1] Otu ihe atụ nke codes ya ngosi "El Popol Vuh de la Abuelita del Ahuizote" (The Community Book of King Ahuizote's Granny), nke e mere na 2021. Ọrụ a sitere na Popol Vuh , nke sitere na Mayan.  [2] Ihe atụ ọzọ nke ọrụ codex ya "The New Codex Ytrebil", emepụtara na 2023. Ụdị codex a sitere n'omenala Aztec, kpọmkwem site n'ekwe apụ nke 16 e kere n'okpuru ọchịchị nke ndị mmeri mmeri.. [6]

Ọrụ ya na-agụnye ndị ekiri askarta nke a na-ebe site na iji mgbagha na eji iji zie ozi ahụ.  Otu ọrụ nke na-ama nkwado nkwado ndị a bụ "Njide n'ókè nke akara" (2023).  Eserese a na-eji ụgbọ dị iche iche, dị ka glitch a na-ahụ anya, omenala pop, na ihe ndị na-adịghị ahụkebe nke ihe mere eme.  [1] Nnukwu ihe echiche ndụ Mayan na-achịkwa isi ihe nke ibe ahụ, na-eduga n'iche nke echiche site na omenala ụmụ amaala n'elu ụzọ.  Eserese a na-egosi ụmụ amaala America atọ, bụ ndị na-eme n'ike egosirọ agwa Donald Duck nke aṅụ.  O ran ka Donald Duck na-eje ozi dị ka ntụaka nye onye isi ala mbụ Donald Trump .  Ụmụ amaala ndị nọ n'ụka mmirika "Border Patrol".  Nke a bụ nke ntụgharị nke omenala nke Border Patrol na mbata na ike, wee fee eji eji. [6]

Ihe nrite

[dezie | dezie ebe o si]

Na 2021, abụ Chagoya onunu Guggenheim Foundation Fellowship . [7]

Na 2021, a banyere Chagoya na National Academy of Design, NYC. [8]

Ọ bụ onye nnata Tiffany Fellowship. [8]

Ihe ngosi

[dezie | dezie ebe o si]

Onye ọ bụla bụ Alienígeno na Florida Gulf Coast University Art Gallery, Fort Meyers, FL. Ihe ngosi Solo. [8]

Njide na oke asụsụ na Coulter Gallery, Ngalaba nka na akụkọ ihe mere eme, Mahadum Stanford, Stanford, CA. Ihe ngosi Solo. [8]

Anya na m: Ihe osise onwe site na 1900 ruo taa na Smithsonian National Portrait Gallery . Ihe ngosi otu. [8]

Njide na oke asụsụ na Triton Museum na Santa Clara, CA. Ihe ngosi Solo [8]

Mmehie asaa na-egbu egbu/Utopías Coloniales na Anglimh/Trimble Gallery na San Francisco, CA. Ihe ngosi Solo. [8]

(Re) Bipụta: Ọrụ Mbipụta ise na International Print Center na New York, NY. Ihe ngosi ngosi nke otu. [8]

Nsogbu okpukpu abụọ na Sonoma Valley Museum of Art. Mmekọrịta ya na onye na-ese ihe bụ Kara Maria . [8]

Na-ebipụta mgbanwe! Na Smithsonian Museum of American Art na Washington. Ihe ngosi otu. [8]

Njide na oke Asụsụ na Edgewood College Gallery na Madison, WI. [8]

Nchịkọta

[dezie | dezie ebe o si]

 

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 Oral history interview with Enrique Chagoya, 2001 July 25-August 6. Archives of American Art, Smithsonian Institution (August 6, 2001).
  2. Enrique Chagoya (en-US). Smithsonian American Art Museum (SAAM). Retrieved on 2021-07-25.
  3. Samet (2016-08-20). Beer with a Painter: Enrique Chagoya (en-US). Hyperallergic. Retrieved on 2021-07-25.
  4. "Mont. woman takes crowbar to disputed artwork in Loveland" article by Monte Whaley in The Denver Post 10/06/2010, accessed October 7, 2010
  5. Frosch. "Provocative Image of Christ Sets Off a Debate Punctuated With a Crowbar", The New York Times, 2010-10-11. Retrieved on 2021-07-25. (in en-US)
  6. 6.0 6.1 6.2 Pardee (2023-05-04). Enrique Chagoya: Borderless (en-US). The Brooklyn Rail. Retrieved on 2023-11-24.
  7. Enrique Chagoya (en-US). John Simon Guggenheim Foundation. Archived from the original on 2021-07-24. Retrieved on 2021-07-25.
  8. 8.00 8.01 8.02 8.03 8.04 8.05 8.06 8.07 8.08 8.09 8.10 Enrique Chagoya | Department of Art & Art History (en). art.stanford.edu. Retrieved on 2023-11-24.

Ọgụgụ ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Chagoya, Enrique, Enrique Chagoya, akpọchiri na Paradaịs, Reno, Nevada, Nevada Museum of Art, 2000.
  • Hickson, Patricia et al., Enrique Chagoya, Borderlandia, Des Moines, Iowa, Des Moines Art Center, 2007.

Njikọ nougat

[dezie | dezie ebe o si]