Jump to content

Enrique Chagoya

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Enrique Chagoya
BornÀtụ:Birth year and age
Mexico City, Mexico
EducationNational Autonomous University of Mexico
Alma materSan Francisco Art Institute, University of California at Berkeley
EmployerStanford University
Spouse(s)Jeanine Kramer,[1]
Kara Maria[1]

Enrique Chagoya (amuru 1953) [1] bu onye America amuru na Mexico onye ese ihe, onye nbiputa na onye nkuzi.  ndepụta nke ihe ọrụ ya bụ omenala omenala.  Ọ na-ihe ihe onyonyo na-awụ akpata oyi n'ahụ, ihe nhụsianya na akara ngosi Mesoamerican iji kwupụta isi okwu ya n'ihe osise ya.  Chagoya na-ejedebe na Mahadum Stanford na ngalaba nke Art na Art History.  [2] [3] Ọ bi na San Francisco .

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Enrique Chagoya (2008)

A mụrụ Enrique Chagoya na Mexico City na 1953. [1] Nna ya, onye bụ onye ọrụ ụlọ akụ, bụkwa onye na-ese ihe.  ntọala a site n'oge ọ bụ nwata aka na ozi Chagoya n'ịchụso nka.  [2] Otu onye ọgwụgwọ Amerindia kpọre ya bụ onye ụdị ya aka njikọnyere ụmụ amaala obodo ya na ndị nchọpụta ntolite ha ugwu.  Ọ akwụkwọ akwụkwọ mgbasa na National Autonomous University of Mexico na Mexico City site na 1971 ruo 1974. [1] Dị ka nwa akwụkwọ, e fim ya ọrụ na-arụ ime obodo na-anya na usoro, ozi nke mere ka ngwaọrụ ya.  na ụkwụ ụgbọ na ụgbọ okporo ígwè sikwuo ike.  Mgbe ọ na-aga mmemme ime obodo ọ na-egosi onye ọka nyere nsogbu na eze America na-arụ ọrụ n'otu mmemme ahụ, Jeanine Kramer.. [1]

Na 1977, Chagoya na mbụ ya Jeanine Kramer gara McAllen, Texas .  [1] Na 1979, Chagoya kwagara United States na Berkeley, [1] ebe ọ bụ ọrụ dị ka onye na-ese ihe na onye na-ese ihe.  Na 1984, o akara akara akara BFA na San Francisco Art Institute ;  [2] na 1987 nzere MFA na Mahadum California na Berkeley . [2]

Ọriya onyunyo Dean's Award na Humanities na Mahadum Stanford na 1998. Na 2000, Chagoya ikpe nwa amaala nke United States .  [1] Dị ka nke 2016, ọ bụ onye prọfesọ oge niile na ngalaba Art na Art History na Mahadum Stanford . [3]

Ihe osise[dezie | dezie ebe o si]

Ihe osise ya na-ese okwu bụ "The Misadventures of the Romantic Cannibals", nke na-egosi ike, na agbara ndị ndu chi ndị ọzọ, n'alụ nke ọgụ ọgụ na-achị isi, bụ nke ihe ngosi ihe ngosi iri.  nke a na-akpọ "The Legend of Bud Shark and His Indelible Ink" nke a na-egosi na ụlọ ihe nka nke obodo na Loveland, Colorado.  [1] Otu ihe na-eji ụgbụgbọ mgbọ bibiri ahụ e sere na Loveland, otu n'ime akara 30 dị, na Ọktoba 6, 2010. Dị ka onye na-ese ihe si kwuo, ọrụ ahụ bụ akwụkwọ gbasara mmetọ akwụkwọ.  nke ikpe .  Nwanyị a ga-aga aha na October 15, 2010. [4] [5]

Usòrò:'Liberty Club in the Sky', by --Enrique Chagoya--, 2005. Hard ground and spit bite aquatint etching with drypoint printed chine colle on Somerset textured white paper.jpg
'Liberty Club in the Sky', (2005) ala siri ike ma gbuo mmiri na-egbu mmiri na etching with drypoint site na Chagoya.

Ihe ndị ọrụ ọzọ na-arụ ụka ụka "Ntuziaka Savage nke Enlightened to Economic Theory" (2009-10).  Ihe osise a na-ekiri nke onyonyo e gburu egbu, tụrụ na nko anụ, n'ebe a na-echetara egwuregwu anụ.  [1] Agha na nke a, ọrụ a na-agụnye ọnụ dị egwu na-alụ, otu na isi George Washington na nke ọzọ na isi nke Saddam Hussein, na-ezo aka n'Etiti Ebe Ọwụwa ihie ihie eziokwu  .  [2] A na-arụ ọrụ sitere n'ike ike nss codex n'akwụkwọ amate ejiri aka mee.  Iji iri anụ eme ihe bụ ihe na-awụ akpata oyi n'ahụ, ma dọta uche gaa n'ihe metụtara nsogbu na eze nke oge a dị ka ike aka n'ọdịnala na omume nke arụ na-eso ụzọ mkpa. [6]

Usòrò:'Against the Common Good II', --etching-- and --aquatint-- by --Enrique Chagoya--, 1983.jpg
'Against the Common Good II' (1983), etching na aquatint site na Chagoya

A mara ya nke ọma maka codes ya, nke na- ihi ihi ns o sitere na koodu Aztec / Mexica / Mayan omenala sitere na oge precolonial.  N'ime oge ọrụ ya, o jidela codeces 40 dị iche iche.  [1] Otu ihe atụ nke codes ya ngosi "El Popol Vuh de la Abuelita del Ahuizote" (The Community Book of King Ahuizote's Granny), nke e mere na 2021. Ọrụ a sitere na Popol Vuh , nke sitere na Mayan.  [2] Ihe atụ ọzọ nke ọrụ codex ya "The New Codex Ytrebil", emepụtara na 2023. Ụdị codex a sitere n'omenala Aztec, kpọmkwem site n'ekwe apụ nke 16 e kere n'okpuru ọchịchị nke ndị mmeri mmeri.. [6]

Ọrụ ya na-agụnye ndị ekiri askarta nke a na-ebe site na iji mgbagha na eji iji zie ozi ahụ.  Otu ọrụ nke na-ama nkwado nkwado ndị a bụ "Njide n'ókè nke akara" (2023).  Eserese a na-eji ụgbọ dị iche iche, dị ka glitch a na-ahụ anya, omenala pop, na ihe ndị na-adịghị ahụkebe nke ihe mere eme.  [1] Nnukwu ihe echiche ndụ Mayan na-achịkwa isi ihe nke ibe ahụ, na-eduga n'iche nke echiche site na omenala ụmụ amaala n'elu ụzọ.  Eserese a na-egosi ụmụ amaala America atọ, bụ ndị na-eme n'ike egosirọ agwa Donald Duck nke aṅụ.  O ran ka Donald Duck na-eje ozi dị ka ntụaka nye onye isi ala mbụ Donald Trump .  Ụmụ amaala ndị nọ n'ụka mmirika "Border Patrol".  Nke a bụ nke ntụgharị nke omenala nke Border Patrol na mbata na ike, wee fee eji eji. [6]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

Na 2021, abụ Chagoya onunu Guggenheim Foundation Fellowship . [7]

Na 2021, a banyere Chagoya na National Academy of Design, NYC. [8]

Ọ bụ onye nnata Tiffany Fellowship. [8]

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

2019[dezie | dezie ebe o si]

Onye ọ bụla bụ Alienígeno na Florida Gulf Coast University Art Gallery, Fort Meyers, FL. Ihe ngosi Solo. [8]

Njide na oke asụsụ na Coulter Gallery, Ngalaba nka na akụkọ ihe mere eme, Mahadum Stanford, Stanford, CA. Ihe ngosi Solo. [8]

Anya na m: Ihe osise onwe site na 1900 ruo taa na Smithsonian National Portrait Gallery . Ihe ngosi otu. [8]

2020[dezie | dezie ebe o si]

Njide na oke asụsụ na Triton Museum na Santa Clara, CA. Ihe ngosi Solo [8]

Mmehie asaa na-egbu egbu/Utopías Coloniales na Anglimh/Trimble Gallery na San Francisco, CA. Ihe ngosi Solo. [8]

(Re) Bipụta: Ọrụ Mbipụta ise na International Print Center na New York, NY. Ihe ngosi ngosi nke otu. [8]

2021[dezie | dezie ebe o si]

Nsogbu okpukpu abụọ na Sonoma Valley Museum of Art. Mmekọrịta ya na onye na-ese ihe bụ Kara Maria . [8]

Na-ebipụta mgbanwe! Na Smithsonian Museum of American Art na Washington. Ihe ngosi otu. [8]

2022[dezie | dezie ebe o si]

Njide na oke Asụsụ na Edgewood College Gallery na Madison, WI. [8]

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

 

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Oral history interview with Enrique Chagoya, 2001 July 25-August 6. Archives of American Art, Smithsonian Institution (August 6, 2001).
  2. Enrique Chagoya (en-US). Smithsonian American Art Museum (SAAM). Retrieved on 2021-07-25.
  3. Samet (2016-08-20). Beer with a Painter: Enrique Chagoya (en-US). Hyperallergic. Retrieved on 2021-07-25.
  4. "Mont. woman takes crowbar to disputed artwork in Loveland" article by Monte Whaley in The Denver Post 10/06/2010, accessed October 7, 2010
  5. Frosch. "Provocative Image of Christ Sets Off a Debate Punctuated With a Crowbar", The New York Times, 2010-10-11. Retrieved on 2021-07-25. (in en-US)
  6. 6.0 6.1 6.2 Pardee (2023-05-04). Enrique Chagoya: Borderless (en-US). The Brooklyn Rail. Retrieved on 2023-11-24. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":6" defined multiple times with different content
  7. Enrique Chagoya (en-US). John Simon Guggenheim Foundation. Retrieved on 2021-07-25.
  8. 8.00 8.01 8.02 8.03 8.04 8.05 8.06 8.07 8.08 8.09 8.10 Enrique Chagoya | Department of Art & Art History (en). art.stanford.edu. Retrieved on 2023-11-24. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":7" defined multiple times with different content

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Chagoya, Enrique, Enrique Chagoya, akpọchiri na Paradaịs, Reno, Nevada, Nevada Museum of Art, 2000.
  • Hickson, Patricia et al., Enrique Chagoya, Borderlandia, Des Moines, Iowa, Des Moines Art Center, 2007.

Njikọ nougat[dezie | dezie ebe o si]