Ernest Oppenheimer

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Sir Ernest Oppenheimer KStJ (22 Mee 1880 - 25 Nọvemba 1957), bụ onye ọchụnta ego na-egwupụta ọla edo, onye na-ahụ maka ego na onye-ahụ, [1] [2] [3] onye na-achịkwa De Beers wee  guzobe Anglo American Corporation nke South Africa

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

[1] A gidan Ernest Oppenheimer na Friedberg, tọrọ Ukwu German, nwa Edward Oppenheimer, onye na-ere sịga, na-enye ya, Nanette (née Hirschhorn) Oppenheimer.  [1] : 13 Ọ pụtara ndụ ọrụ ya na 17, mgbe ọ ịhụ Dunkelsbuhler & Company, onye na-ere akara diamond na London .  [1] : 13 M gbakọtara ya masịrị onye were ya n'ọnụ na 1902, mgbe ọ dị afọ 22, e pụta ya South Africa ka ọ nọchite anya ụlọ ọrụ ahụ dị ka onye na-azụ enyi na Kimberley, nke ọ gara n  'ihu ለመቆየት obodo site na 1912 ruo 1915. [1] : 13 [2] N'ime ọrụ a, o nyere aka ndị ọrụ maka Kimberley Regiment maka ọrụ n'oge Agha mbụ Mbụ

. [1] Ọ isi ezigbo enyi na William Lincoln Honnold, onye injinia America na onye isi oche Transvaal Coal Trust, Brakpan Mines, Springs Mines na Ndị Ọrụ Ọrụ New Era.  [1] Na 1917, ahụ akụkọ Anglo American Corporation site na sitere ego sitere n'aka JP Morgan .  [2] : 13 A ozi ya na 1921. Isi obodo mbụ bụ £1 nde.  Enyere ọkara nke isi obodo ahụ na United States na ọkara na United Kingdom na South Africa.  [3] Ọ ga-arọ dị ka onye nduzi na-adịgide na onye isi oche ya ruo 1953. [2] : 13 Na 1919, afu mgbe egwuregwu ya edidi, Anglo American onyera ogbunigwe diamond na South West Africa, nke ga  -abụ ihe aka maka azụmahịa azụmahịa De Beers diamond.

Na 1924 South Africa mmalite aka izugbe Opheimer guzoro, ma bụrụ onye na-amata ịbụ ndị dịka onye otu maka Kimberley.  [1] : 13 Ɔ osisi ruo 1938. [1] : 13 N'afọ 1927, Oppenheimer jisiri ike ụlọ ọrụ ukwu Cecil Rhodes 'De Beers, na-ewu ma na-eme ka ụlọ ọrụ zuru ụwa ọnụ na-achịkwa ụlọ.  ọrụ diamond ụwa ruo mgbe ọ lara ezumike nká.  [1] :  13 Ọ àà oche oche nke De Beers na 1929. [1] : 13 N'ime oge nke onye isi oche ya, Oppenheimer ngosi aka n'ọtụtụ ,-eme nhazi nhazi, omume, na ebubo na ọ naghị  hapụ diamond ụlọ ọrụ maka agha US n'oge Agha nke amaghị . [2]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Na 1935, ọ lụrụ Caroline Magdalen Oppenheimer (née Harvey), nwunye nke Sir Michael, 2nd Baronet Oppenheimer nke Stoke Poges.

Ọ nwụrụ na Johannesburg na 1957. Ọ bụ ebe na a akwụkwọ ya n' fim ndị Juu, ọ na-ekiri Anglịkan mgbe o toro.  A tụbara ntụ ya n'ime niche nke columbarium dị na Parktown St George's Church, Parktown .  Nwa ya nwoke, Harry Oppenheimer meri ya na azụmahịa.  Nwanne Oppenheimer, Sir Bernard Oppenheimer, ti aka na ụlọ ọrụ diamond, n'onwe ya na-anwụ na 1921

Ihe nketa[dezie | dezie ebe o si]

Na 1964, a ịrịba Oppenheimer Diamond aha na ndị ya site n'aka onye nwe ya, Harry Winston, bụ onye nyere nkume ahụ (ọ bụghị ihe bara nnukwu uru, ebe ọ na-egosi na-adịghị mma ma na-egosi) na  Smithsonian Institution dị ka ihe ihe

  • Economy nke South Africa
  • Ụlọ ọrụ Ngwuputa nke South Africa
  • Gustav Imroth
  • Ezinụlọ Joel
  • Cecil Rhodes [3]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 "Sir Ernest Oppenheimer", The Times of London, 26 November 1957. Retrieved on 23 August 2019.
  2. Janine P. Roberts (2003). Glitter & Greed. The Disinformation Company. ISBN 0-9713942-9-6. Retrieved on 24 December 2022. 
  3. Our History - De Beers Group. www.debeersgroup.com. Archived from the original on 10 September 2018. Retrieved on 9 February 2017.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]