Ester Banda

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Monica Nanyagwe Chintu bụ onye ndọrọndọrọ ọchịchị Zambia, otu n'ime ndị ndọrọndọrọ nwanyị mbụ nke Zambia.  LifeEdit.  Tupu abanye n'ụlọ omeiwu, Chintu na-arụsi ọrụ ike na ...

Ester Banda bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Zambia. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye otu National Assembly maka Roan site na 1964 ruo 1968 ma bụrụ otu n'ime ụmụ nwanyị mbụ a họpụtara na Zambia.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Onye otu United National Independence Party (UNIP), a họpụtara Banda ka ọ bụrụ osote odeakwụkwọ nke Women's Brigade, ebe ọ gbakọrọ nkwado maka pati ahụ na Ndola.[1]

Na ntuli aka nke Jenụwarị 1964, Banda sonyere na mpaghara Roan dị ka onye UNIP, a họpụtakwara ya na Kansụl Iwu, otu n'ime ụmụ nwanyị atọ a họpụtara n'akụkụ Margret Mbeba na Nakatindi Yeta Nganga.[2] Mgbe nnwere onwe gasịrị na 1964, Kansụl Iwu ghọrọ Nzukọ Mba. Ọ tụfuru oche ya na ntuli aka 1968 ma mesịa bụrụ gọvanọ distrikti na odeakwụkwọ mpaghara UNIP na Copperbelt Province.[3][4]

Ebenside[dezie | dezie ebe o si]

  1. Interdesciplinary Conference on Gender and Colonialism, University of the Western Cape, 1997, Volume 2, p106
  2. Mbuyo Nalumango and Monde Sifuniso (1998) Woman power in politics, Zambia Women Writers Association, p48
  3. Official verbatim report of the debates of the second session of the second National Assembly, Volume 2, Issue 2, Part 1, p2185
  4. Sub-Saharan Africa Report, Issues 2457–2463, p22