Etweda Cooper

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Etweda Cooper
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịLiberia Dezie
aha ezinụlọ yaCooper Dezie
Ebe ọmụmụEdina Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, activist Dezie

Etweda Ambavi Gbenyon Cooper, nke a maara dị ka Sugars, bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Liberia na onye na-ahụ maka udo. A kọwawo ya dị ka "doyenne" na "nne nna" nke òtù ụmụnwanyị Liberia.[1][2][3]

N'afọ 2010, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi obodo Edina, Liberia. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nlekọta nke Grand Bassa County site n'afọ 2012 ruo afọ 2015.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Etweda Cooper na Edina, n'ime ezinụlọ a ma ama sitere n'aka ndị ohu a tọhapụrụ n'efu hapụrụ United States gaa Liberia n'afọ 1800s. Ọ tolitere na-asụ Bassa na Liberian English.[2][4]

A maara Cooper n'ofe mba ahụ site na aha njirimara ya, Sugars.[5][6]

Ọ hapụrụ Liberia dị ka nwa agbọghọ gaa mahadum na Bern, Switzerland.[4]

Ịgba mbọ[dezie | dezie ebe o si]

Agha Obodo Mbụ nke Liberia[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ laghachiri Liberia, Cooper sonyere n'ihe omume udo n'afọ 1994.[4]

Dị ka onye nchoputa na onye isi oche nke Liberian Women's Initiative, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi na-eme udo ụmụnwanyị n'oge agha obodo mbụ nke Liberia.[7][8][9][10]

N'afọ 1998, ndị uwe ojii mba Liberia jidere Cooper n'oge na-adịghị anya mgbe ọ katọrọ ogbugbu e gburu otu nwanyị n'aka ndị uwe ojii.[11][12]

Agha Obodo Liberia nke Abụọ na ihe ndị si na ya pụta[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka akụkụ nke Women of Liberia Mass Action for Peace na mbido afọ 2000, ọ rụrụ ọrụ dị mkpa na mkpọsa nnupụisi na-enweghị ihe ike nke dugara na njedebe nke agha obodo nke abụọ nke Liberia.[13][14]

Cooper etinyewokwa aka na Women in Peacebuilding Network (WIPNET), akụkụ nke West Africa Network for Peacebuilding.[1]

Mgbe agha obodo nke abụọ biri, o nyere aka ịhazi ụmụnwanyị maka Ellen Johnson Sirleaf's 2005 presidential campaign, nke a họpụtara Sirleaf dị ka nwanyị mbụ na-achị mba Afrịka.[5]

Cooper pụtara na ihe ngosi Pray the Devil Back to Hell banyere ọrụ ụmụnwanyị na usoro udo nke Liberia.[15] N'afọ 2006, ọ ghọrọ onye mbụ natara onyinye 1325 site na gọọmentị Dutch.[16][17]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Eprel afọ 2010, a họpụtara Cooper ka ọ bụrụ onye isi obodo nke obodo ya, Edina, nke o bu n'uche ime ka ọ bụrụ obodo na-ahụ maka gburugburu ebe obibi, nke dị nchebe nke na-adọta ndị njem nleta.[1][4][7]

N'afọ 2012, Onye isi ala Ellen Johnson Sirleaf họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nlekọta nke Grand Bassa County, ma kwado ya site na Senate nke Liberia. Mgbe a họpụtara ya, ọ ghọrọ onye isi obodo nke Edina.[18][19]

Oge ọ nọ n'ọchịchị gụnyere ilekọta mmeghachi omume nke obodo ahụ na ọrịa Ebola nke Western Africa.[20] Ka oge na-aga, Cooper ghọrọ onyeisi oche nke Superintendent Council nke Liberia.[21] Ọ gbara arụkwaghịm dị ka onye nlekọta obodo n'afọ 2015, na-ekwu maka "ihe kpatara ya".[22][23]

N'afọ 2017, ọ gbara ọsọ ịnọchite anya Grand Bassa na ụlọ ndị nnọchi anya Liberia, dị ka onye otu True Whig Party, mana a họpụtabeghị ya.[24]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Feminism's Vital Role in Rebuilding Liberia (en-us). The Root (2010-12-24). Retrieved on 2021-01-22.
  2. 2.0 2.1 Gbowee (2011). Mighty Be Our Powers: How Sisterhood, Prayer, and Sex Changed a Nation at War, Mithers, Carol Lynn., New York: PublicAffairs. ISBN 978-0-9842951-5-9. OCLC 751747258. 
  3. Tripp (2015). Women and Power in Postconflict Africa. Cambridge University Press. ISBN 9781316432495. 
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 Robbins (2011-02-08). Liberia Beyond Monrovia: A Small-Town Mayor's Big Visions for the Future. International Reporting Project.
  5. 5.0 5.1 Cooper. "How Liberian Women Delivered Africa’s First Female President", The New York Times, 2017-03-05. Retrieved on 2021-01-22. (in en-US)
  6. Cooper (2017). Madame President: The Extraordinary Journey of Ellen Johnson Sirleaf. Simon & Schuster. ISBN 9781451697353. 
  7. 7.0 7.1 Tharoor. "In Liberia, a Peace Activist Becomes a Mayor", Time, 2011-02-24. Retrieved on 2021-01-22. (in en-US)
  8. Godbole (2011-01-13). A Lens Into Liberia: Experiences From IRP Gatekeepers (en). Wilson Center. Retrieved on 2021-01-22.
  9. Anastasion (2008-01-02). Female PeaceKeepers Fight Violence in Liberia (en). NPR. Retrieved on 2021-01-22.
  10. Press (March 2011). "Principle and Ambition: Human Rights Activism in Liberia and Policy Implications for Taming Authoritarian Regimes". Journal of Human Rights Practice 3 (1): 113–127. 
  11. Toure (2002-04-01). The Role of Civil Society in National Reconciliation and Peacebuilding in Liberia (en). International Peace Institute. Retrieved on 2021-01-22.
  12. "Liberian Daily News Bulletin", Africa News Service, 1998-07-16.
  13. McClure (2010-11-22). Liberia: African Feminists Look Like This (en-US). Mother Jones. Retrieved on 2021-01-22.
  14. Bannerman. "We are women, hear us roar", The Times of London, 2008-01-12. Retrieved on 2021-01-22. (in en)
  15. Schechner. "March of the Inconvenient Truths", Wall Street Journal, 2007-08-17. Retrieved on 2021-01-22. (in en-US)
  16. Chenoy (November 2009). Women War and Peace: Security Council Resolution 1325 and others. 1000 PeaceWomen. Archived from the original on 2015-09-20.
  17. The Liberia National Action Plan for the Implementation of United Nations Resolution 1325. Republic of Liberia (2009-03-08).
  18. Grand Bassa Supt. Promises Youth, Women Empowerment (en-US). The New Dawn Liberia (2012-03-27). Retrieved on 2021-01-22.
  19. "Bassa Glows Under Supt. Etweda S. Cooper", AllAfrica.com, 2013-07-15.
  20. "Emulating Supt. Cooper's Initiative", AllAfrica.com, 2014-07-21.
  21. UNDP dialogues with partners on harmonizing Social Cash Transfer (en-US). The New Dawn Liberia (2015-04-17). Retrieved on 2021-01-22.
  22. David (2015-09-17). Supt. Cooper explains rationale for her resignation (en-US). The New Dawn Liberia. Retrieved on 2021-01-22.
  23. Grand Bassa Supt. resigns (en-US). The New Dawn Liberia (2015-09-11). Retrieved on 2021-01-22.
  24. Liberia 2017 Presidential and Representative Results 2017 for Voting Precinct 09122 in Grand Bassa County. NEC Liberia (2017-10-10). Archived from the original on 2021-01-28. Retrieved on 2021-01-22.