Gaa na ọdịnaya

Fanny Friedman

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Fanny Friedman MBE (mgbe ụfọdụ a na-akpọ ya Fannie Friedman, amụrụ Frances Friedman na 21, June 1926) ọ bụ dọkịta na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Eswatini (nke a maara dị ka Swaziland). Friedman bụkwa nwanyị mbụ n'akụkọ ihe mere eme nke mba ya iji jide ọkwa minista na nwanyị mbụ Senator na mba ya site n'afọ 1987 ruo n'afọ 1993. [1][2]

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

Fanny Friedman rụrụ ọrụ dị ka dọkịta n'ọtụtụ Ụlọ Ọgwụ Eswatini ma sonye n'ọrụ nke ọtụtụ òtù na-abụghị nke gọọmentị. Ọ bụ onye na-akwado nkwado nlekọta ahụike nne na obodo ya. N'afọ 1994, o dere okwu mmalite nke akwụkwọ Contemporary Issues in Maternal Health Care in Africa.[2][3][4][5]

N'afọ 1968, a họpụtara Friedman dị ka odeakwụkwọ na-adịgide adịgide (nke a maara ugbu a dị ka odeakwụkwọ ukwu) na Ministry of Health. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke ọrụ ahụike ma bụrụ onye gụsịrị akwụkwọ na Faculty of Medicine na Mahadum Cape Town, South Africa.[6] Ọ bụ onye otu World Health Organisation (WHO) na World Health Assembly Regional Committee . [1] N'afọ 1975, e nyere Friedman onyinye otu WHO ma ọ mụọ ahụike ọha na eze, mmemme MPH ya nọ na Belgium ọnwa isii ya na Holland ọnwa isii.[6]

Ọ bụ onye nzukọ omeiwu site n'afọ 1983 ruo n'afọ 1987 na onye omeiwu site n'afọ 1987 ruo n'afọ 1997. N'ọnwa Nọvemba n'afọ 1987, ọ bụ nwanyị mbụ n'akụkọ ihe mere eme nke mba ya iji jide ọkwa minista mgbe a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi nke Ministrị ahụike. Ọ hapụrụ ọkwa ahụ n'afọ 1993.[2][3][4]

Friedman bụ nwanyị mbụ na-ahụ maka ahụike ọha na eze nakwa nwanyị mbụ na akụkọ ihe mere eme nke mba ya.[1]

N'afọ 2018, e gosipụtara Friedman na mbipụta akwụkwọ ịntanetị "Portrait of a Swazi Woman: 50 Women, 50 Years" na-eme mmemme na mmezu ya na ntinye aka na obodo Eswatini.

Edensibịa

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 Maslin (2005). Women at Work: Perspectives, Experiences and Tips (in en). Northumbria University Press. ISBN 9781904794103. Maslin, Anna M. (2005). Women at Work: Perspectives, Experiences and Tips. Northumbria University Press. ISBN 9781904794103.
  2. 2.0 2.1 2.2 Worldwide Guide to Women in Leadership. Guide2womenleaders.com. Guide2womenleaders. Archived from the original on 2017-09-09. Retrieved on 2017-11-17.. Guide2womenleaders.com. Guide2womenleaders. Archived from the original on 2017-09-09. Retrieved 2017-11-17.
  3. 3.0 3.1 Dlamini (2005). Socio-economic and political constraints on constitutional reform in Swaziland. Etd.uwc.ac.za. Dlamini, Lomakhosi G. (2005). Socio-economic and political constraints on constitutional reform in Swaziland (PDF). Etd.uwc.ac.za.
  4. 4.0 4.1 (1987) Africa Research Bulletin: Political series (in en). Africa Research Limited. Africa Research Bulletin: Political series. Africa Research Limited. 1987.
  5. Nasah (1994). Contemporary Issues in Maternal Health Care in Africa (in en). CRC Press. ISBN 9783718655601. 
  6. 6.0 6.1 WLSA – ESWATINI | Women & Law Southern Africa (en-CA). WLSA - ESWATINI. Archived from the original on 2019-07-29. Retrieved on 2019-07-29.