Fatimé Kimto

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Fatimé Kimto
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịChad Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya20. century Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya21 Mee 2015 Dezie
Ebe ọ nwụrụN'Djamena Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaArabic, French language Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaOkpukpere Alakụba Dezie

Fatimé Kimto (nwụrụ na Mee 21, na afọ 2015) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Chad. Ọ bụ nwanyị mbụ jere ozi n'ọkwa kansụl n'akụkọ ihe mere eme nke mba ahụ.[1]

Kimto bụ onye Alakụba si n'akụkụ ndịda nke mba ahụ.[2] A họpụtara ya na kọmitii na afọ 1982, ọ ghọrọ Minista na-ahụ maka mmekọrịta ọha na eze na ụmụ nwanyị; ọ nọgidere n'ọkwa ahụ ruo na afọ 1984.[3] Ọ rụrụ ọrụ ugboro abụọ ọzọ na kansụl n'oge ọrụ ya; ọ bụ Minista na-ahụ maka ọrụ ọha na eze na ezinụlọ site na afo 1999 ruo n'afọ 2001 na ọzọ site na afo 2004 ruo na afọ 2005, ọ bụkwa Minista na ọrụ ọha na ibe ya, ọrụ, na ọrụ site na n'afọ 2005 ruo n'afọ 2007.[4] N'ọkwa nke abụọ, o kwuru okwu na nzukọ nke Nzukọ Ezumezu nke United Nations na afọ 2000, na-ewere dịka isiokwu ya ịha nhata nke ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị.[5][6] N'oge ọ malitere ọrụ, ọ bụkwa onye otu politburo nke National Union for Independence and Revolution.[7] Otu n'ime ihe ndị ọ na-echegbu onwe ya mgbe ọ nọ na gọọmentị bụ okwu metụtara ọrụ na ọnọdụ ndị ọrụ na Chad na ikike ụmụ nwanyị na obodo Chad.[8][9]

Kimto nwụrụ na N'Djamena mgbe ọ rịasịrị ọrịa ogologo oge; mgbe ọ nwụrụ, ụmụ anọ hapụrụ ya, Alain, William, Olivier, Chantal na di ya Dongus Kimto.[10] Otú ọ dị, nwanne ya nwoke ọ hụrụ n'anya bụ Onye Ọkachamara. Kimto Ngomdji_ nnukwu onye mgbakọ na mwepụ (onye bi na Naijiria) gakwara n'enweghị ụmụ ise, Johnson, Patricia, Rita, Emmanuel na Blessing.[11] Ọ bụ gọọmentị nọ n'ọchịchị chọpụtara ọnwụ ya.[12]

Ebenside[dezie | dezie ebe o si]

  1. Tchad : l'éternel second rôle féminin – JeuneAfrique.com. JeuneAfrique.com (5 April 2012). Retrieved on 6 November 2017.
  2. Chad: Uproar over introducing law to make women equal - Women Reclaiming and Redefining Cultures. www.wluml.org. Archived from the original on 7 November 2017. Retrieved on 6 November 2017.
  3. Toyin Falola Ph.D. (14 December 2015). Africa: An Encyclopedia of Culture and Society [3 volumes]: An Encyclopedia of Culture and Society. ABC-CLIO, 240–. ISBN 978-1-59884-666-9. 
  4. Chad Ministers. www.guide2womenleaders.com. Retrieved on 6 November 2017.
  5. United Nations. General Assembly. Special Session (2000). Plenary Meetings, Annexes. The Assembly. 
  6. REPUBLIQUE DU TCHAD. www.un.org. Retrieved on 6 November 2017.
  7. Ngarlejy Yorongar (2003). Tchad, le procès d'Idriss Déby: témoignage à charge. Harmattan. ISBN 978-2-7475-5117-5. 
  8. (1984) Sub-Saharan Africa Report. Foreign Broadcast Information Service.. 
  9. Uproar over introducing law to make women equal. irinnews.org (8 April 2005). Retrieved on 6 November 2017.
  10. Fatimé Kimto est décédée. tchadactuel.com. Retrieved on 6 November 2017.
  11. Mak. Nécro: décès au Tchad de l'ancienne ministre, Mme Fatimé Kimto - Makaila, plume combattante et indépendante. Makaila. Archived from the original on 7 November 2017. Retrieved on 6 November 2017.
  12. Décès de Mme Fatimé Kimto: anonymat total!. tchadactuel.com. Retrieved on 6 November 2017.