Fatou Djibo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Fatou Djibo

  Fatou Djibo (27 Eprel 1927 - 6 Eprel 2016) bụ onye Naijiria na-ahụ maka ikike ụmụ nwanyị, onye na-ahụ Maka ụmụ nwanyị, nkụzi na onye na-arụ ọrụ. Ọ bụ onye isi oche nke Union des Femmes du Niger ma bụrụkwa nwanyị mbụ si Niger na-anya ụgbọala.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Fadima Hassane Diallo na 27 Eprel 1927, nna Djibo bụ Chief Djagourou, onye ọchịchị ọdịnala nke ndị ọchịchị French họpụtara ka ọ bụrụ onye isi distrikti nke Téra ebe a mụrụ ya. N'ime nzọụkwụ a na-adịghị ahụkebe n'oge ahụ, o zigara nwa ya nwanyị, mgbe ọ dị afọ asaa, n'ụlọ akwụkwọ praịmarị e meghere ọhụrụ na Téra ma n'ihi ya bụrụ otu n'ime ụmụ agbọghọ Naijiria mbụ gara ụlọ akwụkwọ. Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na ụlọ akwụkwọ elementrị dị elu na isi obodo Niamey ma mesịa gaa n'ụlọ akwụkwọ ọzụzụ ndị nkuzi École normal de Rufisque na Senegal. Ọ gụsịrị akwụkwọ na 1946. N'otu afọ ahụ, ọ lụrụ onye nkuzi Djibo Yacouba onye ya na ya mụrụ ụmụ asatọ.[1]

Site na 1946 ruo 1966, Djibo rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi ụlọ akwụkwọ praịmarị, na mbụ na Fada N'Gourma ma mesịa na Maradi, Zinder, Tillabéri na Niamey. N'afọ 1954 ọ bụ nwanyị mbụ na-anya ụgbọala na Niger.[1] Djibo guzobere otu ụmụ nwanyị Union des Femmes du Niger (UFN) na 7 Machị 1959, nke ọ bụ onye isi oche ya ruo ọtụtụ afọ.[2] N'afọ 1962, o duuru ndị nnọchi anya si n'òtù ahụ gaa Cairo.[3]

N'oge Republic Mbụ (1960-1974) ọ bụ ihu ọha maka nchegbu ụmụ nwanyị na Niger. O kwuru na mmepe nke mba enweghị ike zuru ezu na-enweghị nnwere onwe nke ụmụ nwanyị nakwa na iwu kwesịrị ekwesị ga-akwụsị mmebi na mmechuihu nke ụmụ nwanyị. N'otu oge ahụ, ọ hụrụ ọrụ bụ isi nke nwanyị Naijiria dị ka onye nkuzi nke ụmụ amaala ọdịnihu.[4] N'afọ 1969, Djibo sooro di ya gaa Brussels mgbe a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nnọchi anya mba ọzọ. Mgbe ọ nwụsịrị na 1968 ọ laghachiri Niger, ebe ọ ghọrọ onye na-ahụ maka akụ na ụba nke Lycée Kassaï School na Niamey.[1] N'afọ 1971, ọ bụkwa osote onye na-ahụ maka akụ nke Union of Workers' Trade Unions of Niger.[5] N'afọ 1978, o kelere USSR maka onyinye ọgwụ na ngwá ọgwụ ya nye Niger Red Cross.[6] N'afọ 1979, ọ gara ogbako mba ụwa gbasara ụmụ nwanyị na idu ndú.[7]

Djibo lara ezumike nká na 1983 wee gaa n'ihu na-arụ ọrụ afọ ofufo maka òtù ọrụ, Red Cross na òtù ndị ọzọ.[1] Ọ nwụrụ na Niamey na 6 Eprel 2016.[1]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 (2016) "THEME: TEENAGE GIRLS AND SUSTAINABLE DEVELOPMENT VALUES TRANSMITTED BY AFRICAN GRAND-MOTHERS (International Day of the Girl Child 2016)". African Actions on Aids.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  2. Koudizé (1991). Chronologie politique du Niger de 1900 à nos jours (in fr). Impr. nationale du Niger. 
  3. (1962) Neues Afrika (in de). Ilmgauverlag. 
  4. Martin (1991). Le Niger du président Diori : chronologie, 1960-1974. Paris: Harmattan, 27, 58–9. ISBN 2-7384-0952-0. OCLC 26502947. 
  5. Martin (1991). Le Niger du président Diori : chronologie, 1960-1974. Paris: Harmattan, 309. ISBN 2-7384-0952-0. OCLC 26502947. 
  6. Service (1978). Translations on Sub-Saharan Africa (in en). 
  7. (1979) Report of Two Workshops for Women Leaders on the Preparation and Implementation of Project Proposals: Lusaka, Zambia [and Niamey, Niger] (in en). United Nations Economic Commission for Africa, [African Training and Research Centre for Women].