Folayegbe Akintunde-Ighodalo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Folayegbe Akintunde-Ighodalo
Usòrò:Photo of Folayegbe Akintunde-Ighodalo.jpg
Born
Felicia Folayegbe Mosunmola Akintunde

17 December 1923
Okeigbo Town, of Ile-Ife origin and a military outpost of Ile-Ife, (now Ondo State, Nigeria)
Died14 February 2005 (aged 82)
Ibadan
Other namesMosunmola
Alma materUniversity of London
OccupationCivil Servant, Economist and Mathematician
EmployerWestern Nigerian government
Known forFirst Woman Nigerian Permanent Secretary
Board member of
  • Odua Investment Corporation
  • Nigeria Airways
Spouse(s)Chief Jeremiah Aghedo Ighodalo
Children3

Folayegbe Akintunde-Ighodalo (17 Disemba 1923 - 14 Febụwarị 2005) bụ onye ọrụ gọọmentị Naijiria na onye na-eme ihe ike. Folayegbe Akintunde-Ighodalo Ọ bụ nwanyị Naijiria mbụ ghọrọ odeakwụkwọ na-adịgide adịgide na Naijiria, na Eprel 3, 1968. Onye odeakwụkwọ na-adịgide adịgide[1]

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Felicity Akintunde na Okeigbo na Ondo Steeti na 1923. Okeigbo Ondo Steeti Ezinụlọ ya kwenyere na okpukpe ọdịnala Yoruba, na ụfọdụ na Islam, ebe nne na nna ya bụ Ndị Kraịst. Okpukpe Yoruba Ọ gụrụ akwụkwọ na Naijiria ebe ebumnuche ya bụ ịga mahadum ma nweta akara ugo mmụta. Ọ nwetara nzere nkuzi na 1943 ma kụzie ruo 1948. E nyere ya ohere ịga London maka otu afọ ebe ọ ga-achọ inwe afọ ojuju na diplọma, ọ bụghị nzere, site na Institute of Education nke bụ akụkụ nke Mahadum London. Institute of Education University of London[2]

Na London, ọ malitere inwe mmasị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ụmụ akwụkwọ na ọkachasị na West African Students' Union ebe a họpụtara ya dịka osote onye isi ala nke abụọ n'afọ 1953. Òtù Ụmụ akwụkwọ West Africa N'otu afọ ahụ, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke Njikọ Ụmụ nwanyị Naịjirịa nke Great Britain. Njikọ Ụmụ nwanyị Naịjirịa nke Great Britain Ọnọdụ ọhụrụ ya kpọgara ya na nzukọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Britain ebe o mere njikọ ọhụrụ ma zute Margaret Ekpo na Comfort Tanimowo Ogunlesi mgbe ha gara London iji nyere aka kwurịta iwu ọhụrụ nke Naịjirịa. Margaret Ekpo Comfort Tanimowo Ogunlesi Ha bụ naanị ụmụ nwanyị Naijiria abụọ na-etinye aka na ọkwa a dị mkpa nke ịmepụta Naijiria nwere onwe ya. Ọ nwetara enyemaka karịsịa site na ọbụbụenyi ya na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị Mary Sutherland. Mary Sutherland[3]

Ọ jụrụ aha mbụ ya nke Felicia ma were aha nke abụọ ya, aha Yoruba Folayegbe na obere ya Fola. Ọ hapụrụ usoro ya na nkwekọrịta ya na ndị na-akwado ya wee nweta ọrụ na post ọfịs. Site na ụgwọ ọnwa ya, o nwere ike ịkwụ ụgwọ ọmụmụ nke ya. Na June 1954, ọ nwetara ọchịchọ ya maka nzere, na akụ na ụba. Ọ lụrụ di ma n'oge ahụ ọ mụrụ nwa mbụ ya ma were ya n'ọrụ iji nyere aka na Naịjirịa nke Northern Nigeria. Ebe Ugwu Naịjirịa[2] Ọ hụrụ esemokwu ụfọdụ na ndị njikwa Britain na ọrụ gọọmentị mana ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ụlọ ọrụ.[3]

N'afọ 1968, ọ bụ nwanyị Naijiria mbụ ịbụ odeakwụkwọ na-adịgide adịgide na ọrụ gọọmentị Naijiria. odeakwụkwọ na-adịgide adịgide Ọ na-arụsi ọrụ ike n'ọtụtụ òtù ụmụ nwanyị ọ bụ ezie na ọrụ ya na ọrụ gọọmentị gbochiri ya ibute ụzọ ruo mgbe ọ lara ezumike nká. Mgbe ọ lara ezumike nká, ọ na-arụsi ọrụ ike karị ma malite ugbo ọkụkọ nke ghọrọ nnukwu azụmahịa. Ọ bụ onye nduzi nke Nigeria Airways na ụlọ ọrụ ndị ọzọ ma nọrọ na bọọdụ nyocha maka ime ihe ike ụmụ akwụkwọ. Ụgbọelu Naịjirịa[2]

N'afọ 2001, LaRay Denzer dere akụkọ ndụ ya, Folayegbe M. Akintunde-Ighodalo: a public life. Folayegbe M. Akintunde-Ighodalo: ndụ ọha na eze[4] Akintunde-Ighodalo nwụrụ na 2005, mgbe ọ dị afọ 82.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Babasola (14 February 2005). Nigeria: Africa's First Female Perm Sec Dies At 81. Vanguard. Retrieved on 6 January 2017.
  2. 2.0 2.1 2.2 Professor Henry Louis Gates Jr. (2 February 2012). Dictionary of African Biography. OUP USA, 144–145. ISBN 978-0-19-538207-5.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Jr.Akyeampong2012" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 Marc Matera (21 March 2015). Black London: The Imperial Metropolis and Decolonization in the Twentieth Century. University of California Press, 117–118. ISBN 978-0-520-95990-3.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Matera2015" defined multiple times with different content
  4. LaRay Denzer (2001). Folayegbe M. Akintunde-Ighodalo: a public life. Sam Bookman Publishers. ISBN 9789780480127.