Jump to content

Frances Barth

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Usòrò:Frances Barth Untitled Ramble 2018.jpg
Frances Barth, Untitled Ramble, acrylic on panels (triptych), 24" x 96", 2018.

Frances Barth ( mmalite 1946) bụ onye omenkà ihe nkiri America kacha mara amara maka ụzọ dị n'etiti abstraction, odida obodo na nkewa, yana n'afọ ya mechara, vidiyo na ọrụ.  [1] [2] [3] Ọ nọmba n'oge oge nke ndị na-ese ihe n'oge a na-achọ ụzọ 1960 minimalism na conceptualism, na-ụzọ ọrụ nke usoro ihe omume modernist, abstraction geometric, ihe.  nrịbama na ihe atụ.  [4] [5] [6] Onye nkatọ Karen Wilkin dere, sị: "Ihe osise Barth na-egwu ọtụtụ dị iche iche iche ibe ha, site na echiche ikuku nke na-atụ aro nri, na aro nke oghere anya,  ruo n'ịdị nro na-adịghị agwụcha ... ihe onyonyo na oghere dị eserese anya nke yiri ka ọ na- agbanwe ka anyị na-ele anya." [1]

Aghọtala Barth na Guggenheim Fellowship [1] na Anonymous Was a Woman Award, [2] n'etiti ndị ọzọ.  O gosila na Museum of Modern Art (MoMA), [3] Dallas Museum of Art, [4] na Whitney [5] na Venice Biennials.  [6] Ụbọchị ya bụ mkpokọta nke Metropolitan Museum of Art, [7] MoMA, [3] na Whitney Museum, [8] n'etiti ndị ọzọ.  Ọ bụ onye isi emerita nke Mount Royal School of Art na Maryland Institute College of Art (MICA) [2]

Ndụ mmalite na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Barth na Bronx, New York na 1946. [1] [2] Na 1960, ọ gara Hunter College, na-enweta BFA na MA na eserese na akụkọ ihe mere eme. [1] [3] Mmasị mbụ ya gbasara ihe ọkpụkpụ (gụnyere ọmụmụ Tony Smith ), mmegharị na egwu; Mgbe o nwesịrị nkuzi ịgba egwu ọgbara ọhụrụ na Hunter, ọ rụrụ ọrụ Yvonne Rainer na Joan Jonas n'etiti 1968 na 1976. [2] [3]

Barth amara n'oge site na ọtụtụ ihe ngosi 1970s.  Curator Marcia Tucker ya na ihe osise 1972 nke Whitney Museum nke afọ na 1973 biennial;  [1] [2] ihe ngosi ahụ butere ihe ngosi solo na 1974 na Susan Caldwell Gallery.  [3] [4] Barth pụtakwara na "American Painting: The Eighties" (1979, nke Barbara Rose akwụkwọ), [5] [6] "American Paintings of the 1970s" ( Albright-Knox Art Gallery, 1979), [7]  ] na otu lekwasịrị anya na-egosi.  na Contemporary Arts Museum Houston [8] [9] na Corcoran Gallery of Art.  [10] N'ime afá ndị sochirinụ, o osisi na Tomoko Liguori, [11] Sundaram Tagore [12] na Silas Von Morisse na New York, [13] Jan Cicero Gallery (Chicago), [14] na Marcia Wood (Atlanta).  ) [15] n'etiti ndị ọzọ.

Usòrò:Frances Barth SusanCaldwellGallery 1976.jpg
Frances Barth, ihe ngosi Susan Caldwell Gallery, 1976; Mokroe (aka ekpe), acrylic na kwaaji, 72" x 140", diptych; Artoosh (n'aka nri), acrylic na kwaaji, 72" x 202", triptych.

Ihe osise[dezie | dezie ebe o si]

Kemgbe mmalite 1970s, Barth enyochala ohere ọ pụtara na ihe atụ n'ime eserese na-adịghị ahụkebe na-eji oghere eserese dị mgbagwoju anya na ọtụtụ echiche. [1] [4] [5] Ọrụ ya na-ejikọtakarị ọnụ ala na olu, agba na-enweghị atụ, na echiche nke oghere na ọnụ ọgụgụ na-adịghị akwụsi ike, mgbe mgbe n'ụdị ogologo kwụ ọtọ nke chọrọ ndị na-ekiri ka ha "gụọ" (ma gụọkwa) ha nwayọọ nwayọọ, site n'aka ekpe gaa n'aka nri. [6] [3] [1]

Na ihe ngosi solo nke mbụ ya (Susan Caldwell, 1974), Barth gosipụtara eserese kwụ ọtọ 10' ruo 16' ogologo lekwasịrị anya na agba, mmegharị na ike ndọda, bụ nke sitere na ụdị geometric nkịtị dị ka triangles, trapezoids na okirikiri. [7] [3] [8] Ụdị ndị ahụ gbagọrọ agbagọ, na-akpụ akpụ na-arụ ọrụ dị ka ihe ma ikuku ma tụọ aro ka ụgbọ elu jiri nwayọọ na-atụgharị ebe (dịka, Vermillion, 1973). [3] [9] [6] Ka ọ na-erule 1978, ọ nọ na-emepụta ihe ndị na-agbagwoju anya, ihe ndị yiri mgbidi nke Artforum kọwara dị ka "usoro ogologo, warara, friezelike nke ụdị okirikiri na triangular na-agbanwe agbanwe, na-aga n'ihu, ịla azụ, na-agbatị karịa ọhụụ" (dịka, Mariner, 1977). [6] [3] Mgbanwe nke ụdịdị na-aga n'ihu na-eme ka echiche nke nwa oge wee kwalite dichotomy n'etiti imewe elu na omimi ihe osise na ọrụ ya. [6] [10]

Usòrò:Frances Barth After Midnight 1997.jpg
Frances Barth, Mgbe etiti abalị gasịrị, acrylic na kwaaji, 96" x 48", 1997.

Malite na 1980s, Barth nke akwụkwọ ozi akwụkwọ nrịbama na ihe nrịbama n'ụdị geometric ya, na-Brọbama n'ụdị geometric ya, na-Ibe iwu n'ibu geometric - akara nke ikuku ikuku, usoro schematic, ntụgharị echiche, ịme ihe, ,Ịdị ọcha - nke ọtụtụ ihe  ọrụ ahụ.  [1] [2] [3] Art na America gosi ya ngosi 1983 a kpachaara anya "ịwụli elu" n'ebe "okirikiri geometric" nwere "ohere miri emi, nke siri ike" nke ụdị volumetric na agba dị nro ( ike,  Afọ Ọhụrụ nke asaa, 1983).  [1] [4] N'afọ 1989, onye nkatọ New York Times Roberta Smith dere na "akwa Barth metwo n'oge na-adịbeghị anya n'ime ala dị iche iche dị iche iche, dị ka ihe na-ahụ ahụ ahụkebe dị.  ka ha na-eche echiche na dị ka gestural ka a haziri ha."  [5] Ndị ode akwụkwọ akụkọwo ọrụ ndị dị ka "pot" linear nke na- መሪ oge iji ozi na-abụ oge geologic (ngosi, nke mmejọ ma ọ bụ nhazi nke canyons) na dị ka ikike, ihe ngosi  panoramic nke ndị ala na na-agụ-gụnyere ìhè na oge nke ụbọchị.  - enwetara site n'iji na njiri mara nke agba [11] [9] [12]

N'afọ ndị 1990, Barth webatara, ndị eze Japan oge gboo n'ime ihe osise ya, ebe ọ na-aga n'ihu na-eche echiche efu ewepụ onye elu nke ọhụrụ ọhụrụ.  [1] [2] [3] Achọpụtara mkpali ndị isi mmalite n'ime ihe ọrụ dị n'okirikiri ala nke ọrụ ahụ, echiche echiche, nguzozi nke ihe oriri na ahịrị, yana ogbi, palettes akụ na e nyere nke uzuzu uzuzu.  [1] [2] Ndị nkatọ anya ndị ahụ dị ka ihe na-agbagwoju nke ukwuu, na-agbagwoju anya, “mmezigharị echiche nke ọma,” na- nchọpụta nchikota ha nke iwu mma, nhazi nke ọma gridded na spontaneity calligraphic.  ( njikọ, L. Rides West, 1993).  [3] [4] [1] Akwụkwọ nka ọrụ dịka sal.  -v (1997) dị ka "jiri na- were were si [ahụmahụ] nke oge amara" [4]

Ndị na-enyocha ihe ngosi Barth n'etiti 2006 na 2011 na-elekwasịkarị anya n'ihe Joan Waltemath kpọrọ "Dialectical approach" [5] na-agwakọta koodu syntactic dị iche iche, echiche na akpịrịkpa na-akwụghị ụgwọ iji mepụta ọrụ n'otu oge na-eme ka mbara ala dị omimi, usoro ihe omimi nke geologic, na "dị obere abstraction dị nso. " [13] [14] [15] David Brody kọwara mkparịta ụka dị ka collage na ngosi Barth 2017 (dịka ọmụmaatụ, na Yellow Yellow, 2016 ma ọ bụ Olive, 2017) dị ka ebe "kpọmkwem n'ụzọ ziri ezi n'etiti lucidity na ihe omimi" nke "na-adọrọ adọrọ. ụwa nke iche n'echiche nwekwara ike ịbụ ederede ederede nke eziokwu a na-ahụ anya." [16] O kwuru nke ọma banyere mmekọrịta dị n'etiti eserese ya na ọrụ usoro ọhụrụ (animation na akwụkwọ akụkọ eserese), na-atụ aro ka ọrụ ndị ikpeazụ webatara "n'ime esemokwu dị n'ime ogologo oge mepere emepe" na isi ihe omume ya, ọkachasị, "nke doro anya". arụmụka n'etiti abstraction na akụkọ, n'etiti ịnọ jụụ na mmegharị n'ihu." [16]

Video, animation na ọrụ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

Kemgb 2007, Barth kere ihe ngosi abụọ ( Njedebe nke ụbọchị, njedebe nke ụbọchị, 2007; na Jonnie in the Lake, 2016), [1] akwụkwọ edemede abụọ ( Regina, 2013, onye na-ese ihe Regina Bogat ; na The  Audition, 2018).  ), na ihe nkiri dị iche iche (Ọ dịghị Nwa nwoke, 2015; na Dreaming Tango, 2020).  [2] [3] [4] Na 2017, o izi akwụkwọ ozi Ginger Smith na Billy Gee, nke ntọala ntọala sitere na ike ya.  [3] [5] Barth bụ onye ọbịa ọbịa na ihe omume 1975 nke Firing Line na William F. Buckley Jr. na-egosi Tom Wolfe, na-e akwụkwọ akwụkwọ ya n'oge na-adịbeghị anya The Painted Word .

Ihe nrite na mkpokọta[dezie | dezie ebe o si]

Barth anatala Guggenheim Fellowship (1977), [1] site na Joan Mitchell Foundation (1995) [2] na American Academy of Arts and Letters (1999, 2004), [3] na sitere sitere na National Endowment for Arts.  (1974), [4] Adolph na Esther Gottlieb Foundation (1993), Anonymous bụ ike (2006) [5] na Pollock-Krasner Foundation (2017), [6] n'etiti ndị ọzọ.  Na 2011, na-achọpụta na National Academy of Desig . [17]

.Ọrụ ya bụ nke mkpokọta nke Museum of Modern Art, [1] Metropolitan Museum of Art, [2] [3] [4] [5] Whitney Museum, [6] Akron Art Institute, Albright-Knox Art Gallery, [7]  Cincinnati Art Museum, [8] Dallas Museum of Fine Art, [9] Davis Museum, [10] Herbert F. Johnson Museum of Art, [11] Minneapolis Institute of Art, [12] Newark Museum, na Tucson Museum.  nke Art, [13] n'etiti ndị ọzọ

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Wilkin, Karen. "Extreme Possibilities: New Modernist Paradigms," Extreme Possibilities, New York: The Painting Center, 2009.
  2. 2.0 2.1 John Simon Guggenheim Memorial Foundation. Frances Barth, Fellows. Retrieved May 19, 2022.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 Robins, Corinne. The Pluralist Era, American Art 1968-1981, New York: Harper & Row, 1984.
  4. 4.0 4.1 Moos, David. "Atlanta — 'Dimension,'" Art Papers, March/April p. 33–4.
  5. 5.0 5.1 Waltemath, Joan. "Frances Barth: Scale, Economy and Unnamable Color," The Brooklyn Rail, February 2010. Retrieved May 19, 2022.
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 Perrone, Jeff. "Frances Barth," Artforum, March 1978. Retrieved May 19, 2022.
  7. Robins, Corinne. "Frances Barth," Art in America, September–October, p. 113.
  8. Tucson Museum of Art. Frances Barth, Collection. Retrieved May 19, 2022.
  9. 9.0 9.1 Lubell, Ellen. "Frances Barth at Susan Caldwell," Art in America, November 1983, p. 222–3.
  10. Minneapolis Institute of Art. Untitled, 1977, Frances Barth, Art Collection. Retrieved May 19, 2022.
  11. O'Brien, Barbara. Being and Belief: The Paintings of Frances Barth, Hanover, NH: Dartmouth College, 2005.
  12. Zimmer, William. "Summit: Constructed in Jersey City," The New York Times, September 28, 1986, Sect. 11NJ, p. 28. Retrieved May 20, 2022.
  13. Wilkin, Karen. "At the Galleries," The Hudson Review, Winter 2007.
  14. Wilkin, Karen. "Barth Ranges Wide," Art in America, October 2006, p. 186–7.
  15. Frank, Peter. "Haiku Review: Frances Barth," Huffington Post, April 23, 2011.
  16. 16.0 16.1 Brody, David. "Nothing Forced Yet Nothing Lax: Frances Barth in Bushwick," Artcritical, December 7, 2017. Retrieved May 19, 2022.
  17. National Academy of Design. Frances Barth, The Academy. Retrieved May 19, 2022.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]