Frances Goodman

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Frances Goodman
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịEluàlà, South Africa Dezie
Aha enyereFrances Dezie
aha ezinụlọ yaGoodman Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1975 Dezie
Ọrụ ọ na-arụomenkà, onye na-ahu maka ihe nkiri Dezie
ebe agụmakwụkwọGoldsmiths, University of London, University of the Witwatersrand, European Ceramics Work Center Dezie
onye nnọchite anya nwebiisinkareproduction right not represented by CISAC member Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Frances Goodman (a mụrụ n'afọ 1975) bụ onye Omenkà mixed-media si South Afrịka nke bi na Johannesburg ugbu a. Ọrụ ya na-eji ntu acrylic na ihe ndị ọzọ na-enweghị atụ ma "nwere mmasị na mmekọrịta dị n'etiti nwanyị, ejiji, na egwuregwu."

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Site na 1994 ruo 1997, Goodman rụrụ ọrụ na BA na Fine Arts na Mahadum nke Witwatersrand na Johannesburg. Ọ kwagara London ịga Goldsmiths College n'afọ 1999, nata MA na Fine Arts n'afọ 2000. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye mmeri na Higher Institute for Fine Art na Antwerp, Belgium site na 2001 ruo 2003.

Ihe ngosi na onyinye[dezie | dezie ebe o si]

Goodman egosipụtala ọtụtụ ebe kemgbe afọ 2002, ya na ihe ngosi nke naanị ya na otu na Europe, North Amerika, na Afrịka. N'afọ 2012, ọ bụ onye bi na International Studio & Curatorial Program na New York City. Ọ bụ onye natara Cecily Brown Fellowship for Outstanding Woman Artists na 2014. Ọrụ Goodman pụtara na ihe ngosi I Am . . .Ụmụ nwanyị ọgbara ọhụrụ na-ese ihe nke Africa na Smithsonian's National Museum of African Art site na Jụn 2019-Eprel 2022.[1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Goodman na-ejikarị anya ụgha, ntu adịgboroja, ọla ntị pearl adịgboroja, na ihe ndị ọzọ "na-abụkarị ụmụ nwanyị" iji mepụta ihe ọkpụkpụ ya na ntinye ya, na-ele anya n'ihe ndị mmadụ na-echegbu onwe ha kwa ụbọchị na omume dị elu (dịka omenala mmega ahụ na mgbakọ nke alụmdi na nwunye na ịma mma). "A na-agwakarị ụmụ nwanyị ka ha mee nhọrọ ndị metụtara mgbasa ozi banyere ahụ anyị," ka Goodman na-ekwu. Otú ọ dị, ntu adịgboroja na anya ụgha, na-emegide nke ahụ. Ị nwere ike ịghọ onye na-egosipụta ihe, ịghọ onye ọzọ. Ị naghị aghọ echiche nke onye nwanyị kwesịrị ịbụ. Ị na-aghọ onye na-emegide onwe gị.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]