Jump to content

Francis Omaswa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Francis Omaswa
TitleChancellor
Busitema University

Francis Gervase Omaswa, MBChB, MMed, FRCS (Edin), FCS (ECSA), bụ dọkịta na-awa ahụ obi na Ugandan, agụmakwụkwọ na onye nchịkwa.[1] A họpụtara ya dị ka chancellor nke Mahadum Soroti, otu n'ime Mahadum ọha na eze itoolu dị na Uganda n'oge ahụ, n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2022.[2]

Ọ rụrụ ọrụ na mbụ dị ka Chancellor nke Busitema University, ọzọ Uganda ọha mahadum, n'etiti 2009 na 2017. Ọ na-eje ozi na ikike kemgbe June 2009.[3] [4]

Mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Omaswa na Mukura Village, Kumi District, na Eastern Region nke Uganda, gburugburu 1943. Nne na nna ya bụ Yafesi Ijookit na Matilda Acom. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Mukura site na P1 ruo P4, wee bufee ya na Koloin Primary School site na P5 ruo P6. Mgbe ọ gafechara ule ngụsị akwụkwọ praịmarị ya, ọ sonyeere Holy Angels Junior Secondary School na Soroti District maka Junior One na Abụọ. Ọ gụrụ akwụkwọ na St. Mary's College Kisubi, maka ma agụmakwụkwọ O-Level na A-Level. Na 1964, a nabatara ya na Schoollọ Akwụkwọ Ọgwụ nke Mahadum Makerere, gụsịrị akwụkwọ na 1969 na nzere bachelọ ọgwụ na nzere bachelọ nke ịwa ahụ. Na 1974, ọ nwetara nzere Master of Medicine na ịwa ahụ na Mahadum Makerere. E mechara họpụta ya ka ọ bụrụ onye otu nke Royal College of Surgeons nke Edinburgh. Ọ bụkwa onye otu College of Surgeons nke East, Central na South Africa, kọleji o nyere aka chọta.[5]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'ịgbaso nkuzi ya, Omaswa rụrụ ọrụ dịka onye ọrụ ahụike site na 1970 ruo Septemba 1974, mgbe ọ hapụrụ ịga n'ihu ọmụmụ na United Kingdom. Ọ zụrụ azụ dị ka dọkịta na-awa cardiothoracic. Ọ rụkwara ọrụ maka National Health Service (NHS), mechara bụrụ onye isi na-edeba aha na ịwa ahụ cardio-thoracic ebe ahụ.

N'afọ 1979, ọ nabatara oku nke Gọọmentị Kenya ka ọ bụrụ onye isi nke ịwa ahụ obi na Kenyatta National Hospital na Mahadum Nairobi. Ọ rụrụ ọrụ ahụ ruo n'afọ 1982. Site na 1983 ruo 1986, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ahụike na onye isi ịwa ahụ na Ngora Freda Carr Hospital, na Ngora, mpaghara Teso. Site na 1987 ruo 1992 ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ahụike mbụ nke Uganda Heart Institute, nke o nyere aka guzobe. Ọ rụkwara ọrụ dịka Prọfesọ nke Ịwa Ahụ na Makerere University School of Medicine. Site na 1992 ruo 1999, ọ rụrụ ọrụ dị ka Chief Government Surgeon na onye isi nke Quality Assurance Program nke o guzobere na Ministry of Health. N'ọnwa Eprel afọ 1999, ọ ghọrọ onye isi nchịkwa nke ọrụ ahụike na Ministri ahụike nke Uganda, ọkwá o nwere ruo n'afọ 2005 mgbe onye isi nchịk nke WHO, Dr. Margaret Chan, kpọrọ ya ka ọ guzobe Global Health Workforce Alliance (GHWA). Ọ kwagara Geneva, Switzerland iji guzobe Alliance . [6] Ọ laghachiri Uganda n'afọ 2008 ma họpụta ya ka ọ bụrụ chancellor na Mahadum Busitema n'afọ 2009.[5]

Ọrụ ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Omaswa nwere ndụ ọrụ aka na-arụsi ọrụ ike. Na mgbakwunye na ọrụ ndị a kọwara n'elu, o nwere ọrụ ndị a:

  • Onye otu, Board of Directors, Uganda Heart Institute[7]
  • Onye otu Institute of Medicine - ahọpụtara na Nọvemba 2014. [8]
  • Onye isi oche nke ndị ọrụ iji guzobe Mahadum Teso, ụlọ ọrụ agụmakwụkwọ dị elu nke onwe, nke dị na Soroti [5]

Omaswa lụrụ Dr. Catherine Nyapidi Omaswa, onye na-ahụ maka nrịanrịa, bụkwa onye gụsịrị akwụkwọ na Makerere..[5]

Nsọpụrụ na onyinye[dezie | dezie ebe o si]

Onye edemede agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

O nyewokwa aka dị ukwuu na nkà mmụta ọgwụ site na nyocha ya nke akwụkwọ akụkọ a ma ama na ndị ọkà mmụta ndị ọzọ na-ebipụta akwụkwọ na ụfọdụ n'ime ọrụ ya gụnyere;

Nchịkwa Ebola site n'ime ime obodo gaa n'obodo mepere emepe: ahụmịhe sitere na Uganda. Nnyocha a gosipụtara na nlekọta palliative mere ka ndụ dịkwuo mma nakwa na ilekwasị anya na ọgwụgwọ ọ bụghị naanị na nnọpụiche kwesịrị imesi ya ike dịka ọ mekwara ka ntụkwasị obi ọha na eze na omume ịchọ ahụike dịkwuo elu.[10] The medical education partnership initiative (MEPI): ihe ọhụrụ na nkuzi maka ọzụzụ na nyocha ọrụ ahụike na Africa. Nnyocha a gosipụtara mmejuputa nke MEPI nke bụ $ 130 nde onyinye nke President's Emergency Plan for AIDS Relief (PEPFAR) na National Institutes of Health (NIH) nyere na 13 Medical Schools na 12 Sub-Saharan African countries na Coordinating Centre (CC). [11] Ndị ọrụ ahụike na-abụghị nke gọọmentị: ka a gbaa ha ume ma ọ bụ maa ha ikpe? Akwụkwọ a depụtara ọrụ nke ndị ọrụ ahụike na-abụghị nke iwu kwadoro na ntọala ebe enwere ihe ịma aka na usoro ahụike zuru ụwa ọnụ Njikọ ahụike zuru oke na Brocher Declaration: ụkpụrụ maka omume dị mkpirikpi na ahụike zuru ezu.[12] Nnyocha a na-akọwa atụmatụ nkwupụta ahụ iji nye nduzi maka mmejuputa nke ọma nke mgbalị ahụike zuru ụwa ọnụ kwesịrị ekwesị.[13] Iwu obodo nke omume MEPI na-emepụta ihe ọha. [14] Ihe kachasị mkpa nke onye isi nchịkwa WHO na-esote: Nkwekọrịta zuru ụwa ọnụ maka ikike mmadụ maka ahụike. Isiokwu ahụ na-atụle ihe ịma aka ndị dị mkpa nke Director General kwesịrị ilebara anya Enyemaka nke mmekọrịta agụmakwụkwọ ahụike na mmelite Afrịka.[15] Akwụkwọ a na-akọwa ọrụ MEPI na-agbanwe ngalaba ahụike nke Africa.[16] Ime ka usoro ahụike sie ike na mba ndị na-enweta ego dị ala site n'ịbawanye ikike nhazi na imeziwanye ụlọ ọrụ. Akwụkwọ ahụ gosipụtara na ụwa na-adịwanye ike ma na-adabere na ibe ya na-esote Millennium Development Goals (post-MDG) chọrọ ụzọ ọhụrụ nke ịrụ ọrụ iji melite ahụike zuru ụwa ọnụ, nke usoro mgbagwoju anya na usoro ndị na-ewulite ikike nhazi mpaghara kwadoro. [17] Ikpochapụ ịkekọrịta ego bụ ihe na-akwado ndị ogbenye: ihe akaebe sitere na Uganda.Nnyocha ahụ dekọrọ mmetụta nke iwepụ ụgwọ ndị ọrụ na ojiji nke ọrụ ahụike na Uganda na-ekwusi ike na ndị ogbenye na ndị na-adịghị ike. [18] Mmụta ahụike dabere na nkà na ụlọ akwụkwọ ahụike abụọ dị na mpaghara Sahara nke Afrịka. Nnyocha ahụ chọpụtara na ọ na-egosi na enwere ike itinye CBME n'ọrụ ọbụna maka mba ndị nwere obere ego n'Africa, nke itinye ego n'èzí kwadoro iji dozie ọdịiche dị n'etiti ndị mmadụ Nchọgharị kọntaktị na nzaghachi COVID-19 n'Africa: Omume kachasị mma, ihe ịma aka dị mkpa, na nkuzi ndị a mụtara na Naijiria, Rwanda, South Africa, na Uganda. [19][20] na Medical Education Partnership Initiative na-amụ AFREhealth.[21]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Agụmakwụkwọ na Uganda
  • Ndị isi mahadum nke Uganda
  • Ụlọ Ọrụ Obi nke Uganda
  • Jovan Kiryabwire

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. MLO (2009). Brief Professional & Academic Profile of Professor Francis Omaswa. Ministerial-leadership.org (MLO). Retrieved on 21 February 2015.
  2. Muhamadi Byemboijana (12 August 2022). Professor Omaswa Installed As First Soroti University Chancellor. SoftPower Uganda. Retrieved on 13 August 2022.
  3. UNAS (2014). List of Accredited Universities In Uganda. Uganda National Academy of Sciences (UNAS). Archived from the original on 3 March 2015. Retrieved on 21 February 2015.
  4. Nampala (2 June 2009). Busitema University Gets Chancellor. Archived from the original on 22 February 2015. Retrieved on 21 February 2015.
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 Okiror (1 October 2008). Omaswa A Man of Many Firsts. Archived from the original on 22 February 2015. Retrieved on 21 February 2015.Okiror, Ben (1 October 2008). . New Vision. Kampala. Archived from the original on 22 February 2015. Retrieved 21 February 2015.
  6. Schatz (23 February 2008). "Francis Omaswa: Tackling the Shortage of Health Workers". Lancet 371 (9613). DOI:10.1016/S0140-6736(08)60291-3. PMID 18295014. 
  7. Ssebunnya (27 February 2013). Mulago Can Now Handle Open Heart Surgery. Archived from the original on 20 January 2015. Retrieved on 20 January 2015.
  8. Ninsiima (4 November 2014). Uganda: Professor Omaswa Elected to The Institute of Medicine. Retrieved on 21 February 2015.
  9. Laureates of the Third Hideyo Noguchi Africa Prize. Ministry of Foreign Affairs of Japan. Retrieved on 2 October 2019.
  10. Okware (2015-03-12). "Managing Ebola from rural to urban slum settings: experiences from Uganda" (in en). African Health Sciences 15 (1): 312–321. DOI:10.4314/ahs.v15i1.45. ISSN 1729-0503. PMID 25834568. 
  11. Omaswa (2018-04-30). "The Medical Education Partnership Initiative (MEPI): Innovations and Lessons for Health Professions Training and Research in Africa". Annals of Global Health 84 (1): 160–169. DOI:10.29024/aogh.8. ISSN 2214-9996. PMID 30873813. 
  12. Omaswa (2006). "Informal health workers: to be encouraged or condemned?" (in en). Bulletin of the World Health Organization 84 (2): 83. DOI:10.2471/blt.05.027979. ISSN 0042-9686. PMID 16501720. 
  13. Prasad (2022-05-17). "Global Health Partnerships and the Brocher Declaration: Principles for Ethical Short-Term Engagements in Global Health" (in en). Annals of Global Health 88 (1): 31. DOI:10.5334/aogh.3577. ISSN 2214-9996. PMID 35646612. 
  14. Frehywot (2014). "Building Communities of Practice: MEPI Creates a Commons" (in en-US). Academic Medicine 89 (8): S45-9. DOI:10.1097/ACM.0000000000000349. ISSN 1040-2446. PMID 25072577. 
  15. Gostin (2016-12-01). "The next WHO Director-General's highest priority: a Global Treaty on the Human Right to Health" (in English). The Lancet Global Health 4 (12): e890–e892. DOI:10.1016/S2214-109X(16)30219-4. ISSN 2214-109X. PMID 27746225. 
  16. Omaswa (2014). "The Contribution of the Medical Education Partnership Initiative to Africa's Renewal" (in en). Academic Medicine 89 (Supplement): S16–S18. DOI:10.1097/ACM.0000000000000341. ISSN 1040-2446. PMID 25072569. 
  17. Swanson (2015-02-12). "Strengthening health systems in low-income countries by enhancing organizational capacities and improving institutions" (in en). Globalization and Health 11 (1): 5. DOI:10.1186/s12992-015-0090-3. ISSN 1744-8603. PMID 25890069. 
  18. Nabyonga (2005). "Abolition of cost-sharing is pro-poor: evidence from Uganda". Health Policy and Planning 20 (2): 100–108. DOI:10.1093/heapol/czi012. PMID 15746218. Retrieved on 2023-01-27. 
  19. Kiguli-Malwadde (2014-12-31). "Competency-based medical education in two Sub-Saharan African medical schools". Advances in Medical Education and Practice 5: 483–489. DOI:10.2147/AMEP.S68480. PMID 25525404. 
  20. Nachega (2021-04-07). "Contact Tracing and the COVID-19 Response in Africa: Best Practices, Key Challenges, and Lessons Learned from Nigeria, Rwanda, South Africa, and Uganda". The American Journal of Tropical Medicine and Hygiene 104 (4): 1179–1187. DOI:10.4269/ajtmh.21-0033. ISSN 0002-9637. PMID 33571138. 
  21. Omaswa (2017-10-01). "Medical Education Partnership Initiative gives birth to AFREhealth" (in English). The Lancet Global Health 5 (10): e965–e966. DOI:10.1016/S2214-109X(17)30329-7. ISSN 2214-109X. PMID 28911758.