Jump to content

Gadalla Gubara

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Gadalla Gubara

Gadalla Gubara (Arabic: جاد الله جبارة, Julaị 1920 – 21 Ọgọst 2008) bụ onye Sudanese ese foto, onye na-emepụta ihe nkiri, onye ntụzi na onye na-ese foto.  N'ime afọ iri ise, o wepụtara ihe karịrị akwụkwọ akụkọ 50 na ihe nkiri atọ nwere ihe ngosi.  Ọ bụ onye ọsụ ụzọ nke sinima Africa, ebe ọ bụbu onye rụpụtara ma otu Pan-African Federation of Filmmakers FEPACI na mmemme ihe nkiri FESPACO (Ouagadougou, Burkina Faso).[1]  Nwa ya nwanyị, Sara Gubara, onye gụsịrị akwụkwọ na Cairo Higher Institute of Cinema, Egypt, nyere ya aka n'ọrụ ihe nkiri ya mechara, mgbe ọ tụfuru anya ya.  A na-ewere ya dị ka onye isi ihe nkiri nwanyị mbụ Sudan.

Ndụ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Gubara na Omdurman, Sudan na 1920. Nna ya bụ onye ọrụ ugbo, na otu akụkụ nke ezinụlọ Muhammad Ahmad. N'oge Agha Ụwa nke Abụọ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye uwe ojii na Royal Corps of Signals na mgbasa ozi North Africa. N'ebe ahụ, ngalaba ihe nkiri nke Colonial gosipụtara ihe nkiri dị ka mmeri Desert, Ndị agha Afrịka anyị na-arụ ọrụ na ndị agha Africa anyị nọ na Middle East maka ndị agha. Nke a bụ ihe ngosi mbụ Gubara gosipụtara na ihe nkiri, dugara ya ịchọ ọzụzụ ọzọ mgbe agha ahụ gasịrị, ebe ọ nọ na London na Saịprọs.[1]

Mgbe ọzụzụ ya gasịrị, British Film Unit nyere ya ọrụ ka ọ laghachi Sudan ma mee ihe nkiri mmụta gbasara atụmatụ ọrụ ugbo nke mba ka a ga-enyocha ndị na-ege ntị na mpaghara n'ofe mba ahụ.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Flaglọ ọkọlọtọ Sudan e welitere n'ememe nnwere onwe ya, na 1st Jenụwarị 1956, foto nke Gadalla Gubara

.[1]Gubara bụkwa otu n'ime ndị na-ese foto mbụ nke Sudan, na-esetịpụ dịka ọmụmaatụ ibuli ọkọlọtọ nke mba ahụ nweere onwe ya na Jenụwarị 1, 1956. N'oge nnabata, e gosipụtara ụfọdụ foto ya na 2015 na ihe ngosi retrospective 'The Khartoum School: Ime mmegharị nka ọgbara ọhụrụ na Sudan (1945 – dị ugbu a)' nke Sharjah Art Foundation, UAE.

N'afọ 1955, Gubara mepụtara ihe nkiri mbụ na-acha anụnụ anụnụ n'Africa, Song of Khartoum, nke nyere aka na ụdị ihe nkiri gbasara obodo ndị avant-garde. Afọ ndị sochiri nnwere onwe na 1956 bụ nke ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọdịbendị na Sudan mara. Gubara ghọrọ onye isi na-eme ihe nkiri maka Sudan Film Unit e guzobere ọhụrụ n'okpuru Ministry of Culture and Information. N'oge a, o ji igwefoto ya dekọọ ọtụtụ ihe omume na ndụ kwa ụbọchị: Nzukọ gọọmentị na onye isi ala Gamal Abdel Nasser nke Ijipt ma ọ bụ eze ukwu Etiopia Haile Selassi na nleta steeti, ndụ abalị nke Khartoum, iwu ụzọ ụgbọ okporo ígwè, ụlọ ọrụ na ihe mgbochi mmiri.[2] Na ngwụcha afọ 1950, ọ natara onyinye iji gaa n'ihu na ọmụmụ ihe nkiri ya na Mahadum nke Southern California, a họpụtakwara ya dị ka onye nduzi nke Sudan Film Unit mgbe ọ laghachiri na 1962.[3]

Gadalla Gubara na onye Germany na-ese foto Leni Riefenstahl na Ugwu Nuba, Sudan, tupu 1973

N'ịchọ ịmepụta akwụkwọ akụkọ nke ya na, nke kachasị, ihe nkiri, ọ hapụrụ Sudan Film Unit wee guzobe ụlọ ihe nkiri mbụ nke Sudan, Studio Gad, na 1974. Ihe nkiri mbụ ya bụ Tajouj (1977) bụ akụkọ dị egwu banyere ya.  ịhụnanya na-enweghị obi ụtọ nke ndị mmekọ abụọ n'ebe dike, setịpụrụ na ime obodo Eastern Sudan, ma gosipụta onye na-eme ihe nkiri Salah ibn Al Badya.Tajouj meriri Nefertiti Statue, ihe nrite ihe nkiri kachasị elu nke Egypt, na Cairo International Film Festival na 1982, ma nweta ihe nrite na mmemme ihe nkiri.  na Alexandria, Ouagadougou, Tehran, Addis Ababa, Berlin, Moscow, Cannes na Carthage.

Gadalla na Sara Gubara na ihe ngosi ha Viva Sar (1984)

N'afọ 1984, Gubara bipụtara ihe nkiri dị mkpirikpi nke akpọrọ 'Viva Sara'. Ọ na-akọ akụkọ banyere nwa ya nwanyị Sara, onye n'agbanyeghị nkwarụ anụ ahụ ya n'ihi na ọ na-arịa Ọrịa polio mgbe ọ bụ nwatakịrị, ghọrọ onye mbụ Sudan sonyere na asọmpi mba ụwa maka ndị na-egwu mmiri n'etiti agwaetiti Capri na obodo Naples na Ịtali.[4]

Gadalla kpuru ìsì mgbe ọ dị afọ 80, mgbe gọọmentị weghaara ụlọ ọrụ ya, mana ọ ka nọgidere na-arụ ọrụ fim ikpeazụ ya, nwa ya nwanyị Sara Gadalla Gubara na-enyere ya aka.[5] N'afọ 2006, ọ natara 'Award for Excellence' maka ọrụ ya na Africa Movie Academy Awards .

Nnakwere[dezie | dezie ebe o si]

N'igosi ma eleghị anya oge Gubara kachasị mma, onye edemede Sudan Omar Zaki dere, sị: [6]   N'afọ 2008, onye na-ese ihe nkiri Frédérique Cifuentes mere ihe nkiri akwụkwọ gbasara Gubara, nke a na-akpọ Cinema na Sudan: Mkparịta ụka ya na Gadalla Gubara, akụkụ nke e mere ka ọ dị na ebe nchekwa ịntanetị Sudan Memory. N'etiti 2014 na 2016, ụlọ ọrụ Arsenal kwadoro ọtụtụ ihe nkiri Gubara.  maka ihe nkiri na ihe nkiri vidiyo na Berlin, Germany, e gosikwara ndị na-ege ntị na Sudan yana mba ofesi.

Filmography (ihe nkiri)[dezie | dezie ebe o si]

  • Tajouj (1977)
  • Barakat Al-Sheikh (Nsọpụrụ Sheikh, 1998)
  • Les misérables, nke Victor Hugo dere (2006) [7]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ihe nkiri nke Sudan
  • Foto nke Sudan

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. The Khartoum School: The making of the Modern Art movement in Sudan (1945 – present). Sharjah Art Foundation (2016). Retrieved on 2021-04-02.
  2. See, for example, the restored short news reels on Studio Gad webpage in the section External links of this article.
  3. The film holdings of Gadalla Gubara (en-UK). Àtụ:Ill (Arsenal – Institut für Film und Videokunst e.V.). Retrieved on 2019-11-23.
  4. The German review of a screening of 'Viva Sara!' in Berlin in 2015, called this film "one of the most beautiful film moments of the year". - It describes the content like this: "Sara, handicapped by polio, had taken part in the Capri-Naples swimming marathon as a young woman. 35 kilometres in the open sea. A good decade later, her proud father wanted to share this with 'Viva Sara'. As an incentive and hope for girls in Sudan that anything can be done." Klingler (31 December 2015). Die schönsten Retrospektivenmomente: Jahresrückblick (3) (de). critic.de. Retrieved on 2021-04-21.
  5. Ellerson (2010-12-07). Sara Gubara: Her father's eyes. African Women in cinema blog. Retrieved on 2019-11-21.
  6. Zaki (2012-09-16). Sudan: Gadalla Gubara - a Forgotten Filmmaking Legend (en). allAfrica.com. Retrieved on 2019-11-20.
  7. Watch Les misérables | MoMA Virtual Cinema Streaming | MoMA (en). The Museum of Modern Art. Retrieved on 2023-02-27.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]