Gbemisola Adeoti

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Gbemisola Adeoti
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ebe ọmụmụIseyin Dezie
Ọrụ ọ na-arụOdee akwụkwọ, odee uri Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Ibadan Dezie

 

Gbemisola Adeoti bụ onye nkuzi na onye na-ede uri na Naijiria. Ọ bụ prọfesọ nke akwụkwọ na Ngalaba Bekee na Mahadum Obafemi Awolowo . [1] Ọ bụ onye dere Naked Soles nke Joint Admission and Matriculation Board tụrụ aro ya n'oge. [2]'agbata afọ 2011 na afọ 2015, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke Institute of Cultural Studies, ọ bụkwa Dean nke Faculty of Arts site na 2015 ruo 2019 na OAU.

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Gbemisola Adeoti si Iseyin na mpaghara Oke Ogun nke steeti Oyo. Ọ gụrụ akwụkwọ praịmarị na sekọndrị na St Mary's Catholic Primary School na Koso Community Grammar School ma na Iseyin, site na 1973 ruo 1983 ebe ọ gụsịrị akwụkwọ dị ka nwa akwụkwọ kachasị mma. O nwetara nzere B. A. Dramatic Arts (1989) na M. A. Literature in English (1995) na Mahadum Obafemi Awolowo, Ile Ife, Nigeria. O mechara nweta Ph D na Bekee n'afọ 2003 na-elekwasị anya na Dramatic Literature site na Mahadum Ibadan, Ibadan, Nigeria.  

Gbemisola Adeoti bụbu onye nta akụkọ / onye nchọpụta na The News Magazine, Lagos, tupu ọ banye na Ngalaba Bekee nke Mahadum Obafemi Awolowo, Ile Ife dị ka onye enyemaka gụsịrị akwụkwọ ebe ọ ghọrọ prọfesọ na 2010. Mpaghara nkuzi na nyocha ya gụnyere: Dramatic Literature, African literature, Shakespeare Studies, Literary History / Theory na Popular Culture.

Ihe odide agụmakwụkwọ na Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Adeoti ebipụtala n'ọtụtụ ebe na ụlọ ọrụ ndị a ma ama na mba ụwa. Ọrụ ya gụnyere Voices Offstage: Nigerian Dramatists on Drama and Politics, Aesthetics of Adaptation in Contemporary Nigerian Drama, Nigerian Video Film in Yoruba and Politics and the Urban Experience in Postcolonial West African Literature. Okwu mmeghe ya, nke e gosipụtara na 2015 bụ nke akpọrọ: Literature and the Art of Shaving A Man's Head in His Absence .Akwụkwọ na nka nke ịkpụ isi nwoke na enweghị ya.

Adeoti so dezie (ya na Bjorn Beckman) Intellectuals and African Development: Pretension and Resistance in African Politics na (ya na Femi Osofisan) Playwriting in Nigeria Today; usoro nke Nzukọ Ndị edemede Egwuregwu Mbụ na Nigeria na 2013. Ọ bụkwa onye nchịkọta akụkọ nke African Literature and the Future na Inside African Forests: Critical Perspectives on the Novels of D. O. Fagunwa. Ọ rụkwara ọrụ na mpịakọta abụọ nke edemede nkatọ na Ahmed Yerima dramatic oeuvre - Muse and Mimesis: Critical Perspectives on Ahmed Yerima's Drama (2007) na One Muse, Many Masks: Reflections on Ahmed Yerita's Recent Drama (2021).

Adeoti bụ onye British Academy Visiting Fellow na Workshop Theatre, School of English, University of Leeds, United Kingdom na 2008 na onye Postdoctoral Fellow nke African Humanities Program na-ebi na International Institute for Advanced Studies of Culture, Institutions and Economic Enterprises (IIAS), Accra, Ghana site na 2009 ruo 2010. N'afọ 2012, e nyere ya Presidental Fellowship nke African Studies Association (ASA), Philadelphia, na USA. Ọ bụ onye ndụmọdụ / onye ndụmọdụ maka mmemme African Humanities ugbu a.

Adeoti bụ onye otu ndị ọkachamara dịka Association of Nigerian Authors (ANA), National Association of Nigarian Theatre Arts Practitioners (NANTAP), Society of Nigerian Theatre Artistes (SONTA), English Scholars Association of Nigeria (ESAN) na Nigerian Academy of Letters (NAL). Ọ bụ onye nduzi, Institute of Cultural Studies, Obafemi Awolowo University, Ile Ife, site na 2011 ruo 2015 na Dean, Faculty of Arts site na 2015 ruo 2019. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ (ma ugbu a ọ bụ onye nchịkọta akụkọ) nke Ife Studies in African Literature and the Arts (ISALA) na IFE: Journal of the Institute of Cultural Studies. Ọ bụ onye nyocha na onye otu Editorial Advisory Boards nke ọtụtụ akwụkwọ akụkọ obodo na mba ọzọ.Ọ gakwara nzukọ agụmakwụkwọ n'ọtụtụ mba Africa, Europe na America.

Abụ na akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

Gbemisola Adeoti ebipụtala uri n'otu n'otu na magazin na akwụkwọ akụkọ obodo na nke mba ụwa. N'ịbụ onye a ma ama, o bipụtara nchịkọta mbụ ya Naked Soles n'afọ 2005. Kemgbe e bipụtara nchịkọta ahụ, ahọpụtara uri site na ọrụ site na nyocha mba na bọọdụ nyocha mpaghara. N'agbata afọ 2008 na 2020, uri ya nọ na ndepụta ọgụgụ maka akwụkwọ edemede na Bekee na nyocha ọha na eze nke Joint Admissions and Matriculation Board (JAMB), National Examination Council (NECO) na West African Examination Board (WAEC) duziri. Stoning the Wind bụ nchịkọta uri kachasị ọhụrụ nke Adeoti ga-ebipụta n'afọ a, 2023.

Ihe nkiri na ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

Adeoti apụtala na ihe nkiri vidio dị iche iche nke Naijiria. Ọ rụrụ ọrụ onye agha na Afonja, ihe nkiri nke Jare Adeniregun duziri na nke Remdel Optimum Communication Limited mepụtara, 2001. Ọ bụ otu n'ime ndị uwe ojii (Otelemuye) na Owo Eje, ihe nkiri nke akwụkwọ akụkọ Kola Owolabi, Owo Exe - nke Sunday O duziri ma Remdel Optimum Communication Limited mepụtara, 2003. Ọ pụtara dị ka Adio na Ofin Ga, ihe nkiri nke Tunji Bamisigbin duziri ma mepụta ya site na Remdel Optimum Communication Limited, 2008; Omuti (onye aṅụrụma) na Oyawande, ihe nkiri onye Muyideen Oladapo duziri, 2013; Onye nchịkwa mahadum na Omo Campus, ihe nkiri Muyideen Оladapo dupụtara, 2015; Chief Lisa na Lagbe, ihe nkiri Sunday Osibata duziri ma High Dream Pictures, 2022.

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

Adeoti enwetala ọtụtụ onyinye nke gụnyere British Academy fellowship, African Humanities Program fellowsship, na Presidential Fellow of the African Studies Association fellowships.

Ezinụlọ Na Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Adeoti lụrụ di ma gọzie ya na ụmụ.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Gbemisola Adeoti bụ onye nkuzi na onye na-ede uri na Naijiria. Ọ bụ prọfesọ nke akwụkwọ na Ngalaba Bekee na Mahadum Obafemi Awolowo . [3] Ọ bụ onye dere Naked Soles nke Joint Admission and Matriculation Board tụrụ aro ya n'oge. [4]'agbata afọ 2011 na afọ 2015, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke Institute of Cultural Studies, ọ bụkwa Dean nke Faculty of Arts site na 2015 ruo 2019 na OAU.

  1. Dean | Faculty of Arts, OAU. fart.oauife.edu.ng. Retrieved on 2022-07-14.
  2. Adeoti Gbemisola Aderemi (en-US). Nigerian Academy of Letters. Retrieved on 2022-07-14.
  3. Dean | Faculty of Arts, OAU. fart.oauife.edu.ng. Retrieved on 2022-07-14.
  4. Adeoti Gbemisola Aderemi (en-US). Nigerian Academy of Letters. Retrieved on 2022-07-14.