Gerald Dworkin

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Gerald Dworkin
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereGerald Dezie
aha ezinụlọ yaDworkin Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya27 Disemba 1937 Dezie
Ọrụ ọ na-arụphilosopher, university teacher Dezie
onye were ọrụHarvard University, Massachusetts Institute of Technology, University of California, Davis, University of Illinois at Chicago Dezie

Gerald Dworkin (amụrụ n'afọ 1937) bụ prọfesọ nke omume, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nkà ihe ọmụma iwu. Ọ bụ Prọfesọ Emeritus nke nkà ihe ọmụma na Mahadum California, Davis. N'afọ 2016-17, ọ bụ Brady Distinguished Visiting Professor of Ethics and Civic Life na Mahadum Northwestern. O dere maka Stanford Encyclopedia of Philosophy . [1]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Dworkin nwetara Ph.D. ya na Mahadum California, Berkeley na 1966. [2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Dworkin akụzikwaara na Harvard, MIT, na Mahadum Illinois, Chicago. Ọ bụ onye nleta Fellow nke All Souls College (Oxford), Australian National University, na Hastings Center. Ọ bụ Centennial Visiting Professor na London School of Economics. N'afọ 2006, ọ bụ onye ọbịa pụrụ iche na Mahadum China nke Hong Kong ebe o nyere usoro nkuzi banyere nna.

Mpaghara ndị isi nke Dworkin na-agụnye ọdịdị na izi ezi nke nnwere onwe, [3] paternalism na iwu mpụ, [4] na okwu nke omume ndị nwere ike ịbụ mpụ site na steeti. [5] N'oge na-adịbeghị anya, ọ na-arụ ọrụ na ụkpụrụ nke ịgha ụgha na aghụghọ. Otu isiokwu dị na The New York Times "Soi 10 ndị a ziri ezi?" nke depụtara ụgha ọ chere na ọ bụ ihe kwere omume ma gwa ndị na-agụ ya ka ha zaghachi ma ọ bụrụ na ha ekwenyeghị nwetara ihe karịrị nzaghachi 10,000. Akwụkwọ kachasị ọhụrụ o bipụtara bụ ma, na otu, aghụghọ na-emetụta nnwere onwe. Ọ ga-apụta na Routledge Handbook on Autonomy (ed. Ben Colburn)

Otu [6]'ime akwụkwọ Dworkin bụ ịgbachitere igbu onwe onye dọkịta nyere aka. N'ime ya, ọ na-ekwu na ndị dọkịta na-akwado iwepụ ndị ọrịa na nkwado ndụ ha na arịrịọ ha, ma ọ bụ inye ọgwụ mgbu nke a na-atụ anya igbu onye ọrịa ahụ, ma ọbụ ndị na-akwado ọgwụgwọ na-egbu egbu, anaghị ekwekọ ma ọ bụrụ na ha katọrọ igbu onwe onye dọkịta nyere aka.   ['citation needed]">citation needed] E bipụtara akwụkwọ a na mbipụta Spanish- na Korea-asụsụ. [Ihe e dere n'ala ala peeji] 

N'afọ 1976, Dworkin bipụtara, ya na N.J. Block, akwụkwọ edemede na-akatọ nyocha IQ nke akpọrọ The IQ Controversy: Critical Readings . [7]

O bipụtara akwụkwọ e-akwụkwọ abụọ Philosophy: A Commonplace Book, Vols. 1 na 2, nke bụ nchịkọta nke aphorisms, njakịrị, nkọwa dị mma na nkà ihe ọmụma, na ihe ndị ọzọ na-adọrọ mmasị.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. (2020) "Paternalism", The Stanford Encyclopedia of Philosophy. Metaphysics Research Lab, Stanford University. 
  2. Gerald B. Dworkin. University of California, Davis (6 February 2023).
  3. G. Dworkin, The Theory and Practice of Autonomy, Cambridge University Press, 1988
  4. G. Dworkin, "Paternalism", The Monist, 1972
  5. Morality, Harm, and the Law, Westview Press, 1984
  6. Dworkin, Frey and Bok, Euthanasia and Physician-assisted Suicide: For and Against, Cambridge University Press, 1998.
  7. (January 1978) "Block, N.J., and Gerald Dworkin, eds. The IQ Controversy: Critical Readings. (New York: Pantheon Books, 1976" (in en-US). Science, Technology, & Human Values 3 (1): 53. DOI:10.1177/016224397800300113. ISSN 0738-2618.