Ginette Daleu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ginette Flore Daleu na 1977 na Metet na Cameroon . [1] Ọ bụ onye nwetara akara ugo nke ọbọdọ na ahụ na-erizi mmụta na Institut de Formation Artistique na Mbalmayo ma gụsịrị akwụkwọ na 2000. [2][3] Ọ gakwara Libera Accademia di Belle Arti na Brescia na Ịtali.[4] Daleu mepụtara nka site na nwata ma mara na ọ chọrọ ịbụ onye na-ese ihe, megide ọchịchọ ezinụlọ ya.[5]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2006, Daleu so n'otu ndị na-ese ihe si Douala gaa Dak'art, na-enyocha otu esi eme ka agụmakwụkwọ nka dịghachi ndụ na Cameroon.[6] A kpọrọ ọrụ a Exit Tour na otu ahụ gàrà nledà na n'elu ala, na-ezute ndị mmadụ ma na-arụkọ ọrụ na ndị na-ese ihe na ụmụ akwụkwọ n'ụzọ.[7] Njem a sitere na ọrụ na ArtBakery, nzukọ iji gbaa ndị ọsọ ghọrọ ndọrọ nke na-ese ihe na Cameroon ume.[1] Ịrụ ọrụ na obodo n'ime obodo ghọrọ akụkụ dị mkpa nke omume Daleu.[8]

Maka Daleu, itinye aka na ArtBakery gbanwere ọrụ ya site n'ịrụ ọrụ na nka ịchọ mma gaa n'ịchọpụta ịma mma nke ebe ezughi oke dị ka Bessengué City.[9] Mgbe ụfọdụ, a na-adọta ọrụ ya kpọmkwem na mgbidi nke oghere ndị ọ na-enyocha.[10] Nke a mere ka ónyé na afo gara-aga mgbe adila collage na foto ghọọ ihe ngosi nke ọrụ nka Daleu.[1] Ebe obibi na Rijksakademie na Amsterdam mepụtara ọrụ na mgbalị "iwepụ akpụkpọ ihe". [11] E gosipụtara ọrụ ya na Germany, na Switzerland, na Ịtali.[12][13][14]

Ụlọ akụ ụwa kwadoro ihe ngosi nke ọrụ ndị na-ese ihe na Cameroon na 2014, Daleu bụkwa ọkà na otu n'ime ndị gosipụtara. [5] O mepụtara usoro Ahia igosi na ọhụrụ akpọrọ Architextures urbaines et Les introuvables . Ọrụ "Les introuvables" bụ usoro foto 8 e bipụtara na ákwà nke egosiri n'oge mbipụta nke anọ nke SUD Salon Urbain nke Douala na 2017. [15]

N'afọ 2018 Daleu bụ otu n'ime ndị na-ese ihe nke Videoart nyere iwu na Midnight festival of video art na Berlin.[16] Onye na-ese ihe bụ naAntje Majewski sooro Daleu rụkọọ ọrụ na ntinye ọhụrụ na mbanye nke ọbọdọ na mpaghara okpomọkụ a na-akpọ Le Trône, ebe vidiyo na eserese na-enyocha ihe nketa nke ndị Germany na Cameroon.[17] O gosikwara na Dak'art na 2018. [18]

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ginette Daleu. Archived from the original on 2019-02-27.
  2. Schemmel, Annette (2015). Visual arts in Cameroon : a genealogy of non-formal training, 1976-2014. Mankon, Cameroon: Langaa Research & Publishing CIG, 221. ISBN 978-9956-763-99-3. OCLC 950196045. 
  3. Berndt. Künstlerporträt Sieben - Africa Contemporary Art Gabah. startnext.com. Retrieved on 2020-02-26.
  4. Tchidjé (2018-11-10). Une âme artistique reste alors que s'en va GINETTE FLORE DALEU. (fr-FR). FRAD'ART. Retrieved on 2020-02-26.
  5. 5.0 5.1 (2014) Cameroun, une vision - World Bank Group, 18. 
  6. An Epic Art Journey through West Africa | Contemporary And (de). www.contemporaryand.com. Retrieved on 2020-02-26.
  7. Daleu Ginette, visual artist (fr). www.artmovesafrica.org. Retrieved on 2020-02-26.
  8. Forni (2018-09-02). "Village Matters, City Works: Ideas, Technologies, and Dialogues in the Work of HervÉ Youmbi". Critical Interventions 12 (3): 294–305. DOI:10.1080/19301944.2018.1532380. ISSN 1930-1944. 
  9. Schemmel, Annette (2015). Visual arts in Cameroon : a genealogy of non-formal training, 1976-2014. Mankon, Cameroon: Langaa Research & Publishing CIG, 238. ISBN 978-9956-763-99-3. OCLC 950196045. 
  10. Ginette Daleu (fr-FR). urbanscénos (2014-05-05). Retrieved on 2020-02-26.
  11. Ginettehome. adude.free.fr. Retrieved on 2020-02-26.
  12. Afrikanische Kunst Ginette Daleu (Malerin) | Fachprogramme für Klassenfahrten (de-DE) (29 November 2012). Retrieved on 2020-02-26.
  13. Making Douala.
  14. exibart_admin. Ginette Flore Daleu - Bessengue: la materia racconta (it-IT). exibart.com. Retrieved on 2020-02-26.
  15. Pensa (2017). Public Art in Africa. Art et transformations urbaines à Douala /// Art and Urban Transformations in Douala. Genève: MetisPresses. ISBN 978-2-94-0563-16-6. 
  16. Ginette Daleu (de). kunstaspekte.de. Archived from the original on 2020-02-26. Retrieved on 2020-02-26.
  17. Le Trône (The Throne), 2019 (en-GB). Antje Majewski (8 November 2019). Retrieved on 2020-02-26.
  18. Le plasticien camerounais Abdias Ngateu nous ouvre son univers (fr). Blasting News (2018-05-15). Retrieved on 2020-02-26.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]