Golib festival

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Golib festival
festival
mba/obodoGhana Dezie

Mmemme Gologo, nke a makwaara dị ka mmemme Golib, na-eme ememe n'ọnwa Mach na njedebe nke oge ọkọchị tupu akwa akwa millet mbụ (Ansah, 1997; Allman & Parker, 2005). [1] Mmemme Gologo so na emume ndị isi [2] na Ghana na ndị isi na ndị obodo Talensi, Tong-Zuf, na mpaghara Upper East nke mba ahụ na-eme ya, [3] na-eje ozi "iji mee ka nkwenye obodo na Nnoo sikwuo ike. ụlọ arụsị ma ọ bụ chi Golib", [4] nke chi na-achịkwa ndụ ọrụ ugbo Talensi . [5] Ọ bụ mmemme tupu owuwe ihe ubi a na-eme n’ọnwa Machna Eprel, bụ́ nke a na-achụ n’àjà iji chọọ nchebe ma hụ na mmiri ozuzo na-ezuru ya na owuwe ihe ubi n’oge na-abịa site n’aka chi ụwa. [2] Mmemme a nwere mmemme ụbọchị atọ na obodo atọ dị iche iche. Akụkụ nke mbụ na-eme na Gorogo, nke abụọ na Yinduri, na nke ikpeazụ na nnukwu na Teng-Zug (Tong-Zuf). A na-awụsa Libation n'ụlọ arụsị Teng-Zug iji kelee chi maka mmemme na-aga nke ọma. [3] A na-akpọ nke dị na March Gol-diema, nke pụtara nkuzi. A na-eme mmemme Gologo bụ isi n'izu nke abụọ n'Aprel. Ọ bụ ndị okenye obodo ọ bụla na-edepụta abụ ọdịnala maka emume a, ndị mmadụ na-agbakwa egwu egwu e dere. N'ime oge a, a machibidoro ime mkpọtụ, ọ dịghịkwa onye na-eru uju ndị nwụrụ anwụ. Mmemme Gologo nke a makwaara dị ka mmemme Golib bụ nke a na-eme n'ọnwa Maachị na ngwụcha oge ọkọchị tupu akwa akwa millet mbụ (Ansah, 1997; Allman & Parker, 2005). Tengzug, Santeng, Wakii, Gbeogo, Yinduri/Zandoya, Shia, Gorogo na Spart bụ obodo na-eme mmemme ahụ. Enwere uwe akwa pụrụ iche nke ụmụ nwoke na-eyi obere knicker na akwa nhicha n'obi. A na-atụkwa anya ka ụmụ nwanyị kee ogologo towel site n'obi ha ruo n'ụkwụ ma jiri akwa pụrụ iche emere n'ime obodo kpuchie isi ha.

Ndị Talensi nke Tenzug [6] na mpaghara Upper East na-eme otu n'ime mmemme na-adịghị ahụkebe na mba Ghana. Ma eleghị anya, ọ bụ naanị ememme ebe ndị na-eso ụzọ na-edebe nrubeisi siri ike na iyi uwe ụfọdụ. N'ihi ọdịdị nke omenala a, ndị nchọpụta na-ahazi iji chọpụta ụdị nka nke mebere ejiji na mkpa okpukperechi ma ọ bụ ọrụ ha. Ọmụmụ ihe ahụ jiri nleba anya na ajụjụ ọnụ ndị sonyere na-edekọ mmemme tupu, n'oge na mgbe ememme ahụ gasịrị. Ihe ndị a ma ama nke ejiji na-agụnye akwa nhicha nke nha na agba dị iche iche, mma dị iche iche na iyi akwa mkpuchi nke triangular. Ọmụmụ ihe ahụ kwubiri na ọ dị mkpa ịkpọsa mmemme ahụ na mba Ghana dum nakwa ná mba ọzọ iji meghee mpaghara Tengzug nye ọtụtụ ndị njem nlegharị anya na ndị na-etinye ego. [7]

N'ọnwa Febụwarị nke na eso mmemme ahụ, ndị obodo na-amụta abụ ọhụrụ maka emume a na-azụta ma ọ bụ kwadoo uwe ọhụrụ na ihe eji eme ya. Ụbọchị maka mmeme ahụ na-adabere na ọdịdị nke ọnwa nke atọ n'afọ ọ bụla. Ma nke a nwere ike ịpụta na Maachi ma ọ bụ mmalite Aprel. Na 2016, ọnwa ọhụrụ pụtara na 9 Maachị. N'ụbọchị mbụ ọnwa pụtara, onye isi na ndị Tindaana na-ewepụ uwe ha (karịsịa uwe elu na uwe ogologo ọkpa, ma yikwasị uwe ọdịnala ndị a chọrọ maka ememe ahụ). Ndị obodo ahụ na-ewepụkwa nke ha otu ụbọchị ka onye isi na ndị Tindaana mechaa. Maka ndị obodo, iwepụ ya gụnyere uwe niile na-ekpuchi akụkụ elu nke ahụ, wepụ uwe ogologo ọkpa niile na iyi naanị uwe mwụda ọkpọ, uwe ogologo ọkpa ma ọ bụ uwe mkpirisi nke na-enweghị akpa na ha, ma ọ bụ iyi kpalang ma ọ bụ kpalang peto. Mwepụ a bụ otu ọnwa. N'ime oge a, a gaghị eme mkpọtụ n'ime obodo. Dị ka ndị dị otú ahụ ịkwa ákwá maka ndị nwụrụ anwụ, ịwụ elu ụlọ, egwu egwu egwu na ihe omume ndị ọzọ ka amachibidoro n'oge a. Ndị obodo na-amalite usoro mmemme obere mmemme n'ime obodo ndị gbara gburugburu ugwu Tongo [8] nke gụnyere ịgba egwu na ime ọñụ. N'ụbọchị nke 16 mgbe ewepụsịrị uwe (na 2016, ụbọchị ahụ bụ na 24 March), obodo niile ga-ezukọ na Tengzug maka ememe ememme ikpeazụ. [1]

  1. 1.0 1.1 Adjei (January 2016). "Analysis of the art forms used as costume in the Gologo festival of the people of Tongo in the Upper East region of Ghana". Arts and Design Studies (41). ISSN 2225-059X. 
  2. 2.0 2.1 John-Bunya Klutse, "From January to December: Major Festivals in Ghana", TourAfrica360, 1 March 2016.
  3. 3.0 3.1 Festivals in Ghana. www.ghanaweb.com. Retrieved on 27 December 2011.
  4. Benjamin Warinsie Kankpeyeng, "The cultural landscape of Tongo-Tenzuk", Trip Down Memory Lane, 22 August 2013.
  5. Benjamin W. Kankpeyeng, Timothy Insoll, and Rachel MacLean, "Identities and Archaeological Heritage Preservation at the Crossroads: Understanding the Challenges of Economic Development at Tengzug, Upper East Region, Ghana", Ghana Soc Sci J. December 2010; 7: 87–102.
  6. atimian. Tengzug Shrine. atlasobscura.com.
  7. Adjei (2016). "Analysis of the art forms used as costume in the Gologo festival of the people of Tongo in the Upper East region of Ghana." (in en). Arts and Design Studies 41: 28–34–34. ISSN 2225-059X. 
  8. Tongo Hills, Bolgatanga.